Tagit del men ej förstått

Innovativ, proaktiv, flexibel, tillitsfull och kanske till och med framåtlutad. Tjusiga ord, men vad betyder de konkret för dig på jobbet? Tidningen Vision gör en djupdykning i värdegrundernas grumliga vatten.

Organisationen ligger i framkant och fortsätter iterativt och proaktivt vårt målinriktade arbete utifrån värdegrunden som består av tillit, transparens och tydlighet. Det vet ni redan.

Så börjar Christer Hermanssons senaste bok Två slipsar om Konrad Bayer, administratör i Organisationen. Hans chef Becker vill peppa medarbetarna och skickar ut ett e-postmeddelande med glada stridsrop om innovationer i världsklass och erfarenheter som ska aggregeras.

Varför pratar, eller rättare sagt skriver, hon så konstigt? Vad är egentligen budskapet och hur uppfattas hennes kryptiska meddelande av personalen?

Författaren själv har sina teorier:

Christer Hermansson.– Becker bjuder på en provkarta av de vanligaste flosklerna i ledarskapssammanhang för att hon tror att det är så chefer förväntas uttrycka sig. Rimligen är det svårt för medarbetarna att lista ut vad hon vill ha sagt och vad det egentligen betyder.

Christer Hermansson är djupt rotad i den kommunala språkmyllan. Först bibliotekarie och sedan 13 år som kulturchef i Strängnäs med ett tiotal romaner om offentlig byråkrati bakom sig.

Titlar som Ich bin ein bibliothekar!, Kulturchefen och Kontorsmannen skvallrar om fascinationen för vardagslunken på jobbet. Blicken är förundrad och tonen satirisk. Christer Hermanssons romanfigurer rör sig i kontorslandskap minerade av luddiga ledarskapsglosor och uppblåst värdegrundsretorik.

– Jag letar väl efter någon slags mening i arbetslivet och försöker ifrågasätta det språk som används. För många är alla dessa mål- och styrdokument en daglig kamp, säger han.

Majoriteten väljer nyckelord

Den som googlar på "kommun" och "värdegrund" får nästan en miljon träffar. I stort sett alla kommuner och regioner har beslutat om vilka gemensamma förhållningssätt och mål som ska prägla arbetet i just deras organisation.

Majoriteten nöjer sig med några nyckelord: "tillit", "engagemang", "empati", "flexibilitet", "framtidstro", "respekt", "kompetens" och "öppenhet" är de vanligaste.

Några har lyckats koka ned dem till slagkraftiga uppmaningar. KRAM – Kundfokus, Respekt, Ansvar och Mod – är stridsropet i en kommun. En annan kör med STAR – Samarbete, Trygghet, Ansvar och Respekt.

En del liknar förhoppningsfullt frammumlade mantran: "Vi uppnår goda resultat genom effektivitet och samverkan" och "vi är stolta över vårt arbete".

Formulär: Var med och rösta fram årets värsta jobbfloskel här!

Andra är uppfordrande och pekar militäriskt med hela handen: "Lojalitet med fattade beslut" och "som medarbetare är du viktig och gör skillnad". Vissa får en att fundera över alternativet: "Vi utför våra uppdrag med hjälp av vår kunskap" och "vi förbättrar ständigt verksamheten i en rörelse framåt."

Cheferna positiva

Dessa dokument ser inte bara olika ut, åsikterna om dem spretar också. Chefer är generellt positiva och anser att ledorden hjälper dem i deras uppdrag. Medarbetarna är mer skeptiska, visar en av få undersökningar som gjorts om anställdas syn på värdegrunder.

En majoritet betraktar dem som ett nödvändigt ont utan koppling till det dagliga arbete, lyder en av slutsatserna i Värdet av en värdegrund,
ett examensarbete från 2018 av Daniel Larsson och Jacob Nystrand vid Lunds universitet.

Det är en bild som Jarl Silfverberg känner igen. Han är erfaren HR-konsult som nyligen hjälpt Ystads kommun att ta fram en värdegrund.

– Om bara cheferna är med på båten så har man egentligen ingen värdegrund. Ofta glömmer man bort att förankra arbetet bland de anställda. Och fortsätter man inte att diskutera och utveckla målen på arbetsplatsträffar och andra möten blir det bara en hyllvärmare, konstaterar han.

Han varnar också för att stapla tjusiga ord på varandra. Rekordet innehas förmodligen av ett kommunalt bolag som listade 57 ledord för verksamheten.

– De kan ju ingen människa hålla ordning på. De ord man väljer, till exempel mod och respekt, måste kopplas till beteenden. Hur är jag när jag är modig på jobbet? Hur visar jag respekt? Först då får man något konkret att förhålla sig till, säger Jarl Silfverberg.

Forskare har studerat värdegrunder

Catharina Nyström Höög är väl insatt i ämnet. Hon är textforskare vid Högskolan i Dalarna och har tillsammans med kollegan Anders Björk­vall vid Örebro universitet studerat över 200 statliga myndigheters värdegrunder inom ramen för ett språkvetenskapligt forskningsprojekt.

