Så ska hon få Lund klimatneutralt

Lund är ett ­föredöme inom hållbarhet. Men för att nå målet – klimatneutral stad 2030 – krävs att både politiker och invånare lägger i en högre växel. Projektledaren Juliet Leonette ska föra Lund in i framtiden.

Ett lätt duggregn sveper in Lund som i en våt filt. Den gråa fukten får färger att framträda extra tydligt och den gröna spårvagnen är inget undantag när den lyser upp stationen vid Clemenstorget.

Den fem och en halv kilometer långa LundaExpressen är en viktig del av Lunds ambitiösa klimatarbete och det politiska målet att nå klimatneutralitet till år 2030 är fortfarande inom räckhåll. Det tror i alla fall Juliet Leonette, projektledare för Klimatneutrala Lund 2030, arkitekt med fokus på hållbar stadsplanering och med tio års erfarenhet av olika innovationsprojekt i grannkommunen Malmö.

– Jag tror fortfarande att det kan gå. Men vi måste öka takten, det måste gå snabbare, säger hon.

Bilfri stad

På ett sätt kan den gröna spårvägen ses som en symbol såväl för det globala klimatarbetet som för Lunds lokala mål. Arbetet har kantats av motstånd och protester men nu slingrar den sig ändå fram, ganska långsamt men envist, från den gamla stadskärnan, via den nya stadsdelen Brunnshög till de stora forskningsanläggningarna ESS och Max IV. Och precis som de gröna vagnarna har spårvägen och de olika platserna genomtänkta och fiffiga kopplingar till varandra.

Per Eneroth, mobilitets­strateg på stadsbyggnadskontoret i Lund, betonar vikten av tydliga mål och strategier för klimatarbetet ska lyckas. Den gröna spårvägen är ett konkret exempel.– Spårvägen är en del av vår strategi, men den strategin hade vi långt före 2030-målet, säger Per Eneroth, mobilitetsstrateg på stadsbyggnadskontoret i Lund.

Redan på 1970-talet fanns en ambition att skapa ett bilfritt Lund. Så till skillnad från många andra städer valde kommunen att inte riva byggnader och kvarter för att ge plats för biltrafik. Ett beslut som i dag är en av faktorerna till att Lund ofta hamnar högt i olika miljö- och klimatrankingar. En annan faktor är strategin för ett hållbart transportsystem från år 1999, LundaMaTs.

– LundaMaTs har levt i 25 år nu, i olika versioner. Grunden är bättre infrastruktur för cykeltrafik och bättre kollektivtrafik med bland annat spårvägen, berättar Per Eneroth.

→ Så här gör hon kommunens rabatter klimatsmarta

Miljonsatsning på klimatet

Men det krävdes en hel del för att motivera kostnaden – runt 900 miljoner kronor – och ett så stort ingrepp i den historiemättade stadsbilden som en helt ny spårväg skulle innebära. Två anledningar som slutligen avgjorde att den verkligen blev av är dels de två forskningsanläggningarna ESS och Max IV, dels att Lund är ett område inom Region Skåne som ska växa.

– Kommunen äger ett stort område norr om staden, inte så långt från forskningsanläggningarna, som man såg som lämpligt att använda för att bygga en ny stadsdel, Brunnshög. Spårvägen blev en naturlig del av den utbyggnaden, säger Per Eneroth strax innan det plingar till och det är dags för avgång.

Hela sträckan, från Clemenstorget till forskningsanläggningen ESS, tar runt en kvart. Med på resan mot den nya stadsdelen Brunnshög är Katarina Meier, arkitekt och programledare för Brunnshögsprojektet. Så här långt i arbetet bor det cirka 2 000 invånare i Brunnshög. När stadsdelen är helt klar, år 2055, är tanken att 40 000 personer ska bo och arbeta här.

