Han vägrar vara tyst – koras nu till Årets Skyddsombud

Mobbning, tystnadskultur och en utbredd rädsla för att engagera sig fackligt. Det var vardag i Helsingborgs pastorat för drygt ett år sedan. Men efter att skyddsombudet Christer Chalmenborg kallat in Arbetsmiljöverket vände allt. Nu koras han till Årets Skyddsombud 2020.

Det är strax efter lunch och nästintill alla - 28 av 30 anställda - inom församlingsverksamheterna, kansliet, kyrkogårds- och fastighetsförvaltningen, städenheten och kyrkogårdsförvaltningen i Helsingborgs pastorat har samlats till ett fackligt krismöte.

Det är skyddsombudet Christer Chalmenborg som kallat till mötet som hålls i församlingssalen vid S:t Anna kyrka i staden. Han har fått höra att medarbetarna mår dåligt. På senare tid har han också själv märkt av det allt oftare.

En stund in på mötet, när folk tagit för sig av kaffet och kakorna, vågar han sig på att ställa den fråga han gått runt och burit på ett tag nu:

– Finns det en tystnadskultur här i pastoratet? Är det så att ni inte vågar säga vad ni tycker eller berätta vad ni behöver för att kunna sköta era jobb så bra som möjligt?

Alla deltagarna på mötet nickar och bekräftar att ja, så är det.

Christer Chalmenborg.

Så här i efterhand kan Christer Chalmenborg konstatera att mötet inte hölls en dag för tidigt.

– Jag har aldrig varit med om att så många kommit på ett fackligt möte förut. Och jag märkte ju på stämningen på jobbet att det bara blev värre och värre, säger han.

Hemligt möte om tystnadskulturen

Nästa steg blir att kalla till ett hemligt möte med företrädarna för alla fackförbund som finns representerade i pastoratet. Det finns bara en fackligt förtroendevald förutom Christer Chalmenborg på arbetsplatsen, det är inte lätt att rekrytera folk som vill jobba fackligt, och förtroendevalda som jobbar på andra arbetsplatser får därför komma och representera sina medlemmar istället. Tanken är att diskutera vad de kan göra åt tystnadskulturen. På mötet beslutas att de ska kontakta Arbetsmiljöverket för att få hjälp.

En tid senare kommer Arbetsmiljöverkets inspektörer på besök. De stannar i två dagar och samlar in fakta och åsikter.

Senare återkommer Arbetsmiljöverket med ett inspektionsmeddelande, en skriftlig rapport som innehåller en beskrivning av situationen på arbetsplatsen och en rad krav på åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Annars hotar ett vite, böter, på 80 000 kronor som arbetsgivaren måste betala.

Arbetsmiljöverket är inte nådiga i sin ”dom” av läget. De konstaterar att det förekommer en nedlåtande jargong och kränkningar på arbetsplatsen.Att medarbetarna upplever att de inte har möjlighet att föra en fri och öppen dialog på arbetet, att konflikter inte hanteras konstruktivt, att det finns brister i samarbetet och oklarheter kring mål, roller och ansvarsfördelning och ett generellt lågt förtroende för ledningen.

Chefer kritiseras av Arbetsmiljöverket

Cheferna får svidande kritik för att inte ha tillräckliga kunskaper om hur de ska jobba för att säkra att de anställda inte skadas eller blir sjuka av jobbet.

Arbetsmiljöverket drar också slutsatsen att allt detta bidragit till att det är svårt att rekrytera skyddsombud i pastoratet, vilket är helt nödvändigt för att kunna jobba med arbetsmiljön på ett bra sätt. Ord och inga visor, alltså.

Efter Arbetsmiljöverkets besök börjar det hända saker. Bland annat får cheferna utbildning i arbetsmiljöarbete, tjänsten som HR-chef som tidigare varit vakant tillsätts. Plötsligt går det jättebra att rekrytera skyddsombud.

– Arbetsgivarens inställning till arbetsmiljöarbetet förändrades helt. I dag har HR-chefen, kyrkoherden och jag en mycket bra dialog. Följden blev också att fler kunde tänka sig att bli skyddsombud. Rätt snabbt gick vi från ett till nio skyddsombud, varav sex är medlemmar i Vision, säger han.

Jag har väl aldrig varit en person som är rädd för att ta tag i saker. Det är nog bara sådan jag är.

