Lista: Högsta och lägsta lönerna i ditt yrke

Lönespridningen minskar i flera yrken. Bland annat för biståndsbedömare, enhetschefer, socialsekreterare och privatanställda medicinska sekreterare. Men för andra, exempelvis för tandsköterskor, präster och vissa drifttekniker, har lönerna blivit mindre sammanpressade.

Det är svårt att göra lönekarriär inom många av Visions yrken. En orsak är liten lönespridning. I många fall skiljer det bara några tusenlappar mellan en nyexaminerad och en med många år i yrket.

Läs mer: 5 tips inför lönesamtalet

I flera yrken minskar den låga lönespridningen till och med – trots att Visions uttalade mål är att skillnaden mellan de lägst och högst betalda ska öka inom kvinnodominerade yrken.

Ekonomiassistenter, biståndsbedömare och privatanställda medicinska sekreterare är tre av de grupper som fått mer sammanpressade löner de senaste fem åren.

Det visar Tidningen Visions granskning av SCB:s lönestatistik för åren 2015–2020. Vi har räknat fram den så kallade percentilkvoten som är ett vedertaget mått för att mäta lönespridning (se grafik).

Mindre än 2015

De kommunalt anställda ekonomiassistenterna har en av de lägre percentilkvoterna – på riksnivå 1,24 – vilket innebär att det skiljer 24 procent i lön mellan de bäst och sämst avlönade i yrket i landet. Det är en något mindre skillnad än 2015.

Ekonomiassistenterna kan jämföras med regionalt anställda planerare och utredare där skillnaden mellan de högst och lägst betalda är 70 procent (percentilkvot 1,7).

Carl Eos

En förklaring till att lönespridningen har minskat eller ligger still, trots att lönesättningen länge varit individuell och differentierad, är att kommuner och regioner är stora och trögrörliga organisationer. Det gör att förändringar tar väldigt lång tid, enligt Carl Eos, avtalsombudsman på Vision.

Högre ingångslöner

En annan förklaring är att yngre och mindre erfarna medarbetare har kommit in på förhållandevis bra löner.

– Vi tycker naturligtvis att det är positivt att yngre får högre lön. Problemet är när de äldre med många år i yrket inte hänger med. Vi måste pressa hela yrkesgruppen uppåt, säger Carl Eos.

I det senaste avtalet mellan Vision och Sveriges kommuner och regioner, SKR, står det uttryckligen att parterna ska samarbeta lokalt för att få till karriärvägar och en ökad lönespridning.

– Det arbetet startar nu och vi förväntar oss att det ska ge utdelning.

Varför kan inte alla i ett yrke höjas efter en gemensam fastställd trappa?

– För att du ska kunna påverka din lön genom att bli bättre och ta ett större ansvar. Alternativet, att det inte spelar någon roll vad du gör, är sämre. Det tror jag de flesta tycker.

Dessutom pekar statistiken på att det finns ett samband mellan lönenivå och lönespridning. Är den ena låg är den andra låg.

– Det tyder på att hela yrkesgruppen tjänar på ökade karriärmöjligheter och större lönespridning. Det ger sannolikt bättre löner för alla, säger Carl Eos.

Fotnot: Statistiken i listan över lönespridningen kommer från Statistiska centralbyrån, SCB.

Yrken som berörs är behandlingsassistenter, socialpedagoger, biblioteks- och arkivassistenter, biståndsbedömare, diakoner, drifttekniker, ekonomiassistenter, enhetschefer inom socialtjänst, teknik och äldreomsorg, fritidsledare, informatörer, kommunikatörer, kontorsreceptionister, kuratorer, löne- och personaladministratörer, medicinska sekreterare, miljö- och hälsoskyddsinspektörer, personal och HR-specialister, planerare och utredare, präster, skolassistenter, socialsekreterare och tandsköterskor.