Får du betala för kaffet på jobbet?
Kan bli dyr affär när anställda måste betala för kaffet
25 mars 2024
Det är dyrtider och mångar arbetsgivare drar ner på förmåner som gratis kaffe och frukt för att spara pengar. Men risken finns att de biter sig i svansen och att besparingen i stället förvandlas till en utgift.
Tre kronor – så mycket kostade plastmuggen med kaffe. Inte större än en sådan där liten kopp man spottar i hos tandvården. Eller kissar i hos barnmorskan. Det är många år sedan nu, men jag kommer ihåg känslan som väcktes i mig av att behöva betala för kaffet på jobbet. De där tre kronorna sved som en tagg i hjärtat.
En av tre låter anställda betala
Enligt en enkät som Sveriges Television gjort kommer sju av tio kommuner tvingas göra besparingar under året. Även regionerna är hårt drabbade och går back med miljardbelopp. Därför vänder nu många arbetsgivare på varje sten och letar efter nya sätt att dra åt svångremmen. Till exempel får kontorsjobbarna stå för kaffet själva i en av tre kommuner. Det visar en undersökning som tidningen Kommunalarbetaren gjort. Och i vissa regioner drar arbetsgivaren in fruktkorgarna.
Frågan är vad besparingsivern leder till på sikt. Vad händer med den som upplever att hen gör ett viktigt och gott arbete, men aldrig får samma uppskattning i form av gratis kaffe, fikabröd, frukt, god mat på konferensen eller möjlighet att ens åka på konferens, som kolleger i privat sektor?
470 000 behöver anställas
Om en enda person väljer att lämna sin anställning kan besparingen plötsligt förvandlas till en utgift, nyrekryteringar är mycket kostsamma. Omkring en halv miljon kronor kostar det att anställa en person, enligt beräkningar som gjorts av utredare på Vision. Och under de kommande fem åren kommer kommunerna och regionerna att behöva rekrytera rekordmånga – nästan 470 000 medarbetare.
Kostsamt att rekrytera
- 542 700 kronor – kostar det att rekrytera och skola in en ny person. Det visar beräkningar som Vision tidigare tagit fram och som bygger på en modell som ekonomen Anders Johrén utvecklat.
- I utgifterna ingår då rena kostnader för tiden det tar för chef och HR-strateg att sköta en rekrytering, samt kostnader för annonser.
- Utöver det räknar man även med att en person som bestämt sig för att byta arbetsgivare producerar något mindre i slutet av sin anställning och att en nyanställd jobbar något mindre effektivt under inlärningsperioden.
Källa: Vision: Kostnader för personalomsättning – en beräkningsmodell (2015)
Magnus Sverke är professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Han menar att den arbetsgivare som tar bort en förmån som upplevs som självklar får räkna med reaktioner.
– För en del kanske en sådan sak kan vara det som ger en puff att se sig om efter ett annat jobb hos en arbetsgivare som inte är lika dumsnål. Medan andra har förståelse och ser att orsakerna till neddragningen egentligen handlar om fördelningspolitik, säger han.
"Svider att bli av med något"
Många andra saker väger dock avsevärt tyngre än fika och frukt när man väljer arbetsgivare. Till exempel arbetsmiljön, ledarskapet, arbetsuppgifterna och lönesättningen.
Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi
– Men generellt kan man säga att det svider mer när vi blir av med något än när vi får något. Tar man bort gratis kaffe går det inte att väga upp med till exempel en fruktkorg som inte tidigare funnits, säger han.
Frågan är då hur stort missnöjet med det indragna kaffet och den borttagna frukten kommer att växa sig? Svaret på det får tiden utvisa.
Själv var jag i alla fall inte det minsta ledsen när vikariatet tog slut på arbetsplatsen där kaffet kostade tre kronor spottmuggen.
