Malmö först med ljudidentitet - följer andra efter?

Vitsiga slogans och spektakulära skrytbyggen – kommunerna kämpar för att placera sig på kartan. Nu lanserar Malmö en egen ljudidentitet. Är det startskottet för kommunernas melodifestival?

Ända sedan medier i Malmö fick nys om att kommunen skaffat sig en ljudidentitet till en kostnad av nästan 500 000 kronor har de kritiska inslagen avlöst varandra. Skattepengar som används till flum, lyder kritiken. Men kommunens kommunikationsstrateg Lucas Dietrichson menar att bevakningen många gånger varit missvisande.

– Det är allt från förenklingar – till exempel att det lades stora resurser på att spela in tystnad i biblioteket – till mer generella missförstånd som att syftet skulle vara ett konstnärligt sätt att marknadsföra Malmö på.

"Tror det är hittepå från kommunikatörer" 

”Välkomnande, rörelse, spirande, stolthet”. Det är vad Malmö vill förmedla med sin ljudidentitet skriver kommunen på sin hemsida. Dessa värdeord har i sin tur tolkats till komponerad musik där ljud från Malmö vävs in. Lucas Dietrichson talar hellre om det praktiska i att slippa betala licenskostnader varje gång ljud ska användas i videoklipp, än om ljudidentitet.

– Vårt arbete med ljud var väldigt spretigt, så precis som organisationer har en visuell identitet, med färger och typsnitt, så har vi nu en med ljud. Men begreppet ljudidentitet känner folk i allmänhet inte till så många förstår inte den praktiska nyttan utan tror att det är hittepå från kommunikatörer, säger Lucas Dietrichson.

Trots kritiken är frågan om inte Malmö ligger i framkant och kommunens ljudidentitet bara är en förlängning av de lika utskällda som utskrattade kommunslogans, som åtminstone 246 av Sveriges 290 kommuner har. En som försvarar Malmös ljudidentitet är pr-konsulten Daniel Olsson på Westander, som själv har erfarenhet av att jobba med varumärken inom offentlig sektor.

– Pratar man varumärke och kommuner hamnar man lätt i diskussioner om enskilda insatser, men varumärkesbyggande tar tid. Jag tycker det kan vara fullt rimligt att en kommuns varumärkesstrategi inkluderar kommunikation med ljud.

Expertens spaning: Kommuner lyfter fram välfärden

Sedan början av 2000-talet har kommuners kommunikation mer börjat likna företagens, menar Daniel Olsson.

– Ett varumärke är ett knippe associationer. För att det ska stärkas behöver man välja vad man lyfter fram. Företag har länge jobbat enligt den här strategin och nu har det blivit vanligare att myndigheter och organisationer också jobbar så.

Frågan är hur kommuner framöver kommunicerar för sticka ut. Daniel Olsson ser en tendens där pandemin gjort välfärdsfrågor viktiga.

– Nyköping har i många år tapetserat Stockholms tunnelbana med budskap om högre livskvalitet på rimligt pendlingsavstånd och nu när skola och äldreomsorg är i fokus stärker man det budskapet ännu mer. Jag tror att vi framöver kommer se att kommuner lyfter fram sina kvaliteter som välfärdsleverantörer, i stället för att satsa på fyndiga slogans och extravaganta byggnadsplaner.