6 röster: Plus och minus med återgången till kontoret

Kontoren har öppnat igen, men inget är som förr. Så här tycker medarbetare, chefer och fack om hybridkontor och ovaccinerade kolleger.

Rustas för hybridliv

Chefer som fattade beslut snabbt och att medarbetare tidigt började diskutera hur en återgång skulle se ut var framgångsfaktorer i Borås stad.

Tre dagar på kontoret och två på valfri plats. På lokalförsörjningsförvaltningen i Borås stad började diskussionen om hur en återgång till arbetet ska se ut direkt då medarbetarna skickades hem på grund av pandemin.

Så fort Borås stad i oktober 2020 beslöt att medarbetare som kunde skulle jobba hemifrån, började arbetsledarna på lokalförsörjningsförvaltningen ta fram det som medarbetarna behövde för sina hemmakontor. Parallellt kom också diskussionerna igång om hur en återgång till kontoren skulle se ut.

– Nu med facit i hand kan man verkligen säga att vi var förberedda för återgång, säger Nihad Selimovic.

I dag jobbar de 40-talet medarbetarna i en hybrid arbetsmiljö och är på kontoret på måndagar, onsdagar och torsdagar. Tisdagar och fredagar bestämmer de själva var de jobbar.

– Innan pandemin var arbetsgivaren väldigt restriktiv med hemarbete, men nu såg man att det funkade och därför får vi fortsätta att jobba delvis hemifrån, säger Lena Mellbladh, sektionsordförande för Vision.

Roligt att få tillbaka den sociala interaktionen.

Att tidigt ta upp arbetsmiljön på arbetsplatsträffar och göra digitala skyddsronder skapade bra förutsättningar för att jobba effektivt på distans.

– Cheferna väntade inte in några besked från högre upp, utan skapade det som kallas för distanspaket. Folk fick det de behövde: Dubbla bildskärmar, tangentbord, mus. Jag besökte och installerade till och med skrivare hos folk, säger Nihad Selimovic.

När återtåget till kontoret nu är ett faktum är frågan om det är Nihad Selimovic eller hans kolleger som är gladast över att träffas igen.

– Det är roligt att få tillbaka den sociala interaktionen som vi alla har saknat, men nu i början så vet jag att så fort någon ser mig så kommer jag att behöva hjälpa dem med it-frågor, så jag får personligen inte mycket gjort på kontoret. För att hinna med mina administrativa uppgifter behöver jag jobba hemma.

Skapar nya roller för ovaccinerad

Robert Cortinovis har full förståelse för att ovaccinerade som har blivit omplacerade känner sig upprörda, men äldres säkerhet går först tycker han.

För socialchef Robert Cortinovis är det enkelt: de äldres säkerhet går först. Därför får hemtjänstpersonal som inte vill vaccinera sig jobba med andra saker än vanligt.

I Arjeplogs kommun är den absoluta majoriteten av de runt 120 anställda som jobbar nära de äldre och brukarna på äldreboenden, i LSS och hemtjänst vaccinerade mot covid 19. Men en handfull personer har inte velat ta sprutan.

– Vi är väldigt stolta över att vi har en sådan hög vaccinationsgrad. Den är en förutsättning för att vi har kunnat ta beslutet att de som inte vill vaccinera sig och som normalt sett jobbar nära de äldre ska få andra arbetsuppgifter, säger socialchef Robert Cortinovis.

Om vaccinationsgraden varit lägre hade det varit tuffare och kommunen hade troligen fått anställa fler för att täcka upp för de ovaccinerade.

Har full förståelse för att de som är ovaccinerade blir ledsna och tycker att det är tråkigt.

Beslutet innebär att medarbetare som är ovaccinerade får arbetsuppgifter som inte är vårdnära under en tid. Det kan till exempel handla om att städa, tvätta, sköta administrativa sysslor eller att hålla i introduktions­utbildningar för nyanställda.

