Northvolt batterifabrik väcker nytt hopp i Skellefteå

Snart invigs Europas största klimatsmarta bilbatterifabrik i Skellefteå. Kommunen räknar med 3 000 nya jobb och bygger ut och bygger om. Kan en fabrik lyfta en hel bygd?

Tvivlarnas kulle har den kallats i folkmun. En utsiktsplats på en höjd där man kan följa bygget av Northvolts batterifabrik. Ett projekt så djärvt och till synes överdimensionerat att det väcker den inre skeptikern till liv.

Inte kan väl Skellefteå ro i land den största industrisatsningen i mannaminne? Inte kan väl vår kommun bli navet i ett historiskt teknikskifte?

Eller som man säger här – he kan int gå.

Men när projektledaren Per Henriksson spanar ut över bygget finns inga spår av tvivel i rösten. Snarare stolthet och förundran:

– Jag har fortfarande svårt att greppa detta. Hela det detaljplanerade området är som Monaco. Jag har visserligen aldrig varit där, men nog låter det ganska stort.

Vann kapplöpningen

Det är full fart framåt i Skellefteå. Allt började när Peter Carlsson, tidigare logistikchef på biltillverkaren Tesla, hösten 2017 tillkännagav att Skellefteå vunnit kapplöpningen med 40 ­andra kommuner. Northvolts litiumjonbatterier till framtidens elbilar skulle tillverkas på Bergsbyns industriområde öster om centrum.

Det blev startskottet på den största byggboomen på decennier. Utöver själva fabriken behövs minst tusen nya bostäder per år, fler skolplatser och fler fritidsanläggningar. Och nya vägar, avlopp, industritomter och så vidare och så vidare.

Dragloket är själva batterifabriken, som ska ge 3 000 nya jobb och lika många till hos lokala underleverantörer och övrigt näringsliv. Andra miljardprojekt som SSAB:s och LKAB:s satsningar på fossilfritt stål och järn höjer temperaturen i regionen ytterligare.

Ingen annan kommun har stått inför en lika expansiv industrietablering.

Peter Larsson, regeringens samordnare för de olika industriprojekt som är på gång i norra Sverige.

Det som Skellefteå kommun har framför sig är helt unikt, konstaterar Peter Larsson, regeringens samordnare för de olika industriprojekt som är på gång i norra Sverige:

– Ingen annan kommun har stått inför en lika expansiv industrietablering. Framgången för Northvolt beror till stor del på vad Skellefteå har att erbjuda. Det kommer att krävas en samhällsservice som är lite utöver det vanliga, säger han.

Uppskruvat befolkningsmål

I Skellefteå bor nästan 73 000 invånare och kommunen vill växa. Målet har länge varit 80 000 invånare år 2030 och enligt lokaltidningen Norrans beräkningar skulle det ta åtminstone tusen år i befintlig takt.

Men det var fb, före batterifabriken. I juni skruvade politikerna upp befolkningsmålet till 90 000 invånare år 2030 och 100 000 tio år senare.

En sensommareftermiddag för ett år sedan samlades ett 20-tal av dessa nya invånare i stadshuset för det första i en rad av Welcome to Skellefteå-möten. Northvoltanställda från Kina, Indien och England bjöds på svenskt fika i form av kaffe, kanelbullar och saft till barnen.

Händerna åkte upp i luften och så kom frågorna. Vad är egentligen en spark? Hur klär man sig på vintern och hur äter man tacos på svenska?

– De var nyfikna och pålästa och ställde frågor om naturen och fritidslivet. De hade hört talas om allemansrätten och undrade var man fick plocka svamp och bär, berättar Maria Edström.

Hon är informatör på marknadsenheten och ansvarar för kommunens inflyttarservice. Jobbet handlar om att locka nya invånare till Skellefteå och få dem som bor här att stanna kvar.

Maria Edströms jobb handlar om att locka nya invånare till Skellefteå och få dem som bor här att stanna kvar.

Själva batteriproduktionen sätter igång först i slutet av året, men Maria Edström har redan noterat att arbetstempot har stegrats:

– Vi får dagligen frågor från privatpersoner och företag som undrar vad Skellefteå har att erbjuda. Det handlar inte bara om Northvolt, utan också om underleverantörer och befintliga företag som behöver folk som bosätter sig här.

Den som googlar Skellefteå får inflyttarservice i topp. Under rubriken Flytta hit finns svar på hitflyttarnas och återvändarnas vanligaste frågor.

– Vi försöker ge en så ärlig bild som möjligt, inte bara fotografier av solnedgångar och scootrar i motljus. Vi fokuserar på människorna som har flyttat hit, folk från olika länder, med olika yrken, både ensamstående och familjer. Alla ska känna sig välkomna, säger Maria Edström.

