Så stor blev årets löneökning i kommuner och regioner

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.

Ganska nöjd. Så svarar Helene Mertner, Visions avdelningsordförande i Nybro kommun, på frågan vad hon tycker om årets löneöversyn.

– Det är klart att man alltid vill ha mer, men våra medlemmar fick 3,5 procent i år. Jämför man med andra ligger vi ganska bra till.

Jo, så är det. För majoriteten av Visions avdelningar i landets kommuner hamnar årets löneökningar mellan 2,4 och 3,0 procent.

Några sticker ut uppåt som Luleå (3,8 procent), Vetlanda (3,6), Malå (3,5) och Nybro (3,5). Danderyd sticker ut nedåt med 1,5 procent. I Landskrona, Hudiksvall, Färgelanda och Norrtälje fick Visions medlemmar i snitt 2,0 procent.

Riktade satsningar

På många håll i landet är det riktade satsningar, främst på socialsekreterare och enhetschefer i äldreomsorgen, som drar upp lönerna. I Nybro fick dessa grupper lite drygt 5 procent, vilket glädjer socialsekreteraren Josephine Johansson:

– Det är klart att det känns jättebra att vi fick upp snittet för hela gruppen. Lönesatsningen är en viktig signal, konstaterar hon, både till nuvarande och framtida medarbetare.

– Folk här på socialkontoret känner sig uppskattade av ledningen och för Nybro kommun är det positivt att man får ett gott rykte när man ska nyanställa, säger Josephine Johansson.

Extra till biståndsenhet

Ingenjörer, tekniker och administratörer är andra grupper som har prioriterats. I Vara satsade arbetsgivaren, precis som i flera andra kommuner, extra på personalen på biståndsenheten.

– Alla har fått över 1 000, några över 2 000 kronor. Jag har varit föräldraledig under året och ligger inte i topp, men jag är nöjd för egen del också, säger biståndsbedömaren Matilda Lundgren.

Löneökningen för de elva biståndsbedömarna i Vara ligger mellan 3,2 och 7,3 procent. Det är en klok satsning, tycker Matilda Lundgren.

– Att vara biståndsbedömare är ett krävande jobb, då måste lönen upp om folk ska stanna kvar. Dessutom är det ett bra sätt att locka nya medarbetare till biståndsenheten.

Över normen

Årets lönerevision är den sista i det treåriga sifferlösa löneavtal som Vision tecknade 2017 för anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag. Enligt förbundets preliminära bedömningar har medlemmarna fått löneökningar på uppåt 10 procent under dessa tre år. Det kan jämföras med det så kallade industrimärket som ligger på drygt 6 procent för samma period.

– Vi ligger 3,5–4 procent över normen, sedan finns det avvikelser både uppåt och nedåt i olika kommuner och regioner. Det måste betraktas som ett bra resultat med förstärkning av köpkraften på cirka en procent per år. Bortsett från 2011 har Visions medlemmar fått reallöneökningar varje år sedan 1997, säger Kjell Svahn, ombudsman på Vision.

Det visar att sifferlösa avtal fungerar och att arbetsgivarna har haft behov av att höja lönerna.

Kjell Svahn, ombudsman på Vision

Han slår fast att farhågorna med sifferlösa avtal, som gällt för anställda i kommuner och regioner sedan 2015, inte har besannats:

– Det fanns en oro för att löneökningarna skulle bli låga när avtalet inte längre hade några angivna nivåer. Men det har snarare blivit tvärt om. Det visar att sifferlösa avtal fungerar och att arbetsgivarna har haft behov av att höja lönerna, säger Kjell Svahn.

12 procent i Nybro

I småländska Nybro har medlemmarna fått löneökningar på nästan 12 procent sedan 2017.

– Vi har fått ett bra utfall flera år i rad nu. Jag tror att vår arbetsgivare vill höja lönerna så att inte medarbetarna flyr till andra kommuner, säger Helena Mertner i Nybro, som konstaterar att löneprocessen fungerar allt bättre för varje år.

– Numera får alla nya chefer gå en särskilt utbildning och lära sig hur man sätter lön. Vad jag vet har alla anställda medarbetarsamtal och lönesamtal med sin chef.

Den bilden delar hon med en majoritet av Visions företrädare runt om i landet. För fyra år sedan ansåg endast 25 procent att löneprocessen – dialogen mellan medarbetare och chef om mål, utveckling, resultat och lön – fungerade mycket eller ganska bra. Nu är siffran stigit till 61 procent.

Bättre löneprocess i Borlänge

Borlänge är en av alla de kommuner där löneprocessen har förbättrats.

– Flera chefer än tidigare har haft lönesamtal med sina medarbetare. De har också börjat använda sig av lönekriterierna på ett helt annat sätt än tidigare. Men det finns saker kvar att utveckla. Vi har till exempel föreslagit att alla medarbetare, inte bara cheferna, ska utbildas i hur löneprocessen ser ut i vår kommun. Om medarbetare och chef har samma kunskap ökar förståelsen, säger Jessica Eberger, Visions ordförande i Borlänge.

6 procent av dem som svarat på Tidningen Visions löneundersökning tycker att löneprocessen fungerar dåligt eller mycket dåligt. Linköping, Örebro, Malå och Ulricehamn är några av kommunerna där den lokala Visionordföranden anser att det går trögt.

– Hos oss upplever medlemmarna att de inte har något inflytande överhuvudtaget. Löneökningen är redan bestämd när de kommer in i rummet. Cheferna kunde lika gärna skicka ett mejl med den nya lönen, säger Christian Jonsson, Visions ordförande i Ulricehamn.