Sjuklön och karens: Detta gäller – och så mycket förlorar du
24 januari 2025
Är du krasslig och kan inte jobba? Då har du rätt till sjuklön. Vi reder ut vilka regler som gäller för sjuklön – och vad man förlorar ekonomiskt på karensavdraget (som har ersatt karensdagen).
När du har blivit sjuk och inte kan arbeta har du rätt till sjuklön.
Sjuklön och karensavdrag regleras i den så kallade lagen om sjuklön. Men vad du har rätt till kan skilja sig något beroende på vilket kollektivavtal du omfattas av och dina anställningsvillkor.
Svaren på frågorna nedan baseras på vad som gäller enligt lagen, och har faktagranskats av Försäkringskassans experter.
Läs mer från granskningen:
→ Mer accepterat att sjukjobba – Kevin körde på trots frossa
→ Vision: ”Slopa karensen – slår för hårt”
→ Långtidssjuk? Så får du mer pengar
Hur fungerar sjuklön?
Arbetsgivaren betalar sjuklön under de första 14 dagarna. Efter det tar Försäkringskassan över med sjukpenning.
Hur stor är sjuklönen jämfört med min vanliga lön?
Sjuklönen är 80 % av din vanliga lön.
Kan min arbetsgivare neka mig sjuklön?
Ja, om du inte har meddelat din sjukdom i tid eller om arbetsgivaren anser att du inte är sjuk enligt regelverket.
Hur påverkas sjuklönen av kollektivavtal?
Kollektivavtal kan ge förmånligare villkor, exempelvis högre sjuklön än lagens krav.
Karensavdraget är olika för olika personer och beror på lön, arbetstid och kollektivavtal.
Vad är karensavdrag (som ersatt karensdag)?
Karensavdrag är ett belopp som dras av från din sjuklön vid sjukdom. Enligt Sjuklönelagen motsvarar karensavdraget 20 % av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka. Men karensavdraget storlek kan skilja sig beroende på vilket kollektivavtal du omfattas av och dina anställningsvillkor.
Är karensavdrag samma sak som karensdag?
Nej, karensdag finns inte längre. Den försvann 2019 och ersattes av det så kallade karensavdraget.
Karensdagen innebar att du inte fick någon ersättning alls för den första dagen du var sjuk. Detta kunde slå orättvist beroende på hur många timmar du skulle ha arbetat den dagen.
Karensavdraget ersatte karensdagen för att göra systemet mer rättvist. Det är ett fast avdrag som motsvarar 20 % av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka, vilket gör att avdraget blir proportionerligt oavsett hur många timmar du skulle ha arbetat på den första sjukdagen.
Är karensavdraget samma för alla?
Nej. Det beror på din lön och din arbetstid. Högre lön ger ett större avdrag eftersom det baseras på 20 % av din sjuklön. Karensavdragets storlek påverkas också av vilket kollektivavtal du omfattas av.
Hur mycket pengar förlorar jag på karensavdraget?
Det beror på din lön och arbetstid. Ju högre lön, desto större blir avdraget. Karensavdraget påverkas även av vilket kollektivavtal du har.
Vad händer om jag blir sjuk flera gånger under kort tid?
Om du blir sjuk igen inom fem kalenderdagar från att du var sjuk senast görs inget nytt karensavdrag.
Finns det en gräns för hur många gånger jag kan få karensavdrag?
Ja, det finns en gräns. Efter tio karensavdrag under en tolvmånadersperiod aktiveras det allmänna högriskskyddet, och du slipper fler avdrag.
Socialdepartementet har gjort en översyn av karensavdraget och det finns ett förslag att införa ett karenstak på högst sex sjukperioder under en tolvmånadersperiod. Men inga beslut är fattade ännu.
3 exempel – så mycket förlorar man på karensavdraget (som ersatt karensdagen)
(Exemplen utgår från att man jobbar heltid och 40 timmar per vecka.)
Lön: 25000 kronor/månad
Karensavdrag: Cirka 1150 kronor
Lön: 39900 kronor/månad (medellön i Sverige 2023)
Karensavdrag: Cirka 1840 kronor
Lön: 55000 kronor/månad
Karensavdrag: Cirka 2540 kronor
Notera! Uträkningen utgår från lagens beräkningsmodell. Karensavdraget kan skilja sig något beroende på vilket kollektivavtal du omfattas av.