– Ofta lyfts enstaka ord och korta fraser fram som blir centrala i texten. Som "glädje" och "stolthet". Det populäraste är "öppenhet"; ett begrepp så vitt att det är svårt att veta vad det egentligen betyder, säger hon.

Enligt deras undersökningar diskuteras värdeorden ute på arbetsplatserna för att hitta gemensamma tolkningar. Vad dessa samtal leder till kan hon dock inte säga med säkerhet.

– Min gissning är att det finns väldigt skilda åsikter. En del ser det som något som stjäl dyrbar tid från det egentliga arbetet, andra som ett positivt verktyg som verkligen förbättrar verksamheten. Och allting däremellan.

Något entydigt svar om varför värdegrunder behövs ger inte deras undersökningar. Statligt anställda har en gemensam värdegrund som lyfter fram de lagfästa principer som ska prägla arbetet. Att förtydliga vad lagen och myndighetens uppdrag anger för respektive arbetsplats borde räcka, tycker Catharina Nyström Höög:

– Var och en som är anställd i offentlig förvaltning är bunden av lagar och förordningar. Varför behöver vi då ytterligare en nivå, som riskerar att föra tankarna bort från kärnuppgiften, säger hon.

Forskaren: "Texterna bjuder minimalt motstånd"

Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds universitet, menar att värdegrunderna används som tjusiga fasader för omvärlden att beundra och ofta saknar betydelse för det interna arbetet:

– Dessa texter bjuder på minimalt motstånd. Det är svårt att ha invändningar mot ord som "mod" och "engagemang". De klarar helt enkelt inte negativitetstestet – ingen kan hävda motsatsen och argumentera för mer feghet och slapphet. Därför blir orden ganska meningslösa, säger han.

Det är svårt att kommunicera enkelt om abstrakta saker som visioner och värderingar. Det finns det undersökningar som bekräftar.

Mjukvaruföretaget Unit4 har ställt frågor till drygt 1 800 chefer och tjänstemän i sju europeiska länder om arbetskulturen på jobbet. Överlag är resultaten smickrande för oss svenskar. Här vågar vi ta upp kritiska synpunkter med ledningen och nästan alla har haft en personlig kontakt med högsta chefen.

Men på frågan om ledningens vision är tydlig svarar 20 procent av medarbetarna nej. 40 procent anser att den varken är tydlig eller otydlig, vilket är besked i sig. Det placerar Sverige, tillsammans med Norge, på sista plats i begriplighetsligan.

En viss språkförbistring råder således. Många anställda i svenska företag och organisationer förstår inte riktigt vad cheferna menar när de pratar och skriver om verksamhetens mål och framtid.

Lag om enkelt språk

I språklagen från 2009 finns inget uttryckligt förbud mot mångtydiga begrepp eller pretentiösa självklarheter. Det är inte olagligt att skriva "gasa och bromsa samtidigt" eller att "vi strävar efter att göra kloka val".

Däremot slår elfte paragrafen, den så kallade klarspråksparagrafen, fast att språket i all offentlig verksamhet ska vara "vårdat, enkelt och begripligt." Ingenstans sägs att dessa krav endast gäller när en kommun eller myndighet kommunicerar med medborgarna. Samma gäller när anställda i en kommun eller region samlas kring en gemensam värdegrund eller policy.

Men i praktiken ser det ofta annorlunda ut, konstaterar Gabriella Sandström, klarspråksansvarig på Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen:

– Det är nog bara att gå in på valfritt intranät. Jag tror att de flesta känner igen det där fluffiga språket. Man kan läsa flera gånger men polletten trillar liksom inte ned. Själva innebörden förblir otydlig.

Man kan läsa flera gånger men polletten trillar liksom inte ned. Själva innebörden förblir otydlig.

Gabriella Sandström

Gabriella Sandström bjuder på ett exempel som kan vara saxat ur vilken värdegrund eller rekryteringspolicy som helst:

"Personalen ska vara en viktig kvalitetsfaktor."

– Egentligen är det en ganska enkel mening. Den är kort, meningsbyggnaden okomplicerad och innehåller ingen fackspråklig terminologi. Det är lite förrädiskt; språket är lättläst och bjuder inte på något synbart motstånd, men är samtidigt abstrakt och svårgripbart. Vad menas med kvalitetsfaktor egentligen? Som mottagare undrar man vad avsändaren egentligen vill säga.

Om språket i alla dessa så-här-ska-vi-jobba-för-att-bli-ännu-bättre-dokument inte är vårdat, enkelt och begripligt är det inte bara ett brott mot språklagens elfte paragraf. Risken är att texten får motsatt effekt. Att den i stället för ökad vi-känsla gör läsaren misstänksam och på sin vakt, konstaterar Gabriella Sandström:

– Antagligen har organisationen lagt ned massor med tid och kraft på att ta fram en värdegrund och olika policydokument. Visserligen kan själva arbetet som lett fram till dokumenten också vara viktigt, men om medarbetarna inte förstår innebörden är det ju ändå bortkastat arbete.