– Generellt har vi fått positiva reaktioner på detta. De äldre och de anhöriga tycker att det är bra. De anställda är också i huvudsak nöjda. Men jag har full förståelse för att de som är ovaccinerade blir ledsna och tycker att det är tråkigt.

Hur länge det kommer att vara på det här sättet beror på Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Om de helt försvinner kommer beslutet att ändras.

Tvingas sadla om

Chock och sorg vändes till något positivt i slutändan för Maria Hansson, som bytte bransch helt på grund av pandemin.

Resebolaget som administratören Maria Hansson jobbade på gick i konkurs när pandemin stängde gränser. Nu är hon tillbaka i en helt ny bransch: tandvården.

– Jag trivs så vansinnigt bra nu när jag administrerar remisshanteringen och hjälper patienter på plats. Jag kan ju ingen susning om tandläkeri, men jag kan de andra delarna.

Jag undrade om det skulle finnas arbetsplatser som ville anställa någon i min ålder som saknade högskoleutbildning.

Pandemin gjorde administratören Maria Hansson arbetslös för första gången i sitt liv. Att som 56-åring behöva samla sina erfarenheter i ett cv och söka jobb kändes tungt.

 – Jag hade jobbat på resebyrå sedan jag var 20 år och blev av med jobbet på grund av att företaget gick i konkurs. Mitt cv var helt blankt, men jag fick bra stöd av Trygghetsrådet för att komma i gång.

Maria Hansson sökte alla möjliga sorters jobb, mellan fem och tio i månaden, och efter ett par månader kallades hon in på sin första intervju. Men det jobbet fick hon aldrig. 

– Modet och självförtroendet gick upp och ner. Jag undrade om det skulle finnas arbetsplatser som ville anställa någon i min ålder som saknade högskoleutbildning.

Men därefter gick det snabbt. Inom en vecka kallades hon till intervju på en annan arbetsplats. På torsdagen blev hon kallad till intervju och på fredagen, timmar efter intervjun fick hon ett erbjudande från specialisttandvården i Region Västerbotten.

– Det kändes fantastiskt. Jag började en vecka efter min intervju. Att förlora jobbet var en chock och en sorg. Men som många sa: Du ska nog se att det bra. Och i dag vet jag inte vad som skulle vara bättre än jobbet jag har nu.

Plockar bort stolar

Budget har gått före arbetsmiljö när aretsgivaren har dragit ner antalet arbetsplatser, tycker Eva Fagerhem, ordförande för Vision Enskede-Årsta-Vantör.

21 personer delar numera på 16 arbetsplatser i en aktivitetsbaserad lokal. Hemarbete har öppnat för mindre kontor.

–  Under pandemin insåg arbetsgivaren att det går att jobba hemma i större utsträckning och passade på att säga upp kontrakt och därmed dra ner antalet arbetsplatser utan att först analysera hur detta påverkar arbetsmiljön. Min tolkning är att budgeten gått före, säger Eva Fagerhem, ordförande för Vision Enskede-­Årsta-Vantör i Stockholm.

Många arbetsgivare har ett kontinuerligt uppdrag att se över sina lokalkostnader, så även stadsdelsförvaltningen i Enskede-Årsta-Vantör, som i augusti meddelade att några administrativa lokaler har sagts upp och att fler medarbetare därför ska flytta in i förvaltningshuset.

Här kom vi in alldeles för sent när lokalerna redan var uppsagda.

På bottenvåning delar nu 21 personer på 16 arbetsplatser, samt ett antal smårum/bås.

Stockholms stad har samtidigt infört en policy om att ingen ska jobba hemifrån mer än 50 procent. Kontorslandskapet är öppet utan fasta arbetsplatser.

– I samverkansavtalet betonas den tidiga samverkan med fack och skyddsombud. Här kom vi in alldeles för sent när lokalerna redan var uppsagda. Vissa yrkesgrupper kan sitta aktivitetsbaserat, medan det är mycket svårare för controllers som på grund av sina arbetsuppgifter varit vana vid egna rum. De är nu väldigt oroliga för att bli störda, säger Eva Fagerhem.

