Höga sjuktal i religiösa samfund – men inspektion dröjer
8 juni 2020
Sjukskrivningar på grund av mobbning, kränkningar och trakasserier är vanligare inom religiösa samfund än i samhället i övrigt. Arbetsmiljöverkets plan var att under 2020 göra hundratals fysiska inspektioner för att undersöka hur samfunden tar sitt arbetsgivaransvar, men har behövt tänka om på grund av coronapandemin.
Enligt Arbetsmiljöverket har religiösa samfund länge stuckit ut när det gäller antalet anmälningar om kränkningar och trakasserier. Enligt Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket, handlar det dels om att anställda inom religiösa samfund jobbar inom ett kontaktyrke, dels om att det finns en godhetskultur, där man lätt sopar problem under mattan.
Arbetsgivare måste enligt lag förebygga mobbning och trakasserier och det ska finnas tydliga rutiner för vem den som är utsatt kan vända sig till, vad som händer med det som den som har utsatts berättar och vilken hjälp personen kan få.
För att ta reda på om arbetsgivare inom religiösa samfund hade koll på sitt ansvar planerade därför Arbetsmiljöverket att under 2020 göra 450 fysiska inspektioner, men myndighetens inspektörer hann bara göra 104 besök innan coronakrisen satte stopp.
– Vi har fått pausa arbetet eftersom vi inte kan göra fysiska besök, förutom vid väldigt specifika tillfällen, säger Eva Karsten.
För att fortsätta sitt arbete med att granska frågan om kränkande särbehandling har Arbetsmiljöverket behövt tänka om och myndigheten kommer därför att kasta om ordningen i sitt arbete.
– Nu kommer vi istället att skicka tillsynsmeddelanden till arbetsgivarna där vi ber dem redovisa sitt arbete mot kränkande särbehandling. Därefter får vi se när vi kan göra ett besök, kanske blir det av i höst. Vanligtvis brukar vi ställa de frågorna vi ska ställa i tillsynsmeddelandena vid ett besök.
Arbetsmiljöverket hade fram till början av maj hunnit skicka iväg 63 tillsynsmeddelanden och generellt har arbetsplatsen tre månader på sig att svara på myndighetens frågor.
Tanken var att i slutet av året sammanfatta vad inspektionerna har kommit fram till, men det är oklart om tidsplanen håller säger Eva Karsten.
– Allt kan förlängas eftersom vi har gått in med en annan metod som förlänger processen. Men genom att skicka tillsynsmeddelanden hoppas vi hålla i gång frågan, säger hon.
Kränkande särbehandling och mobbning
Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. I värsta fall kan det utvecklas till mobbning.
Mobbning definieras som återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp. I definitionen ingår också att det råder en obalans i makt mellan förövare och offer och att handlingarna leder till att offret ställs utanför den sociala gemenskapen.
Signaler och tecken på kränkande särbehandling kan vara:
- samarbetssvårigheter
- personkonflikter
- sökande efter syndabockar
- arbetsklimat som präglas av tryckt stämning
- en jargong eller skämt som alla inte är bekväma med
- hög sjukfrånvaro
- hög personalomsättning
- minskande effektivitet och produktivitet
Källa: Arbetsmiljöverket
Relaterade artiklar
Nu gör kyrkan plats för krigsgravar
Efter åratal av nedrustning är budskapet från statsmakterna att Sverige kan dras in i krig. Att se till att det finns mark för krigsgravar till fem procent av befolkningen är en av Svenska kyrkans uppgifter. I Eskilstuna innebär det 5000 kistgravplatser.
