Hans kommun har sagt ja till vindkraftverken

Alla vill ha miljövänlig och förnybar el men få vill ha vindkraftverk där de bor. Ljusdal är en av de kommuner som sagt ja till snurrorna – men nu ligger man lågt med nya etableringar.

Planingenjör Viktor Svensson ­rattar mätbilen från kommunhuset i Ljusdal söderut mot Järvsö. Han svänger höger vid skylten mot Rödmyra. Genom skogen och upp på Svartvallsberget där kommunens äldsta vindkraftpark genererat el sedan 2014.

Läs även: Batterifabriken väcker nytt hopp i Skellefteå

Det är nästan vindstilla och rotorbladen på de tio vindsnurrorna rör sig knappt. De mäter 140 meter från mark till högsta vingspets, vilket är smått med dagens mått mätt.

– Nu bygger man 230 meter höga verk i kommunen och det fortsätter uppåt. Bolagen tar i när de ansöker för de vet att tekniken kommer. 280 meter är ­nästa steg, säger Viktor Svensson.

Kungsörn sätter stopp

Han kollar att de ansökningar som kommer in lever upp till regelverken. Hur är det med säkerhetsavståndet på en kilometer från permanentboenden och fritidshus? Inkräktar verken på friluftsliv och turism? Finns plats i elnätet?

Planingenjör Viktor Svensson och kommunekologen Niklas Svensson vid Ljusdals­ ­äldsta vindraftspark, Svartvalls­berget.

Med på Svartvallsberget är kommun­ekolog Niklas Svensson som granskar bolagens miljökonsekvensbeskrivningar av hur djur- och växtlivet påverkas. Våtmarker kan dräneras och orkidéer drabbas när man anlägger vägar och diken. Det är i princip omöjligt att få tillstånd där kungsörn har sina bon. Det krävs ett skyddsavstånd till revir och boplatser och därför gör bolagen en örninventering i tidigt skede.

– Den delen av utredningen är sekretessbelagd för att ingen ska kunna använda materialet till att plundra fåglarnas bon. Annars är vi helt transparenta, säger Niklas Svensson.

Satsar enorma resurser

De är med i hela processen och har samråd med bolagen och länsstyrelsen. Behöver ansökan kompletteras hjälper de till och tipsar om vem som ska kontaktas.

– De senaste åren har ansökningarna blivit mer gedigna och kompletta. Bolagen lägger ner enorma resurser på dem, säger Niklas Svensson.

Ljusdal har nu fyra parker med 73 vindkraftverk i bruk, ytterligare en park med 43 verk under uppförande och en handfull ansökningar.

Ljusdals politiker har signalerat att kommunen ska vara restriktiv med att godkänna nya storskaliga vindkraftsetableringar i väntan på en nya översiktsplan.

Nu ska en ny översiktsplan för kommunen tas fram och där ingår det att uppdatera den gamla vindkraftsplanen från 2012. Viktor Svensson är projektledare.

– Det blir nog ett eget kapitel om verkens påverkan på landskapsbilden, säger han. Att horisonten bryts av vindsnurror som blinkar och kastar skuggor, och att nya kraftledningar skär genom landskapet, är det som framför allt skapar lokal debatt. Och bullret.

Över 40 decibel

Så här skriver en upprörd röst i ­Ljusdals-Posten den 8 april i år:

”Att bo i närheten av en vindkraftspark har jag nu snart åtta års erfarenhet av. Tidvis bullrar det över 40 dBA vid min stuga”.

Det är länsstyrelsens miljöprövningsdelegation som prövar ansökan om vindkraftsetablering men kommunerna är obligatorisk remissinstans och har rätt att säga nej utan motivering. Förra året användes det kommunala vetot mot 32 av 42 projekt på land enligt en sammanställning som konsultbyrån Westander gjort för branschorganisationen Svensk vindenergi.

Avslagen kommer ofta sent i processen, när berörda aktörer redan satsat tid och pengar. Nu vill regeringen införa regler som tvingar kommunerna att ta ställning tidigare. Dessutom ska man snabbutreda frågan om höjd kompensation till dem som säger ja.

Vill höja bygdepengen

I dag kompenserar vindkraftsbolagen lokalsamhället med uppemot en procent av avkastningen, pengar som ska användas till projekt eller gemensamma anläggningar i området. Det är denna ”bygdepeng” regeringen nu vill höja för att få fler att säga ja.

”Det görs namninsamlingar och skrivelser av privatpersoner och föreningar som störs av vindkraftverken”, säger Viktor Svensson.

Men i Ljusdal har politikerna signalerat att kommunen ska vara restriktiv med att godkänna nya storskaliga vindkraftsetableringar i väntan på den nya översiktsplanen.

Ett förhandsbesked till bolagen kan nog vara bra, tror Niklas Svensson.
– Samtidigt kan det vara svårt eftersom man inte har alla fakta på bordet i början av processen. Grejer kan dyka upp efter hand, säger han.

Klimat eller utsikt

Det friskar i på Svartvallsberget och rotorbladen snurrar lite fortare. Det knäpper i turbinerna där uppe och ­vinddraget i plåten hörs tydligt. Men ljudet är inte i närheten av några 40 decibel.

Vad väger tyngst – Sveriges energibehov eller hänsynen till invånare som drabbas av oljud och förstörd utsikt? Hur man besvarar den frågan beror förmodligen på om man främst har ett lokalt perspektiv och tänker på dem som ska leva med snurrorna, eller ett globalt där energiförsörjning och klimat står i fokus.

Men även de som tänker lokalt kan vara positiva, till exempel markägare som får en inkomst av att arrendera ut marken, eller andra som ser vindkraften som en utveckling av glesbygden.

– Om man bara varit lite skeptisk och får en generös slant till att anlägga en fotbollsplan eller badbryggor kan det nog ändra ens inställning. Fast kanske inte om man är kraftigt emot, säger Viktor Svensson.

Varken han eller Niklas Svensson vill säga var de själva står i vindkraftsfrågan.

– Vi är neutrala och lite tråkiga tjänstemän som ska titta objektivt på de handlingar vi får in. Men på rätt ställe har vindkraftverk sin plats om växthusgaserna ska ner, det kan vi ställa oss bakom.