Så driver Vision på för kortare arbetstid

Vision vill att du som jobbar i en kommun, region eller i Svenska kyrkan ska få arbetstidsförkortning genom arbetstidskonton. Men hur funkar det egentligen? Läs här och skaffa dig koll!

I årets förhandlingar om löner och villkor driver Vision på för arbetstidsförkortning genom arbetstidskonton på alla avtalsområden. Det vill säga, även i till exempel kommuner/regioner och Svenska kyrkan där det inte funnits tidigare. I vissa sektorer, exempelvis i energibolag och vissa kommunala fastighetsbolag, har arbetstidskonton funnits sedan 1990-talet.

→  Vision vill ha stabila löneökningar

”Skapar flexibilitet”

– De som redan har arbetstidskonton är väldigt nöjda med det. Det är en bra lösning som skapar flexibilitet och valmöjligheter, säger Jan-Olov Olsson, avtalsombudsman på Vision, som varit med och förhandlat fram flera av de avtal där arbetstidskonton finns med.

Jan-Olov Olsson, avtalsombudsman på Vision.

Grundtanken med arbetstidskonton är att förhandla fram en lösning där en del av löneökningen kan bytas mot:

1. Mer ledig tid.
2. Extra avsättning till pensionen.
3. Man kan välja att ta ut timmarna i pengar.

Om upplägget ovan är en modell som kommer bli aktuell för anställda i kommuner, regioner och Svenska kyrkan är just nu högst oklart. Arbetstidskonton kan utformas på väldigt många olika sätt.

Finns i energibolag

Men på andra avtalsområden där Vision har medlemmar, som Sobona och vissa delar av Fastigo, fungerar arbetstidskontona så här:

I kollektivavtalet tillförs en timbank med ledig tid som varje individ kan välja att ta ut i ledighet, högre pensionsavsättning eller som ett engångsbelopp.

På dessa områden gäller även att man i november behöver meddela arbetsgivaren vilket val man vill göra (tid, pengar eller pension). Den som då väljer alternativet tid får sätta av nio timmar i en timbank, på samma sätt som man till exempel gör om man jobbar övertid. Tiden sätts in i januari varje år. Den som väljer alternativet pension eller lön får dessa pengar utbetalda i februari.

Målet är att komma upp i ett antal timmar som kan utnyttjas av den anställde vid behov. Enligt det centrala avtalet för till exempel Sobona Energi, som haft denna modell sedan länge, får den anställde ha max 63 timmar i timbanken. Men det tar många år att samla ihop så många timmar.

→  Här jobbar de fyra dagar i veckan

”Har fungerat bra”

När den anställde sedan vill ta ut sina timmar och vara ledig behöver hen ansöka om det på samma sätt som man gör när man vill ta ut semester eller inarbetad komptid.

– Generellt är det här något som vi sett har fungerat bra. I framtiden tror jag att vi behöver tänka mer flexibelt gällande arbetstiden. Under ett arbetsliv vill man under vissa år har mer ledig tid, under andra år har man ett mindre behov av det, säger Jan-Olov Olsson.