Karta: Så mycket ger kommuner och regioner i friskvård

Inte ett öre eller 5 000 kronor i friskvårdsbidrag. Några lyckliga få får både pengar och möjlighet att träna på arbetstid. Det är stora skillnader i arbets­givarnas satsningar på medarbetarnas hälsa, visar Tidningen Visions kartläggning över friskvårdssatsningar 2020.

Styrketräning. Bågskytte. Sportfiske. Massage. Variationen och bredden på det som Skatteverket godkänner som skattefri friskvårdsförmån är det få som klagar på. Men spännvidden på arbetsgivarnas friskvårdsbidrag är stor och det kan skilja flera tusenlappar beroende på var du jobbar.

– Det är bedrövligt att skillnaderna är så stora. Det är obegripligt att man inte uppmuntrar personalen att röra på sig och försöker vara en attraktiv arbetsgivare, säger Ritva Rådefalk, Visions ordförande i Mariestad, där de anställda varken har friskvårdsbidrag eller möjlighet att träna på arbetstid.

 

88 procent av landets kommuner erbjuder friskvårdsbidrag, det vill säga 255 av 290 kommuner. Snittsumman ligger på 1 130 kronor, men spännvidden är stor – från noll kronor i bland annat Malå och Mariestad till 3 000 kronor i Helsingborg och Södertälje.

Samband mellan motion och prestation belagt

Samtliga 21 regioner har friskvårdsbidrag, men här är spannet ännu större. Från fyra hundralappar för de anställda i Västerbotten till hela 5 000 kronor i Sörmland.

 

Även om det saknas forskning om friskvårds­bidragets effekter är sambandet mellan motion och prestation på jobbet väl belagt, konstaterar Maria Ekblom, forskare på enheten för fysisk aktivitet och hjärnhälsa på Gymnastik- och Idrottshögskolan:

– Vi har sett att friska kontorsarbetare med lägre kondition har större risk för korttidsfrånvaro. Att investera i friskvård återbetalas till arbetsgivarna på olika nivåer. Man får inte bara friskare medarbetare utan blir också en mer attraktiv arbetsgivare. Det är ju en stor utmaning att rekrytera personal och behålla den i dag och genom att inte investera i medarbetarna kan man bli av med de mest kompetenta, säger hon.

För många anställda har pandemin inneburit en mer stillasittande arbetsvardag, något som Maria Ekblom tycker att arbetsgivare borde uppmärksamma sina anställda på.

– Om du tar bort din resväg till jobbet och bara går mellan kaffebryggaren och soffan, så gäller det för arbetsgivare att medvetandegöra medarbetare på hur lite de rör på sig. Och det krävs ännu mer stöd från arbetsgivare att hjälpa anställda att faktiskt göra det, säger hon.

Somliga satsar extra under corona

Fem regioner och fem kommuner har tillfälligt höjt friskvårdsbidraget under pandemin, visar Tidningen Visions kartläggning. Bland annat ­Linköping som tackade sina anställda för insatserna med en tillfällig höjning. Men från och med nästa år kommer basbeloppet på bidraget att ­höjas permanent från 2 500 kronor till 2 800 kronor.

– Det var länge sedan vi höjde bidraget och det hade legat på samma nivå i många år. Vi tror på förebyggande åtgärder som ett friskvårdsbidrag kan möjliggöra och hittade en digital lösning där medarbetare inte behövde ligga ute med pengar, säger HR-direktören Sonja Erlandsson.

Tidigare har medarbetare avstått bidraget eftersom de inte ville ligga ute med flera tusen kronor. Men sedan arbetsgivaren hittade lösningen utan kvittoredovisning har andelen medarbete som utnyttjar friskvården ökat.

– Nu är det bara att visa upp sin legitimation för att ta del av bidraget. Det har gjort att utnyttjandet av bidraget ökat med tio procent, säger Sonja Erlandsson.

