Afrosvenskar får lägre lön

Hudfärg spelar roll på svensk arbetsmarknad. Det visar en rapport som kartlagt diskriminering av afrosvenskar.

Att vara född söder om Sahara, eller ha minst en förälder därifrån, innebär sämre möjligheter att få jobb och göra karriär. Det visar en studie från Cemfor, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism.

Kartläggningen visar inte bara att arbetslösheten är högre bland afrosvenskar i åldern 20–64 år jämfört med övriga befolkningen. De har också klart svårare att nå chefspositioner. Bland afrosvenskar har bara 0,6 procent en chefsbefattning, motsvarande andel bland övriga befolkningen är 4,8 procent. Dessutom är medellönen bland afrosvenskar som är chefer klart lägre än andra på samma position.

Forskarna har även studerat om skillnaderna kan bero på andra faktorer, som utbildning och ålder. Svaret är nej. Tvärtom så ökar skillnaderna mellan afrosvenskar och andra när bruttolönen för personer med högre utbildning jämförs. Afrosvenskar behöver ha forskarutbildning för att nå samma inkomst som andra med en treårig eftergymnasial utbildning.

Forskarnas förslag för att stävja diskrimineringen är bland annat att skärpa diskrimineringslagen. Men även arbetsmarknadens parter har ett ansvar, säger Mattias Gardell, professor vid Cemfor.

– Det är absolut en facklig fråga. Resultatet visar att skillnaden i inkomst mellan afrosvenskar och andra är lägre i arbetarklassyrken men högre i mer kvalificerade yrken, och för chefspositioner där individuell lönesättning råder. Där måste man hitta ett sätt att hantera de osakliga klyftorna.

Studien visar att diskriminering förekommer, inte varför. Hur ska man gå vidare?

– Jag tror att man måste röra sig bort från att se rasism som en fråga om etik och moral. Till exempel se vilka beslut som leder till att svarta får lägre lön, trots att man har en mångfaldsplan, säger Mattias Gardell.