Får man säga vad som helst till journalister? Och när kan de garantera källskydd? Se svaren i checklistan nedan.
Meddelarfrihet – det här gäller
24 maj 2021
Så funkar meddelarfrihet och meddelarskydd för dig som är offentlig anställd, jobbar på ett kommunalt bolag eller inom privat sektor. Här är en checklista med åtta punkter att ha koll på om du vill kontakta en journalist och undrar vad du har för grundlagsskydd.
- Så funkar meddelarfriheten
Meddelarfriheten är skyddad i grundlagen och gäller för alla. Det innebär att du kan lämna uppgifter och information till en journalist eller redaktion i syfte att de ska publiceras. Det kan du göra utan att riskera att straffas, behöva betala skadestånd eller få andra påföljder.
En kommun eller myndighet kan inte avtala bort meddelarfriheten. Alltså skriva in i ett avtal att meddelarfriheten inte gäller. - Du får vara anonym
Du har rätt att vara anonym om du lämnar ut uppgifter. Journalisten eller redaktionen som tar emot ditt tips har tystnadsplikt och röjer inte din identitet för någon. - Att lämna ut sekretessbelagda uppgifter
Är du offentliganställd och vill dela med dig av uppgifter och information som omfattas av sekretess? Det får du göra muntligt, exempelvis prata direkt med en journalist. Du får inte lämna ut fysiska sekretessbelagda handlingar.
Men det gäller att hålla koll på uppgifter som innehåller så kallad kvalificerad sekretess, exempelvis känsliga uppgifter om hälsa och sjukvård eller rikets säkerhet. Dessa får du inte lämna ut alls, inte heller muntligt. - Efterforskningsförbud
Arbetsgivaren får inte efterforska eller på något sätt försöka ta reda på vem som läckt till media – detta gäller dock inte för privatanställda. - Meddelarskydd på kommunala bolag
Meddelarskydd och efterforskningsförbud gäller också på kommunala bolag som kommunen har en avgörande beslutanderätt över.
Är du anställd i ett offentligt finansierat privat bolag inom vård, skola och omsorg gäller också också meddelarskydd och efterforskningsförbud. - Meddelarfrihet för dig i privat sektor
Som privat anställd får du lämna uppgifter till media och vara anonym – men du skyddas inte av efterforskningsförbudet.
Din arbetsgivare får med andra ord försöka ta reda på vem som läckt. Du behöver också se upp med lojaliteten med arbetsgivaren, den går i vissa fall före din meddelarfrihet. - Okej med informationspolicy
Kommuner får ha en informationspolicy där man exempelvis hänvisar journalister till kommunens informatörer. Men policyn måste vara noga utformad och inte ge intryck av att du som anställd inte får tala med medier.
Läs mer: Kommuner vill styra spridning av coronainformation - Nytt visselblåsardirektiv
Skyddet för så kallade visselblåsare stärks i slutet av året. Arbetsgivare med fler än 50 anställda ska inrätta ett internt system där anställda kan larma om missförhållanden där det finns ett ”allmänintresse”. Man ska även kunna larma externt till vissa myndigheter. Anmälarens identitet ska skyddas och man ska inte kunna utsättas för repressalier från arbetsgivaren.
Läs mer: Vår granskning från 2019 visar att få kommuner har visselblåsarfunktion
Källa: Grundlagarna TF och YGL, TU – Medier i Sverige, Regeringen och Journalistförbundet.
Tystnadskultur på jobbet
Alla offentliganställda känner inte till att de har meddelarfrihet och att man får kritisera arbetsgivaren i media utan att straffas.
I Region Västerbotten vet exempelvis inte fyra av tio medarbetare vad meddelarfrihet innebär och nästan hälften upplever att det finns en tystnadskultur på jobbet. Det visar en undersökning från regionens revisorer som gjordes för cirka ett år sedan och där drygt 750 anställda deltog.
– Organisationer behöver kritik för att utvecklas och det inte bra att offentligt anställda inte vet om sina grundlagsskyddade rättigheter, säger Lars Burström, ordförande i Vision Region Västerbotten, och anställd som jurist i regionen.
Han ser en tendens att offentliga organisationer allt mer drivs som privata företag där man vill ha ett starkt varumärke för att attrahera ”kunder” och nya medarbetare.
– Då passar det inte med att anställda kritiserar eller har en annan uppfattning.
Lars Burström drev nyligen lokalt en arbetsrättslig tvistemålsprocess gällande den medicinska sekreteraren Ingrid Leirnes som straffades med omplacering efter att hon kritiserat arbetsgivarens hantering av coronapandemin i en insändare i lokaltidningen.
Efter förhandlingar med Vision och arbetsgivaren fick hon skadestånd och är i dag tillbaka på sin vanliga arbetsplats.
– Jag kan tycka att det är tragiskt att någon ska behöva gå igenom det Ingrid fick göra enbart på grund av att hon nyttjade sin grundlagsskyddade rättighet. Men det är positivt att arbetsgivaren tagit det på allvar och vidtagit åtgärder för att förbättra kulturen i regionen.