En fjärdedel kommuner ger både bidrag och tid

De som har det bäst förspänt med friskvården har både bidrag och tid att träna på. Hit hör 25 procent av kommunerna och 30 procent av regionerna, bland annat Eskilstuna, Svalöv, Region Värmland och Region Uppsala.

Kortaste strået drar anställda i de 13 kommuner som varken har bidrag eller friskvårdstimme, till exempel Lidköping, Mariestad och Malå. Om det vore bättre förspänt med friskvårdssatsningarna har Lina Dahlbäck, ekonomichef i Malå kommun, en klar bild av vad hon skulle göra:

– Jag skulle antingen förlänga lunchen och gå på gymmet. Eller så skulle jag stämpla ut vid 16 och slänga mig ut på min mountainbike på skogsvägarna kring Malå. Det är en möjlighet som jag tror att många skulle utnyttja. I vissa verksamheter kan det vara svårt att gå ifrån en timme, men det går att lösa om man gör det i anslutning till arbetspassets början eller slut, säger Lina Dahlbäck.

Fördelarna med olika typer av friskvårdsförmåner är många, tror hon. De anställda mår bättre och orkar mer, samtidigt känner de sig sedda och uppskattade som medarbetare.

– Det handlar om att vara en attraktiv arbetsgivare. Jag är övertygad om att det har stor betydelse för hur medarbetarna ser på sitt jobb, säger Lina Dahlbäck.

Friskvårdsbidrag lockar arbetskraft

Ulrika Bergstedt, ordförande i Visionklubben i Malå kommun, är inne på samma linje. Hon är ofta med på anställningsintervjuer och har noterat att de sökande i dag inte frågar om samma saker som när hon själv anställdes för fem år sedan.

– Då handlade de mest om lön och möjligheten att hitta en bostad. Nu är det många som undrar hur friluftslivet ser ut i kommunen och vilka friskvårdsförmåner som finns, säger hon.

Även om Vision inte har drivit frågan hårt i Malå har Ulrika Bergstedt ändå fört fram önskemål om friskvårdssatsningar för de anställda vid olika samverkansmöten. Hon tror att arbetsgivaren har mycket att vinna på att fånga upp de anställdas ökade intresse för hälsa och friskvård.

– Nu pågår visserligen en upphandling av förmånscyklar som de anställda ska kunna köpa med bruttolöneavdrag, det kan vara ett alternativ som får fler att cykla till jobbet. Men ett friskvårdsbidrag och eller friskvårdstimme är något jag tycker att arbetsgivaren borde satsa på, säger hon.

"Förmån som vissa inte använder"

Kommunens personalchef Lars Ekberg håller inte med. Han berättar att friskvårdsförmånerna i Malå togs bort 2015. Endast tio procent av de anställda använde bidraget och för vissa yrkesgrupper, till exempel inom äldreomsorgen, var det svårt att gå ifrån en timme på arbetstid.

– Vi hade alltså förmåner som vissa inte kunde använda och andra inte ville använda. Då är det ju dåliga förmåner, som varken bidrar till minskade sjukskrivningstal eller bättre hälsa. Om man vill nå resultat är det bättre med riktade insatser mot riskgrupper, säger Lars Ekberg.

Har ni sådana riktade insatser i Malå?

– Nej, inte i dagsläget. Men vill man skapa en hälsofrämjande organisation måste man göra sådant som man vet att de anställda mår bra av – skapa delaktighet, bra kommunikation och samverkansmöten.

Samverkansmöten och delaktighet. Är det så man bäst värnar de anställdas hälsa?

– Det är en del av svaret. Sedan måste man också ha bra ledarskap och arbetsmiljö, goda resurser och en trevlig ton på arbetsplatserna.

Kan inte bra friskvårdsförmåner locka personal till kommunen?

– Jag tror inte att någon skulle flytta hit för att vi har en friskvårdstimme eller 600 kronor i friskvårdsbidrag. Att här finns bra skola, flextidsavtal och möjlighet till semesterväxling är betydligt viktigare, säger Lars Ekberg.