Forskare: Friskvårdsbidrag träffar fel – 5 skäl till att det brinner inne

Glömmer du att använda friskvårdsbidraget – eller lägger det på något som inte gör dig friskare? Då är du långt ifrån ensam. "Vi måste nå dem som behöver komma i gång, inte dem som redan tränar", säger forskaren Oskar Halling Ullberg.

Det ursprungliga syftet med friskvårdsbidraget var att förbättra de anställdas hälsa. Men det finns flera problem med den nuvarande modellen. Det menar Oskar Halling Ullberg, doktorand i folkhälsovetenskap vid Mälardalens universitet, som forskat om friskvårdsbidrag.

---

Läs fler artiklar i granskningen:
→ Friskvårdsbidrag tappar muskler – ”Höj – minst 20 procent”
→ Karta: De har 5000 i friskvårdsbidrag – och de får noll
→ Här får de både friskvårdstid och maxpeng

---

Kostar miljarder

Han och några kolleger har räknat på vad friskvårdsbidraget i runda slängar kostar Sveriges arbetsgivare.

– De lägger enorma summor: Fyra miljarder per år, kom vi fram till. Men om vi får någon hälsoutväxling på bidragen är osäkert. Jag menar att friskvårdsbidraget, så som det ser ut idag, träffar fel.

Här är några av saker som bör förändras för att friskvårdssatsningar ska få bättre effekt på hälsan, enligt Oskar Halling Ullberg:

1. Fler måste plocka ut friskvårdsbidraget

Bara cirka 60 procent tar ut sitt friskvårdsbidrag. Oftast är det de redan frälsta, som motionerar ändå.

–Vi behöver nå dem som behöver komma i gång med hälsosamma vanor, där har vi mest att vinna, säger Oskar Halling Ullberg.

2. Summan måste vara tillräcklig

Enligt Tidningen Visions undersökning har 36 kommuner 1 000 kronor eller mindre i friskvårdsbidrag. Snittet för kommunsektorn ligger på drygt 1 700 kronor.

– Men ett högt friskvårdsbidrag leder per automatik inte till lägre sjukfrånvaro. Mina forskningsresultat visade att om bidraget höjs upp till 3 000 kronor så ökade andelen som nyttjade bidraget. Men företagen som deltog i studien beskrev också att ytterligare höjningar inte gjorde någon skillnad.

– Ett bra riktvärde är att ha ett friskvårdsbidrag som marknadspriserna för de aktiviteter man vill att sina anställda ska nyttja, säger Oskar Halling Ullberg.

3. Styr upp innehållet

Idag kan vi själva välja att använda friskvårdbidraget till ett brett spektrum av aktiviteter. Kanske väljer vi något kul eller skönt, som egentligen inte förbättrar vår hälsa? Eller så köper vi ett motionskort som vi sedan inte använder.

– Hur många är på gymmet när man köpt kortet det via sitt friskvårdsbidrag? Tre gånger i januari, sedan inget mer? säger Oskar Halling Ullberg.

Han menar att arbetsgivarna behöver koppla ett hårdare grepp om friskvårdsbidraget.

– Genom att styra och stötta anställda skulle man faktiskt kunna få en större hälsofrämjande effekt. Kanske kunde man få träffa en personlig tränare eller fysioterapeut som anpassade träningen efter den individuella kroppens behov? Så att man kom i gång och fick en push, säger han.

Inom många organisationer är friskvårdsbidrag den enda friskvård som erbjuds, ofta utan uppföljning av vad pengarna används till.

4. Kombinera bidrag med annat

Oskar Halling Ullberg förespråkar också att kombinera friskvårdsbidraget med så kallade naturaförmåner på arbetsplatsen. Det kan vara att arbetsgivaren betalar för en instruktör som leder medarbetarna i grupp när det gäller motion och återhämtning.

Andra aktiviteter som han slår ett slag för och som kan förbättra anställdas hälsa är promenadmöten och att bygga in mikroträning under arbetsdagen.

– Så lite som 10 minuters träning per dag har bra effekt.