– Kommunen har gått in i det här projektet med en hög ambitionsnivå. Tar man jordbruksmark i anspråk, som i det här fallet, så kommer det med ett stort ansvar. Det vi gör här ska hålla en hög hållbarhetsnivå, både när det gäller klimat och socialt. Det här ska vara en bra livsmiljö väldigt lång tid framöver, säger Katarina Meier.

Spårvägen var en av förutsättningarna för att nå upp till ambitionsnivån. Bor man i Brunnshög ska man inte behöva vara beroende av bilen.

Turen går bland annat förbi Universitetssjukhuset i Lund och företagsparken Ideon Science Park. Efter elva minuter plingar det till igen vid hållplats Solbjer, den första hållplatsen i stadsdelen Brunnshög.t

Här ligger Xplorion, ett flerfamiljshus byggt av Lunds kommunala bostadsbolag LKF. Ett av villkoren för att få bygga var att byggbolaget skulle ta hänsyn till transporter till och från fastigheten. Resultatet blev att hyresgästerna nu kan ta med sig lådcykeln i hissen och ända fram till ytterdörren om man varit och storhandlat, sedan parkerar man i cykelparkeringen på gården. Till huset hör en bilpoolsbil.

Smarta lösningar

Under åren har vissa eftergifter gjorts och det har blivit några fler och större vägar än som var tanken från början. Men ett sätt för kommunen att ändå minska biltrafiken i området är genom gemensamma parkeringshus som ligger placerade upp till 300–400 meter från bostäder och kontor.

– Hela området är dessutom kopplat till en sopsug som hanterar matkompost, papper, plast och restavfall. Dels tar systemet hand om avfallet på ett mer effektivt sätt, dels minskar det antalet sopbilar i området, berättar Katarina Meier.Katarina Meier, programledare för Brunnshögsprojektet, och Adam Wadsten, miljöstrateg, diskuterar Lunds mål om klimatneutralitet till 2030.

Ytterligare en smart koppling är den mellan stadsdelen och forskningsanläggningarna. Genom ett lågtempererat värmesystem återvinns överskottsvärmen från ESS och MaxIV och värmer upp byggnaderna i Brunnshög. Till och med här är spårvägen med på ett hörn. Värmeledningarna ligger finurligt placerade så att de håller hållplatserna samt cykelbanorna snö- och isfria på vintern.

Reglerna för hur marken i Brunnshög får användas, detaljplanen, är åtta år gammal och barn av sin tid. Men området växer och nya detaljplaner tillkommer, och vid varje förändring försöker man skruva upp ambitionen ytterligare och sporra de olika fastighetsaktörerna att leverera hållbara lösningar.

Här finns bostadsrättsföreningar som är helt bilfria och i en av de nya fastigheterna, döpt till Det goda vattnet, har en del lägenheter ett badkar vid terrassen så att det ska vara möjligt att vattna växterna med badkarsvatten i stället för färskt kranvatten.

→ Så får han fler att byta och låna prylar

Boka tvättstuga med grannarna

Klimatneutrala Lunds projektledare Juliet Leonette återkopplar till frågan om att samhället måste underlätta för invånarna att göra rätt och tar fastigheten Xplorion som exempel. Här har man byggt en tvättstuga där tre-fyra personer kan tvätta samtidigt.

– I stället för att boka hela tvättstugan bokar man en maskin ett antal timmar. I kombination med ett lekrum och ett kök skapar man möjligheter till ett möte och öppnar på det sättet upp för ett mer tillitsfullt samhälle. En tillit vi behöver för att kunna dela fler saker med varandra. Jag tror det finns goda förutsättningar för det här i Sverige, vi kan dela så mycket mer än bara kollektivtrafiken, säger hon.En fråga som är viktig för Juliet Leonette, projektledare för Klimatneutrala Lund 2030, är hur kommunen ska bygga hållbart för alla.

För Juliet Leonette är projekt och samarbeten nödvändiga för att utvecklingen ska gå framåt. I Lund har man dragit igång runt hundra projekt kopplade till mobilitet och hållbarhet de senaste tio åren och staden är med i flera nationella och internationella sammanhang (se faktaruta).

