• Att skörda tången längs sandstränderna är lätt. En del av projektet Greater Bio är att försöka utveckla maskiner som kommer åt den tång som samlas mellan stenar och i hamnbassänger, berättar Johannes Hagström, hållbarhetsstrateg i Trelleborg.

Miljö

Här blir stinkande problem en resurs

24 augusti 2020

Genom att göra biokol av den illaluktande tången längs Östersjön hoppas Trelleborg slå flera flugor i en smäll – minska övergödningen, få en finare kustremsa och skapa nya arbetstillfällen i biogödselföretag.

Trelleborg har länge jobbat med att utveckla metoder för att göra biogas av tång- och algsörjan som växer i havet och ansamlas längs stränderna.

– Det ser inte så vackert ut när man promenerar längs kusten och det luktar fruktansvärt av metan och svavelväte, säger Johannes Hagström, hållbarhetsstrateg i Trelleborg.

Men det finns problem med tånghanteringen: det är svårt att få bort den tång som fastnar i små vikar och stenpartier, tången innehåller tungmetaller och svenska företag har haft svårt att hävda sig på marknaden eftersom Sverige, till skillnad från Danmark, inte subventionerar produktionen av biogas.

Liknar svedjebruk

Men nu är kommunen med i ett nystartat EU-finansierat projekt där man tittar djupare på olika möjligheter att ändå göra affärer på tången. Projektet försöker bland annat utveckla maskiner som kommer åt den tång som fastnat mellan stenar på stränderna. Man undersöker också om det går att få ekonomi i att göra biokol, där den näringsrika fosforn är kvar men tungmetallerna skiljs av med ett filter. Biokolet blir då klimat- och miljövänligt eftersom det binder mycket koldioxid.

– Vi förbränner tången till biokol under hög temperatur i syrefri miljö. Tanken är att använda det som jordförbättringsmedel på åkrarna och minska behovet av handelsgödsel. Det är ungefär samma princip som i gamla tiders svedjebruk, säger Johannes Hagström.

Kan användas i betong

Kommunen har heller inte släppt hoppet om att Sverige ska införa produktionssubventioner så att man kan göra biogas.

– Och eventuellt kan vi använda tången som tillsats i byggmaterial som isolering och betong, säger Johannes Hagström.

Han tror att det går att hitta en långsiktigt hållbar lösning som gör tången till en resurs istället för det problem den är idag, framför allt för kommunerna i Skåne och på Västkusten. De möjliga vinsterna är flera:

– Det viktigaste är att återföra näringen till jordbruket och minska övergödningen i Östersjön ­ – och få finare stränder på köpet. Sedan hoppas vi locka företagare som vill jobba med detta och skapa arbetstillfällen.

Greater Bio

Ett samarbete mellan kommuner och företag i Skåne och på Själland, med finansiering från EU.

Syftet är att utveckla en hållbar bioekonomi genom att öka insamlingen och användningen av biomassa.

Projektet pågår mellan 2020 och 2022.


Relaterade artiklar