Charlotte Frycklund – prästen som tjänstgör i molnet

För sin första lön som präst köpte hon ett modem. Det som Charlotte Frycklund inte visste då var att nätet skulle spela en central roll i hennes liv. I kärleken, på jobbet och i döden.

Hon tittar in i den lilla kameran som har monterats i kapellet Marias lovsång och säger till dem som följer sändningen:

– Om du vill kan du ta fram ett ljus, så ska vi tända det tillsammans under bönen sen. Om du inte har ett ljus så tänder jag åt dig också. 

På väggen bakom Charlotte Frycklund är jungfru Maria avbildad i sin blåa mantel, som ska skydda de olika folkslagen vars ansikten har placerats därunder.

Kapellet rymmer ett 30-tal personer och används vanligtvis av kyrkokansliets anställda i Uppsala för morgonböner. Men den här någon minut långa andakten kommer att nå tiotusentals fler. 

– Under Stilla veckan tittade 26 000–42 000 människor på andakterna. Det visar att man i en kris behöver kyrkan, att man vänder sig hit för att få styrka, säger Charlotte Frycklund.

Hon kallar sig för nätpräst – en titel som hon troligtvis är ensam om i Sverige ”eftersom jag själv har hittat på det”, säger hon – och har sedan den 17 mars, då coronapandemin blivit ett faktum, på tisdagar och torsdagar korta andakter som direktsänds på Svenska kyrkans Facebook.

”Early adopter”. Det är vad sådana som Charlotte Frycklund kallas inom innovationsbranschen. Enligt Internetstiftelsen använde 14 procent av svenskarna internet 1997, det år hon prästvigdes och anställdes av Svenska kyrkan.

– Med min första lön köpte jag ett modem. Det var ett sånt som lät konstigt när man kopplade upp sig. Eftersom jag var filmintresserad så gick jag in på ett forum för filmer och efter några år där började jag chatta med en man som hade helt felaktig syn på Tom Cruise – han gillade honom. Det är fel. Men vi bestämde oss för att träffas och gå på bio för att se filmen Snatch av Guy Ritchie.

Ett glädjefyllt år överskuggas av sorg

Det skulle visa sig att mannen som hade helt fel syn på Tom Cruises skådespelarinsatser ändå var helt rätt för Charlotte Frycklund. De gifte sig i början av sommaren 2002.

– Han är inte religiös. Absolut inte. Men han är positiv till den kristna tron. Det märkliga är att vi har samma värderingar, men olika synpunkter på tro. Och det får vara så, tänker jag. Han får glida in på min biljett. Vi hoppas.

Tillsammans har paret fått fem barn. Men det år som först fylldes av bröllopsglädje och lyckan över att starta en familj, kom också att för alltid överskuggas av sorg. 

– Ansgar dog efter fyra dagar på grund av  hjärtfel. Vi kände inga andra som hade förlorat ett barn och hade upplevt samma sorg. På nätet fanns en mejlinglista, Barn-i-minne hette den. Där kunde vi möta andra som varit med om samma sak.

Kärleken till nätet förstärktes när hon fick reda på att något som hette Facebook hade lanserats. 

– Jag gick med omedelbart 2005 när jag fick höra om sajten. Facebook funkade så bra under småbarnsåren när man inte kunde ta telefon­samtal med vännerna eftersom något barn antingen grät eller hade bajsat, för då kunde man chatta.

Charlotte Frycklunds kunskaper om nätets ­förutsättningar kom väl till hands när Svenska kyrkan tio år senare påbörjade sin digitalisering och uppmanade fler präster att ta sig an internet.

"Lättare att inte vara en kropp eller röst"

Sedan 1950-talet har den som behövt själavård kunnat prata med en jourhavande präst i telefon. Men 2010-talets unga vände sig aldrig dit.

Charlotte Frycklund insåg tidigt hur internet kunde underlätta kommunikation. I dag har hon till och med tagit sig an att diskutera teodicéproblemet i Facebooktrådar.

– Vi visste inte om det var för att de inte gillade Svenska kyrkan eller om de inte gillade att prata i telefon. När chattsystemet utvecklades hörde fler unga av sig och vi insåg samtidigt att även medelålders tyckte om att chatta. Man är anonym och kan föra ett samtal utan att det hörs, man kan i princip sitta bredvid personen som misshandlar en och ändå få hjälp.