Att sprida varumärket Skellefteå är en del av hennes jobb. I ett förråd i kommunhuset visar hon upp en imponerande samling reklamartiklar. I hyllor från golv till tak trängs wettextrasor, kaffe­koppar och ryggsäckar med kommunens logga.

De hade hört talas om allemansrätten och undrade var man fick plocka svamp och bär.

Maria Edström, informatör på marknadsenheten och ansvarig för Skellefteå kommuns inflyttarservice.

Kanske är det de långa och kalla vintrarna som gör att en produkt är särskild efterfrågad.

– Mössorna är enormt populära. När jag är ute på stan brukar folk be om dem. Jag tycker att alla borde ha en Skellefteåmössa vid det här laget, säger Maria Edström.

Men det går inte alltid som man tänkt när man delar ut reklamprylar. När världens blickar riktades mot de Trump-anhängare som stormade Kapitolium i Washington i vintras fångade en fotograf en skäggig man i främsta ledet viftandes en amerikansk flagga. Runt halsen hade han den röda Skellefteåhalsduk som Maria Edström skickade ut som julgåva 2017.

– Det blev ett enormt pådrag. Jag vet inte vilken tidning som inte skrev om halsduken och folk blev arga och tyckte att vi använde kommunens pengar till fel saker. Men gåvorna som vi delar ut till utflyttade Skellefteåbor är viktiga och fungerar som påminnelse om att deras hemkommun minns dem och vill att de ska komma tillbaka.

Fungerande infrastruktur

De senaste åren har varit hektiska för Per Henriksson. Som projektledare på samhällsbyggnadskontoret leder han arbetet med att skapa en fungerande infrastruktur kring den nya fabriken.

Sex månader efter att Northvolt bestämde sig för Skellefteå var kommunens detaljplan för området färdig. På rekordfart skulle vägar, vatten, avlopp, el och fiber komma på plats så att fabriken skulle kunna tas i drift under 2021.

– Jag har varit i anläggningsbranschen i många år, men aldrig upplevt ett sådant här tryck. Min mobil ringer hela tiden och kalendern är full av kontakter och möten.

Första uppgiften var att bygga en väg så att det gick att påbörja fabriksbygget. Sedan har nya projekt dykt upp som ringar på vattnet. Avlopps- och vattennätet har utökats och Per Henriksson sköter samordningen med entreprenörerna.

Ett lätt regn faller när han inspekterar bygget av en rondell som ska binda ihop hamnen med staden och fabriken. Om tio månader ska denna leriga sörja vara en väloljad trafikplats.

Han jämför det som händer i Skellefteå med stadsbyggnadsspelet Simcity där man som borgmästare ska bygga ut en stad och samtidigt se till att invånarna inte flyr i protest till grannstaden.

– För att en växande stad ska fungera måste man satsa på många fronter. Visst, det är viktigt med en fabrik som ger arbetstillfällen och vägar så att arbetarna kan ta sig dit, men det behövs också förskolor, äldreboenden, restauranger och fritidsaktiviteter för att folk ska trivas.

Befarar ökad sexhandel

På ett bord omgivet av fyra stolar i familjerådgivare Åsa Anderssons arbetsrum står ett paket med näsdukar. De går åt, försäkrar hon:

– Det är många tårar. I detta rum finns alla affekter; skuld, skam, lättnad och ilska.

Sexhandeln har slagit rot i Skellefteå. Enligt polisen finns det både invånare på orten som säljer sex och kringresande utländska kvinnor som tvingas till prostitution. Med tusen tillfälliga gäst­arbetare som bygger batterifabriken och så småningom 6 000 nya arbetstillfällen befarar man att allt fler kommer köpa sex.

För ett drygt år sedan öppnade därför kommunen en mottagning, som erbjuder frivilligt och individuellt samtalsstöd till sexköpare och deras anhöriga. Namnet är KAST, vilket ska utläsas köpare av sexuella tjänster, och teamet består av Åsa Andersson och kollegan Ann Degerman.

När Skellefteå växer kommer det bli lättare att köpa sex, ­befarar Åsa Andersson, familjerådgivare på KAST-mottagningen som ­öppnade för ett drygt år sedan.

– Staden växer och allt talar för att det kommer bli lättare att köpa sexuella tjänster. Vi ville sätta igång innan det brakar loss så att vi har en organisation på plats, förklarar Åsa Andersson.

Under samtalen jobbar hon tillsammans med männen, jo sexköparna som kommer hit är uteslutande män, för att hitta strategier att bryta beteendet. Hur föreställer du dig att kvinnorna har det? Vad skulle din fru tycka om hon fick veta?

