Får mjukisbrallan följa med till kontoret?

Efter månader i mjukiskläder och tofflor kan det vara dags att åka till arbetsplatsen igen. Men hur kommer alla yrvakna hemmajobbare klara återanpassningen till kontorsklädsel?

Dag efter dag har jag suttit i min ensamhet framför skärmen i det lilla arbetsrummet iklädd träningsbyxor och ostruken skjorta. Bara tanken på att klämma in mig i ett par jeans känns overklig. Jag tittar kisande på den ihoptorkade mascaran i badrumsskåpet. Den lilla borsten, som tidigare hanterats med precision, känns plötsligt otymplig i handen.

Läs mer: Så blir du ett miljömedvetet modelejon

Att ha skalat ner på ambitionerna vad det gäller utseendet är jag inte ensam om. Den svenska klädhandeln går på knäna. Nu hoppas branschen på bättre tider. Frågan är om de verkligen kommer.

Krig och katastrofer påverkar

Modet och utseendet har historiskt sett påverkats av kriser, katastrofer och inte minst krig. Under andra världskriget blev kläderna för kvinnor funktionella och mindre feminina. Linjerna blev raka och skorna platta. Vid krigsslutet kom The New Look, stilen som lanserades av Christian Dior, med glamorösa klänningar i siden och tyll, berättar Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Men hon tror inte att vi kommer se samma scenario efter corona-krisen.

Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet.

– Nej, det tror jag inte. Jag hoppas att vi insett att vi inte behöver köpa så mycket kläder. Att det räcker att uppdatera eller sy om dem man redan har, säger hon.

Bekvämt och hållbart

Det hållbara modet kommer på bred front. Kläderna ska också vara bekväma. Men längtan efter extravagans kan komma till uttryck vid festliga tillfällen. Då åker stassen som legat längst in i garderoben fram, spår Louise Wallenberg.

Att vara fåfäng och lägga tid på sitt utseende sågs i gamla tider som något förkastligt, rentav som en dödssynd, om det gick så långt att man blev högfärdig på kuppen. Så hårt skulle troligen inte domen falla i dag, men kan det finnas något positivt med att lägga mindre kraft på sitt utseende? Har pandemin rentav gjort oss lite klokare? Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet och författare till Tomhetens triumf, tror det.

– Vi människor är väldigt socialt känsliga. Som alla flockvarelser vill vi följa normen om hur man ska vara. Helst vill vi ligga lite ”över” den. Lyckas vi inte känner vi oss osäkra och misslyckade. Därför är det väldigt bra om fokus på det yttre tonas ner, säger han.

Ständiga jämförelser

Men den djupt mänskliga drivkraften att ständigt jämföra sig med andra och att vilja ha lika mycket, helst lite mer, är svår att förändra i grunden, menar Mats Alvesson.

Slutsatsen måste då bli att vi, åtminstone för en kort tid, kommer ägna mindre energi åt att putsa på vår egen yta och tänka mer hur kläderna känns att ha på sig än hur de ser ut. Så vem vet, kanske får mjukisbrallan hänga med när det är dags att återvända till kontoret?