På en arbetsplats - som enligt en oberoende part - starkt präglas av tystnadskultur, mobbning och misstro mot ledningen, har alltså Christer Chalmenborg valt att inte bara låta bli att hålla tyst utan också att kalla in en högre instans för att reda ut problemet. Hur kom det sig att just han inte drogs med i tystnadskulturen? Efter att frågan ställts kommer svaret lite dröjande.

– Jag har väl aldrig varit en person som är rädd för att ta tag i saker. Det är nog bara sådan jag är, säger han och fortsätter:

– Jag är heller inte sådan att jag bara kan strunta i om jag ser att någon mår skit. Det går inte. Jag vill gärna hjälp andra, säger han nästan lite blygt.

Var du aldrig rädd att du skulle få sota för att du drev på?

– Jag säger vad jag tycker när det behövs. Jag tycker inte att jag har något att förlora på det. Det enda jag kan förlora är min heder, om jag håller tyst. Så det är bara att köra på, säger han.

Christer Chalmenborg och hans medarbetare ansvarar för skötseln av kyrkogården vid Raus kyrka, som byggdes i sin första version redan på 1100-talet.

I dag är det alltså inga problem att rekrytera skyddsombud i pastoratet, men det finns inget enkelt recept att ta till för att det ska bli så. Det handlar mer om att folk insett hur stor skillnad ett skyddsombud kan göra, anser Christer Chalmenborg.

– Jag tror att folk fått upp ögonen för uppdraget när de ser att det finns några som vågar stå upp för sin sak. Då tänker de ”det kan jag också göra”. Och det kan de ju självklart också, säger han.

Utses till Årets Skyddsombud 2020

Det är bland annat på grund av att Christer Chalmenborg lyckats så bra med att rekrytera fler som vill engagera sig som skyddsombud som han nu utses till Årets Skyddsombud 2020.

Ett pris som delas ut för första gången i år för att uppmärksamma skyddsombudens stora betydelse för arbetsmiljön och viktiga roll på arbetsplatsen.

En av dem som nominerat honom är Michael Tuvesson, regionalt skyddsombud i Lunds stift. Han beskriver Christer Chalmenborg som en trotjänare i Svenska kyrkan, vars specialitet är att han inte ger sig och att han sprider ett lugn omkring sig.

– Han är orädd och har kämpat på trots hård motvind. När ingen vågade kliva fram som skyddsombud ställde Christer upp. Och han slet sedan vidare även när det var tungt, säger Michael Tuvesson.

Det finns så många duktiga och engagerade skyddsombud där ute. Och så fick jag det. Det är lite svårt att ta in, faktiskt.

Att få priset Årets Skyddsombud 2020 och alla lovord känns nästan lite overkligt för Christer Chalmenborg.

– Jag visste ju om att jag var nominerad, men att det skulle gå så som långt att jag skulle vinna hade jag aldrig trott. Jag blev väldigt förvånad när ni ringde, säger han.

– Men det känns jättebra, helt fantastiskt. Det är bara det att det finns så många duktiga och engagerade skyddsombud där ute. Och så fick jag det. Det är lite svårt att ta in, faktiskt.

Att bli utsedd Årets Skyddsombud 2020 var inget som Christer Chalmenborg förväntat sig. ”Det är lite svårt att ta in”, säger han.

Varit skyddsombud sedan 90-talet

Att vara skyddsombud är inget nytt för Christer Chalmenborg. Det är ett fackligt uppdrag han har haft för olika fackliga organisationer sedan 1990-talet. Men samtidigt som han är skyddsombud är han också chef, den formella titeln är kyrkogårdsmästare, över 13 kyrkogårdsarbetare. Men hans medarbetare har ett eget skyddsombud som organiseras av Kommunal där de är medlemmar.

Hur ska man vara som skyddsombud tycker du?

– Man ska säga till när det behövs. Men inte bara för att tjafsa emot. Och man ska inte vara någon paragrafryttare, det är viktigt att kunna vara flexibel också när det behövs, slår han fast.

Framtiden ser nu ljus ut för arbetsmiljön i Helsingborgs pastorat. De flesta, men så klart inte alla, tycker att det är helt annorlunda att arbeta här i dag, menar Christer Chalmenborg. Och arbetet med att fortsätta att rekrytera skyddsombud kommer inte att avstanna.

– Målet är att vi ska ha många fler skyddsombud. Helst en på varje arbetsplats. Det blir det dubbla antalet mot nu ungefär.