Carina Idenfors, HR-chef Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, tycker att pandemin och lokalfrågan är två olika frågor.

– Vi har alltid ett uppdrag att nyttja lokaler effektivt. När ett avtal nu gick ut såg vi att det fanns ledig kapacitet i förvaltningshuset och gjorde därför riskbedömningar i dialog med fack. Sen ska man alltid respektera att det kan finnas oro, och det är viktigt att följa upp och se om man behöver ändra något, säger hon.

Öppnar för nya talanger

Det viktigaste är vad man presterar, istället för den fysiska närvaron på kontoret, menar Jenny Nilsson, personalchef i Luleå kommun.

Distans har fungerat så bra att personalchefen Jenny Nilsson vill att möjligheten ska finnas kvar. Det blir också ett sätt för Luleå kommun att profilera sig som arbetsgivare.

De flesta av Luleå kommuns 7 000 medarbetare kan inte arbeta på distans. Men för dem som kan det ska det gå att göra det även efter pandemin, under förutsättning att chefen bedömer att det är möjligt.

– Jag tycker att det är bättre att lägga vikt vid vad man presterar och resultatet av det istället för den fysiska närvaron på kontoret, säger Jenny Nilsson personalchef i Luleå kommun.

Det blir lättare att rekrytera om vi kan erbjuda distansjobb.

Kommunen har gjort ett antal djupintervjuer med chefer på flera ­nivåer och medarbetare i olika verksamheter. Det som kommit fram i dem är att de flesta tycker att det varit bra att kunna jobba på distans. Man har också konstaterat att distansarbetet inte påverkat verksamheten negativt.

– Det blir lättare att rekrytera om vi kan erbjuda distansjobb, eftersom det bidrar till ett bättre livspussel för individen. Men man får vara uppmärksam så att det inte blir en kvinnofälla, som gör att anställda känner kravet att sköta hushållssysslor samtidigt som de jobbar. Det är något vi behöver vara vaksamma på.

Det som varit nackdelen med distansarbetet är att den sociala samvaron blivit sämre. En kombination av distansarbete och att jobba på kontoret är därför att föredra, anser Jenny Nilsson.

– Den här utvecklingen hade troligen skett utan pandemin också, men i en annan takt. För oss är det en överlevnadsfråga för att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare.

”Lämna det gamla på perrongen”

Det gäller att inte gå tillbaka till gamla sätt när det "skaver" tycker Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision.

Att återvända till kontoret kan bli konfliktfyllt, tror Visions förbundsordförande Veronica Magnusson. Men vrida klockan tillbaka går inte. I stället vill hon se ett nytt ”normalt” sätt att jobba.

Många av Visions medlemmar vill fortsätta jobba delvis på distans även den dag då pandemin är ett minne blott.

– Det innebär att vi kommer behöva sätta av mer tid för kreativt samarbete och ha tätare avstämningar chef och medarbetare. Men vad som fungerar på olika arbetsplatser kan se olika ut. Det viktiga är att föra en dialog om hur man ska jobba, säger hon.

Är lätt att vilja gå tillbaka till det gamla. Men det är inte lösningen.

Den dialogen kan till exempel föras på arbetsplatsträffar. Det är även betydelsefullt att facket är med och gör riskbedömningar kring hur distansarbetet påverkar till exempel stressnivå och psykosocial arbets­miljö, anser hon.

Vision tycker också att det ska vara okej att göra olika på en arbetsplats.

– Till exempel har många medicinska sekreterare tidigare inte fått jobba på distans, eftersom andra vårdyrken inte haft möjlighet att göra det. Men jag tror inte på att det ska vara lika ”dåligt” för alla.

Det är bra att komma överens om vissa grundläggande värderingar när man bestämmer hur man ska jobba framöver. Som exempelvis att den enes frihet inte ska gå ut över den andres och att verksamhetens behov går först, anser Veronica Magnusson.

– Det finns en risk att det uppstår ”skav” på jobbet nu. Då är det lätt att vilja gå tillbaka till det gamla. Men det är inte lösningen.