Adhd på jobbet – tänk på det här

1. Hjärnans förmåga att överblicka: Det här området i hjärnan styr planering och struktur. Har man adhd kan det vara svårt att exempelvis prioritera, komma ihåg saker, sortera information, beräkna hur lång tid saker ska ta och att möta upp en deadline.  
2. Hjärnans volymknapp: Denna del av hjärnan styr vår förmåga att reglera oss. Vid adhd kan det vara mindre lätt att hitta ett lagom-läge och ha balans mellan aktivitet och vila. Kan innebära att man upplevs som impulsiv, avbryter andra och kan säga saker utan att tänka efter.   
3. Hjärnans filter: Handlar om hjärnans förmåga att sortera intryck och veta vad den ska fokusera på. Denna del kan vara nedsatt vilket gör att man tar in väldigt många intryck. Det kan ställa till det om man sitter i ett öppet kontorslandskap och bidra till trötthet och överstimulans.  
4. Hjärnans växelfunktion: Förmågan att kunna byta spår. Exempelvis avbryta en uppgift på jobbet när man inte kommer längre. Kan också innebära att man har svårt att komma igång med saker eller svårt att gå hem för dagen om man hamnat i hyperfokus på en uppgift.  

Fokusera på dina konkreta behov och kom med förslag på lösningar för att få rätt stöd på jobbet. Här är tre exempel från Lotta Borg Skoglund:  

1. Be kolleger påminna dig om när det är dags för lunch – så att du inte missar att ta en paus och äta för att du är inne i en arbetsuppgift.
2. Be om regelbundna avstämningar med chefen, exempelvis en gång i veckan, där ni checkar av så att du håller dig i fas med deadline.
3. Be chefen att vara tydlig med när en arbetsuppgift är klar och när det är dags att växla över till en annan.  

Vad kan en person med adhd ha för svårigheter på jobbet?  

Det varierar. En del har större utmaningar inom vissa områden och andra mindre. Men att ha adhd kan innebära att du har svårt att koncentrera dig, prioritera bland arbetsuppgifter och har svårt att komma igång med arbetet.  

Ska jag berätta om min adhd på jobbet?  

Det råder det delade meningar om. Såklart behöver du inte berätta. Men Vision rekommenderar att du är öppen om du behöver anpassningar för att klara av jobbet. Annars finns risk att chefen ifrågasätter din anställning. Facket brukar bli inkopplade när det gått så långt att du riskerar att bli av med jobbet, och då är det mycket tuffare att hitta en bra lösning än om du bett om hjälp från början. Att berätta i tid ger chefer och kolleger större förståelse om du kanske kommer för sent ibland eller har svårt att hålla fokus länge.  

Andra menar att det kan vara klokt att inte berätta eftersom det fortfarande finns stigman och förutfattade meningar om adhd. Risken är att du blir satt i ett fack och dömd och man glömmer bort att se dig som person. Här menar forskaren Lotta Borg Skoglund att du i stället ska berätta om vilka behov du har. Ju tydligare desto bättre. Har du exempelvis svårt att hålla deadline kan du be chefen att ni gör en tydlig planering med delmål.  

Får arbetsgivaren fråga om jag har adhd?  

Det finns inget förbud mot det. Men chefen måste förstå att det kan upplevas som kränkande. Ska hen fråga ska det vara i syfte att erbjuda dig anpassningar i arbetet.  

Är adhd en del av diskrimineringslagen?  

Ja. Alla med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, omfattas av lagen. Hit räknas bland annat diagnoser som autismspektrumtillstånd och adhd. Det innebär att arbetsgivaren är skyldig att anpassa arbetsuppgifterna och ge dig den hjälp du behöver.  

Kom ihåg att du är skyddad av lagen även gentemot kollegerna. Ingen på arbetsplatsen får kränka dig på grund av din diagnos. Arbetsgivaren ska se till att det finns policys om att inte kränkande särbehandling får förekomma.  

Lagen gör också att du inte kan sägas upp på grund av din funktionsnedsättning.  

Misstänker du att du blivit diskriminerad så kan du kontakta Vision Direkt eller ditt lokala fackliga ombud. De har tystnadsplikt.  

Vilka anpassningar kan jag få på jobbet om jag har adhd?  

Det beror såklart på vad du har för utmaningar. Om du exempelvis är känslig för ljud så kanske du behöver sitta i en lugnare del av kontoret eller jobba mer hemifrån. Här kan det vara klokt att ha läkarintyg på vad du har för svårigheter. Ha intyget som stöd när du pratar med chefen.  

Ska jag berätta om min adhd på anställningsintervjun? 

Det behöver du inte. Däremot bör du vara tydlig med när du fungerar som bäst och vilka områden som är utmanande, tycker facket. Om inte arbetsgivaren ger dig jobbet på grund av din diagnos kan det röra sig om diskriminering.   

Jag misstänker att chefen gett mig lägre lön på grund av min adhd, hur gör jag?  

Medger chefen att det beror på din diagnos så kan det vara diskriminering. Om chefen inte medger så är det svårt att driva frågan vidare. Fråga då varför du fått lägre lönepåslag och vad du behöver göra för att höja lönen. Ring sedan Vision Direkt som kan stötta dig.  

Källa: Vision Direkt, Lotta Borg Skoglund (överläkare och docent med inriktning på adhd) och 1177.se.  

Livet var becksvart innan kundtjänstmedarbetaren Giselle Santander fick sin diagnos. Här är hennes egen historia om adhd:n.

Församlingspedagogen Jens hade tänkt vara tyst. Men då sa hans nya chef något som fick honom att våga berätta om sin färska adhd-diagnos. Så här gick det till.

Maria, som är medicinsk sekreterare, hade behövt ett eget rum på jobbet. Men det kan hon inte be om, för diagnosen är en hemlighet. Läs om hennes kamp.

På tidigare arbetsplatser har Kristina, som jobbar som kurator, varit öppen med sin funktionsnedsättning. Men hon har blivit bränd. Läs om hur hennes mod försvann.