De fokuserar på positiv feedback på kontoret

De lyfter det som fungerar och hjälper varandra att lösa ­problem. Här är arbetsplatsen som satsar på hälsofrämjande feedback. ”Det påverkar både min personliga och professionella utveckling”, säger projektledaren Sara Hansen.

Sara Hansen är projektledare på barn- och utbildningsförvaltningen i Åmåls kommun. Hennes jobb består bland annat av att söka medel till olika projekt, bedriva systematiskt kvalitetsarbete och hålla i samverkansprojekt mellan olika verksamheter i kommunen. Hon trivs, som hon själv uttrycker det, ”oförskämt bra” på jobbet. En stor del av förklaringen till det är att hon och hennes kolleger använder sig av en modell för feedback som bygger på ett salutogent förhållningssätt. Det betyder att man fokuserar på det som fungerar bra och i alla sammanhang lyfter ”guldkornen”.

– Det är häftigt att se hur starkt det är. Jag märker att det påverkar både min personliga och professionella utveckling. Man mår väldigt gott när man fokuserar på det som är positivt, säger hon och fortsätter:

– Om jag till exempel går till min chef med något jag behöver feedback kring känner jag mig trygg i att jag kommer att få återkoppling på det som fungerar och hjälp att lösa det som inte gör det. Attityden blir helt annorlunda när man gör så i stället för att vara problemfokuserad.

Genomsyrar allt

Tanken är att fokus på det friska ska genomsyra medarbetarnas sätt att bemöta de barn, ungdomar och föräldrar de träffar i jobbet. Men det har också smittat av sig på gruppens interna arbete och nu använder medarbetarna sig av det även när de ger varandra feedback på arbetsinsatser och pratar om arbetsrelaterade frågor.

En av grundbultarna i det salutogena förhållningssättet är begreppet Kasam, som betyder känsla av sammanhang. För att skapa en känsla av sammanhang och meningsfullhet på jobbet –vilket de flesta människor mår bra av – måste tre kriterier vara uppfyllda: Jobbet ska kännas meningsfullt (jag känner mig motiverad), hanterbart (den uppgift jag ska utföra är rimlig i förhållande till de resurser jag har) och begripligt (jag förstår vad jag ska göra).

Skapar ett gemensamt språk

– Vi har med hjälp av de här begreppen fått ett gemensamt fackspråk som gör att vi förstår varandra mycket bättre. Jag kan gå till min chef eller en kollega och säga: ”Den här situationen upplevs inte som hanterbar just nu”. När jag använder de orden vet jag att de kommer att förstå precis vad jag menar. Att vi tillsammans fått utbildning i salutogent bemötande skapar trygghet, säger Sara Hansen.

Även Saras kollega, kuratorn Roberth Eléhn som jobbar på Karlbergsgymnasiet, upplever att Kasam-begreppen varit till stor nytta i det interna arbetet.

– Jag får en möjlighet att fundera över både min privata och min yrkessituation på ett nytt sätt. Jag kan till exempel tänka: jag vill göra mitt jobb mer meningsfullt, då blir det ett mål som på sikt stärker min anknytning till jobbet.

Han berättar att Kasam-begreppen kan användas vid tillfällen då kuratorerna får handledning eller vid arbetsplatsträffar.

Tror på kollegialt stöd

– Vi kan till exempel prata om arbetsbelastning utifrån hanterbarhet och meningsfullhet och ställa oss frågan: Hur gör jag den här situationen hanterbar? Det är något som ger andra tankar framåt. Nu förs också diskussioner om att ta in Kasam-tänket i medarbetarsamtalet, säger han.

Lena Forsell-Bergling är verksamhetschef för särskolan och stöd och resurs i kommunen, och Roberths chef. Hon berättar att hennes mål är att skapa självständiga grupper där medarbetarna stöttar varandra, bland annat genom feedback, som gör att folk trivs och utvecklas. Det är något hon verkar ha lyckats med. Personalomsättningen i den 24 personer stora gruppen hon basar över, är mycket låg.

– Jag tror på kollegialt stöd. Därför jobbar jag med att bygga starka grupper, säger hon.

Grundbulten i arbetssättet är – som tidigare nämnts – att uppmärksamma det som är bra, men också att kommunicera, menar hon.

– Letar vi efter gott är det det vi hittar. Vi kan inte lyckas med allt och vi gör misstag. Men jag utgår från att alla vill väl och det skapar trygghet i gruppen, förklarar hon.

Läs mer: "Vi vill ha med feedback"