– Städer går ihop mer och mer. Tillsammans testar vi och lär oss nytt för att försöka hitta saker som verkligen funkar. Allt kan inte lösas i den långsiktiga planen där allt ska göras perfekt, då hinner tiden springa ifrån oss, säger hon.

Bara någon minut från Solbjer ligger hållplatsen Brunnshögstorget. Arbetsfordon av olika slag far fram och tillbaka på leriga vägar och det är ingen tvekan om att Lund växer. Samtidigt sjunker biltrafiken. Trots att staden har en årlig tillväxt på mellan en och en och en halv procent så har inte biltrafiken ökat på 20 år.

– De senaste tio åren kan vi till och med se att biltrafiken faktiskt minskat tydligt, säger mobilitetsstrategen Per Eneroth.

Problemet är att utsläppen från transporter inom kommunen inte sjunker tillräckligt snabbt. För att nå kommunens mål och åtagande om att bli klimatneutrala till 2030 krävs det mycket mer. Per Eneroth beskriver hur kommunen hittills har jobbat mer med morötter än med piskor.

– Vi har försökt locka folk och erbjuda goda alternativ. Men om vi ska lyckas att ställa om snabbare så måste vi plocka fram piskorna. Det måste till förbud och begränsningar, säger han.

Inga bensinbilar i innerstaden

Även om politikerna i Lund är överens om mycket är frågan om de vågar ta de allra tuffaste besluten som gör att takten och nivån på arbetet höjs. Till exempel att införa miljözon klass 3 i Lunds centrum, vilket innebär att man inte får köra in i staden med bensin- och dieselbilar.

– Det man gör i två kvarter i centrala Stockholm är det vi behöver göra i hela Lunds centrum. Jag har respekt för att politikerna kanske inte vågar, säger Per Eneroth.

I stället för att vänta på att lundapolitikerna ska fatta mod försöker Per Eneroth och hans kolleger att hitta strategier för att få folk att ändra sina beteenden. Vad är det som motiverar, vilka hinder och begränsningar finns.

– Fler kommer inte att cykla för att vi bygger en till cykelbana. Vi har redan ett bra cykelvägnät, vi har bra kollektivtrafik, det går att resa hållbart – om man vill. Nu gäller det att på individnivå få människor att ställa om och då måste vi få till samarbeten, alla samhällets olika parter måste hjälpa till, företag, handlare – alla, säger han och berättar om ännu en satsning – CoAction Lund.

Fler lånecyklar och tätare bussturer

I projektet, som har mobilitet och energi i fokus, samlas 25 olika aktörer. Här finns företag, till exempel leverantörer av olika transportstöd, elsparkcyklar och lånebilar samt organisationer och myndigheter, som Trafikverket och Skånetrafiken. Sedan två år tillbaka träffas man i grupper för att vaska fram konkreta idéer och smarta lösningar. Det kan handla om att någon kan göra en förändring på sin parkering om någon annan ser till att fixa fram fler lånecyklar eller ökar turtätheten på en busslinje.

– Vi diskuterar också hur företag kan ta betalt för parkering, inne på sina företagsområden, på ett rättvist och rimligt sätt. I dag får ju många anställda en gratis parkering på jobbet, men du får inget stöd om du åker kollektivt – det är helt otroligt egentligen, säger Per Eneroth.

Men även om Lunds ambitiösa klimatarbete lyckas med att få alla lundabor att resa rätt och alla nya byggprojekt att hålla en hög hållbarhetsnivå så är det genom att sprida kunskapen som man får till den stora, globala effekten. Att vara med i olika projekt, synas och föra erfarenheter vidare – det är också en del av strategin, menar Per Eneroth.

– Men allra först måste man förankra visionen, göra en avsiktsförklaring och få till ett gemensamt politiskt miljödokument som alla är överens om. Man ska inte underskatta pennan på pappret.