Har du presterat för lite? Det kan bli noll kronor i löneökning

Kan du få noll kronor i löneökning? Svaret är ja. Men då ska arbetsgivaren ta fram en handlingsplan så att du slipper bli ”nollad” även i nästa löneöversyn.

Även om löneavtalet innehåller en siffra är det ingen garanti för att just du ska få den löneökningen. Så länge snittet i kommunen, regionen eller bolaget hamnar på minst procentsatsen i avtalet kan enskilda anställda få mer eller mindre. Det kan till och med bli noll. 

→ Detta betyder siffran i avtalet

När Tidningen Vision ställde frågan till Visions ordföranden i avdelningar och klubbar om de har medlemmar som helt blivit utan pengar i senaste lönerevisionen svarade 40 procent ja.

Att det blir noll kronor kan bero på många saker. En av de vanligare är att arbetsgivaren inte tycker att en anställd har levererat tillräckligt.

I Nacka drabbade detta en handfull Visionsmedlemmar förra året.

Oftast leder den handlingsplan som ska skrivas när någon får noll kronor till att det löser sig till nästa löneöversyn, enligt Yvette Forssmark. ”Men vissa ärenden är seglivade och ibland blir det en nolla till.”

– Det är allmänt vedertaget här att du inte förtjänar någon löneökning om du blivit kallad till medvetandegörande samtal. Trots att samtalen inte är en disciplinär åtgärd, vilket ett nollbud i praktiken är, säger Yvette Forssmark, ordförande i Vision Nacka.

→ Det här är medvetandegörande samtal

Hon håller för det mesta inte med om att det är fråga om dåliga prestationer. Nivån på argumenten är ofta låg och det är inte alltid arbetsgivaren har koll på vad medarbetarna gör. Inte sällan handlar det om rena missförstånd, påpekar hon. Till exempel:

– En person som ställer frågor för att saker är otydliga uppfattas som kritisk och otrevlig. En annan anses inte vara samarbetsvillig för hen inte får fram beslutsunderlag så snabbt som arbetsgivaren vill. I själva verket följer personen bara regelverken.

De medvetandegörande samtalen har blivtit vanligare och hålls ofta i närheten av löneöversynen, enligt Yvette Forssmark. Ibland får hon känslan att samtalen och de tillhörande nollbuden är en taktik för att slippa betala så mycket i lön. Nacka saknar sedan länge budget för löneökningar och cheferna måste ta av annat för att höja medarbetarna.

– Deras förutsättningar är inte roliga, säger hon.

Elisabeth Carle, HR-direktör i Nacka, känner inte igen bilden av att de medvetandegörande samtalen skulle ha blivit vanligare. De ska hållas när en medarbetare inte har bidragit till verksamheten på det sätt som förväntas enligt anställningsavtalet och medarbetarpolicyn, förklarar hon. Även svag eller utebliven löneutveckling kan bli följden om de uppsatta målen inte har nåtts.  

– Men det är inte så att de som kallas till samtal med automatik får noll kronor, säger hon.

Gillar inte medarbetaren

På Karolinska universitetssjukhuset i Region Stockholm blev uppemot 20 av 800 Visionsmedlemmar ”nollade” förra året, berättar Bodil Nielsen, som var sektionsordförande i Vision fram till februari.

Om en medarbetare inte presterar tillräckligt borde chefen fånga upp det mycket tidigare än vad som sker idag, så att personen hinner förbättra sig innan det är dags för lönerevision, anser hon.

– Ibland funderar jag på om chefen inte gillar en person när det inte blir någon ökning. Förhoppningsvis har jag fel, säger Bodil Nielsen och ger två exempel:

En medlem, som är väldigt duktig på sitt jobb, går inte alls ihop med chefen. Det blev noll men efter överläggning fick Vision upp lönen en aning. En annan medlem har en diagnos som bidrar till att arbetsgivaren tycker att hen är besvärlig.

– Där lyckades vi inte trots överläggning, säger Bodil Nielsen.

Petra Sjögren är förhandlingschef på Karolinska universitetssjukhuset. Varken personliga tyckanden eller diagnoser ska påverka lönesättningen, förklarar hon:

– Arbetsgivaren ska göra en samlad, saklig och transparent bedömning av prestation och måluppfyllelse i relation till kända lönekriterier. I de enstaka fall där det blir ett så kallat nollbud har bedömningen i de flesta fall framförts och motiverats i tidigare samtal.

Långtidssjukskriven ska ha påökt

Carl Eos Foto:Stina Loman

En annan anledning till att medarbetare inte får något i lönerevisionen är att de är nyanställda eller har bytt tjänst och redan lönesatts på årets nivå. Det är rimligt, enligt Carl Eos, ombudsman och ansvarig för lönepolitiska frågor på Vision. Det är klurigare med folk som slutar eller går i pension.

– Formellt ska du ingå om du jobbar efter den 1 april. Men jag vet att man ibland kommer överens om annat för att chefen vill lägga pengarna på de som jobbar kvar - och den som slutar kanske inte bryr sig. Men det är inte riktigt bra, säger han.

Av frisvaren i Tidningen Visions enkät framgår att långtidssjukskrivna på en del håll systematiskt blir utan påslag eller får väldigt lite i revisionerna. Det är fel, enligt Carl Eos.

– De ska var med. Den som har varit borta i flera år kan till exempel få medelpåslaget eller märket.

Han anser att det rena nollbuden, som motiveras med att en medarbetare inte levererat tillräckligt, är en extrem åtgärd.

– Du ska ha haft en väldigt låg prestation i så fall. Och då kanske du behöver stöd och kompetensutveckling, säger Carl Eos.