– Jag kan ställa obekväma frågor, men de väljer om de vill svara eller inte. Här ska man känna sig trygg, det är en förutsättning för att behandlingen ska lyckats. Målet är att de ska få en insikt och verktyg för att förändra sitt beteende.

Pandemin har gjort att mottagningen har fått en försiktig start. Under första året har de haft åtta ärenden, som alla har kommit via polisen, men Åsa Andersson är övertygad om att mörkertalet är stort.

– Det tar ett tag att sprida kunskapen om att vi finns och vad vi kan hjälpa till med, men fram­över ska vi vända oss direkt till hotellen och marknadsföra oss på sociala medier.

Planer finns också på att ta direktkontakt med Northvolt. Att skicka visitkort och även ta fram ett material om mottagningen på engelska.

– Än så länge har vi inte mött någon sexköpare därifrån, men det är bäst att vi är beredda.

Saknades matställen

I snigelfart körde Carl Lindberg från Älvdalen till Skellefteå. På släp hade han en manskapsvagn på nästan fem ton som skulle bli hjärtat i hans nystartade företag Foodvolt. 30 kilometer i timmen i 75 mil. Det blev 24 timmars körning.

– Jag hade hört att det saknades matställen kring Northvolts fabrik. Så jag börjde skissa på ett koncept med en food-truck som säljer rejäla portioner husmanskost. När jag hittade manskapsvagnen på en auktion var det bara att slå till, berättar Carl Lindberg som sköter sitt företag innan och efter jobbet som tjänsteman på Securitas.

Han byggde nytt innertak, satte in golvvärme och ny el. Entusiasm var stor och idéerna många, men erfarenheten av att starta ett företag begränsad. Här kommer Roland Eriksson in i bilden.

På en auktion i Älvdalen hittade Carl Lindberg den manskapsvagn som blev hjärtat i hans nystartade företag Foodvolt.

Han är företagslots på kommunens näringslivskontor med uppgift att underlätta för dem som vill starta eget. Sedan 2019 har han hjälpt ett 50-tal nyföretagare och förmedlat kontakter kring allt ifrån livsmedelstillsyn och bygglov till alkoholtillstånd och utrymningsplaner.

Just nu bubblar kommunen av affärsidéer. ­Under förra året startades över 500 nya bolag.

– Folk ser möjligheterna i Skellefteå och vill vara med på tåget så tidigt som möjligt. I förra veckan träffade jag två unga personer som vill starta ett sommarkafé och en loppis. De är fantastiskt driftiga och har alla möjligheter att lyckas.

Det har Foodvolt också. Försäljningen ökar stadigt och nu är målet att anställa en person så att Carl Lindberg och hans sambo kan få avlastning.

Roland Erikssons stöd har varit avgörande. Besparat honom sömnlösa nätter över oväntade kostnader och feltolkade avtal.

– Jag sträckte ut en hand och han tog den. Utan Rolands hjälp hade det nog inte funkat, säger Carl Lindberg.

Dagskiftet är över och gästarbetare från Sydkorea släntrar in i manskapsvagnen vid Northvolts barackboende i Klemensnäs. I dag bjuds det på korv Stroganoff och Janssons frestelse, men det är främst energidryck och cigaretter som går åt efter en lång arbetsdag.

Foodvolt är i uppstartsfasen men det är ingen brist på nya idéer. Carl Lindberg planerar att hyra ut fiskebåtar och öppna en karaokebar.

– Det händer inte mycket här. Arbetarna jobbar hårt och är trötta när deras pass är över. Det vore roligt med lite liv och rörelse på kvällarna.

Storslagna förhoppningar

Tillbaka till Tvivlarnas kulle. Härifrån ser byggarbetarna ut som flitiga arbetsmyror som drar omkring sina elkablar och ventilationsrör.

Om ett par månader börjar fabriken tillverka det som har kallats världens grönaste batterier. Förhoppningarna är precis lika storslagna som själva batterifabriken, men hur är det med tvivlet?

Har ni tänkt att teknikutvecklingen kanske springer ifrån Northvolts batterier? Med arbetslöshet och tomma bostäder som följd?

– Det är klart jag har, men det är inget scenario jag tror på, säger informatören Maria Edström.

– Faktiskt inte, svarar familjerådgivaren Åsa Andersson. Projektet har kommit så långt att jag tar för givet att det blir bra för Skellefteå.

– Visst har jag tänkt tanken, men jag är obotlig optimist, säger företagslotsen Roland Eriksson.

Projektledaren Per Henriksson påpekar att man måste våga satsa för att vinna:

– Går det åt pipan med batterifabriken har vi i alla fall Europas största husvagnsgarage.