Sedan början av april har Svenska kyrkan på grund av coronaepidemin utökat tiderna för när man kan chatta med en präst.

– Med chatten har vi också märkt att det ibland är lättare att inte vara en kropp eller röst som stakar sig eller brister när man får ta del av andras sorger. Man kan ta en paus utan att det märks.

Men att enbart ha bokstäver till hjälp för att ge stöd till människor i kris har sina utmaningar.

– När man bara har de skrivna orden måste man vara duktig med dem. Ironi är svårt. Och även vänlighet är svårt. Man måste vara oerhört vänlig för att det ska märkas.

Emojis i själavårdande samtal?

Med digitaliseringen av kyrkans arbete har lustiga, men viktiga lärotillfällen dykt upp.

– Vi har till exempel fått ta ställning till om präster ska använda smileys och emojis. Nu är regeln att om personen som hör av sig använder smileys får vi också göra det. Vi ska inte tvinga på andra våra smileys. Det är en klok regel tycker jag.

Som nätpräst är grunden för Charlotte Frycklunds tjänst det digitala samtalet. Och för att få till det krävs att rätt sorts fråga ställs. Att fråga kristna om de älskar Jesus eller om favoritpsalmen räcker inte.

– Men om man i stället frågar ”har du mött Gud på ett oväntat ställe?”, då tänker folk till.

Och det finns inga frågor som är för stora för Charlotte Frycklund att tackla. I en Facebooktråd har hon till och med tagit sig an teodicéproblemet, den religiösa nöten om hur en allsmäktig och god Gud kan låta hemska saker hända.

"Har inte utsett Greta till Kristi efterträdare"

Men att vara verksam på nätet är inte bara hjärtemojis och styrkekramar. En hel del energi går också åt till att ge personliga och tålmodiga svar på en rad falska påståenden som somliga tror på.

Ett exempel:

– Nej, Svenska kyrkan håller inte på att bli muslimskt. Men vi tycker det är viktigt med religionsdialog, säger Charlotte Frycklund.

Ett annat:

– Nej, Svenska kyrkan har inte utsett Greta Thunberg till Kristi efterträdare, säger hon.

Taco-Jesus väckte ilska

I dag finns Svenska kyrkan på Facebook, Twitter och Instagram. Men en gammal institution som försöker leva i samtiden stöter regelbundet på gupp i vägen.

– Taco-Jesus ja. Twitter hade 2017 börjat med gif:ar och vi på kommunikationsavdelningen blev helt galna i animationerna och hittade en på Jesus, berättar Charlotte Frycklund.

Bilden föreställde en renässansversion av Jesus där han blickar uppåt, med handflatorna riktade mot himmelen. Det som inte var så klassiskt renässansmässigt var att någon hade animerat fingrarna så att de rörde sig frenetiskt. Ovanför animationen skrev Svenska kyrkan: ”När det ÄNTLIGEN är #tacofredag”.

Tweeten blev viral och medan många såg ­humorn kom också de negativa reaktionerna:

”Helt osmakligt och kränkande. Är detta ert fejkkonto?”

”Jag är troende och detta är första gången i mitt liv som jag funderar på att går ur Svenska kyrkan.”

Men Charlotte Frycklund gjorde vin av vin­ägern som stänkte åt Svenska kyrkans håll.

– Jag fick göra sju intervjuer på fem dagar och det bästa var att ingen kunde hindra mig från att predika. Vad innebär det att bjuda in Jesus till tacofredag? Jag tror att han hade gillat det. Han var inte den som drog sig för att delta i vardagen.

"Krisen har synliggjort digitaliserings begränsningar"

I kapellet Marias lovsång håller kameran på att monteras ner. Den som har följt andakten har sett hur hjärtan och lajk-tummar har fyllt skärmen.

I kommentarsfälten uttrycker många sin tacksamhet över att få dela stunden med andra.

Hur länge Svenska kyrkan kommer att ha sina digitala andakter är oklart. Medan pandemin har tvingat världen att chockdigitaliseras har krisen gett Charlotte Frycklund nya insikter.

– Även om jag har stått på barrikaderna för Svenska kyrkans digitalisering så tycker jag ändå ändå att dop, begravning, vigsel och konfirmation blir svåra att digitalisera. För många visar coronakrisen på digitaliseringens möjligheter, men för mig har den klargjort begräsningarna. Det trodde jag aldrig att jag skulle erkänna.