Boosta mental styrka under corona
1 juni 2020
Att känna stark oro, hålla sig socialt isolerad och röra på sig mindre kan bli en giftig cocktail för psyket och i värsta fall framkalla depression. Men det finns sätt att boosta sin mentala styrka. Psykologen Katarina Blom ger sina bästa tips.
Att under lång tid inte kunna träffa vare sig arbetskamrater, släkt eller vänner. Samtidigt kanske man känner sig mer orolig än vanligt på grund av den egna eller närståendes hälsa eller sin privatekonomi.
För den som jobbar hemifrån blir det också ofta mindre naturlig rörelse i vardagen eftersom resorna till och från jobbet uteblir. Dessutom är det vanligt att man har sämre ergonomisk utrustning i hemmakontoret och får ont i kroppen.
Allt det här, eller delar av det, i kombination är som gjort för att få oss att börja må dåligt.
– Om man skulle vilja öka risken för att utveckla depression hos människor, vilket man ju självklart inte vill, ska man göra just så här: låta bli att träffa andra, göra ingenting, motstå alla impulser att röra på sig och tänka negativa tankar om framtiden, säger Katarina Blom, psykolog och föreläsare specialiserad inom positiv psykologi (läran om vad som skapar lycka och välbefinnande hos människor) och fortsätter:
– Det här beror på att vi människor blir starkt påverkade av vårt sammanhang. Att vara isolerad och inaktiv går helt på tvärs med grundläggande mänskliga behov.
Naturligt med oro under corona
Ett sätt att hantera detta är att påminna sig om att det är en naturlig reaktion att känna sig oroligare och mer stressad än vanligt. Och att vara uppmärksam på hur man mår så att man kan hjälpa sig själv att må bättre. Ett sätt att må bättre är att ägna sig åt en aktivitet man tycker är rolig och blir helt uppslukad av.
Det kan till exempel vara någon form av träning, som löpning eller yoga, eller någon hobby, som att måla, baka, spela spel eller lägga pussel. Även arbete, oavsett om man jobbar hemifrån eller går till jobbet, fungerar bra. Så vida man inte har ett jobb där man hela tiden kommer i kontakt med det som oroar, exempelvis på ett sjukhus. Då får man hantera situationen på ett annat sätt.
– Att söka socialt stöd hos en kollega är något som man i olika studier sett kan fungera stärkande, exempelvis genom att ta en kopp kaffe och prata om något helt annat än det som är jobbigt. Eller att skicka ett sms till en vän eller att spela ett mobilspel en kort stund.
Begränsa informationen
Det är också viktigt att begränsa sitt intag av information kring det som oroar och att vara källkritisk. Till exempel är det bättre att ta del av faktabaserad information från trovärdiga källor än av anekdotiska berättelser där någon berättar om något som hände en kompis kompis.
– Negativa nyheter och känsloladdad information fungerar som knark för hjärnan. Man kan ta del av oändliga mängder utan att känna sig tillräckligt uppdaterad. Till slut får man samma känsla som vid en baksmälla. Det är viktigt att hålla sig informerad, men samtidigt ska man vara uppmärksam på när det är dags att stänga av.
Planera för framtiden
Ett annat sätt att öka sitt välmående är att pröva att tänka på hur allt kommer att bli när pandemin är över om allt går så bra som möjligt. Att våga hoppas på en ljus framtid, förklarar Katarina Blom.
– Vad önskar du ska inträffa efter pandemin? Hur ser ditt liv ut, ditt arbete och din framtid? Att tänka så får oss både att må lite bättre i nuet och kan också inspirera oss att ta steg för att den ljusa bilden ska bli verklighet.
Håll koll på...
Se till att regelbundet få mat, sömn och fysisk aktivitet.
...på hur du mår.
Var lyhörd inför att de mänskliga behoven förändras lite hela tiden. En dag är man kanske jätteorolig, men nästa inte alls. Fundera på: Hur kan jag ta hand om mig själv idag så att jag mår så bra som möjligt idag? Vad behöver jag? Kanske är det en promenad eller att prata med en god vän.
...på att du lever som du lär.
Att leva i samklang med sina personliga värderingar skapar välmående. Ta tillfället i akt att fundera över: Vilka värderingar är viktiga för mig? Det kan handla om att vara: lojal, generös, omtänksam, modig.
Om ett år när du ser tillbaka på den här tiden, hur vill du då minnas att du bidrog för att göra det bästa av situationen?
...på hur du beter dig.
Stress gör oss korkade och kortsiktiga. Försök att bidra till att skapa lugn och trygghet på jobbet så mycket du kan genom att exempelvis:
Lyssna mer än du pratar.
Bekräfta varandra. Ge beröm eller sammanfatta vad kollegan har sagt.
Skoja extra mycket.
Erkänn när du känner dig osäker.
Prioritera att hjälpa varandra.
Fråga om kollegan behöver hjälp/stöd med något.
Permah-modellen:
För att uppleva välbefinnande behöver människor en rad olika saker, visar forskningen. Dessa sammanfattas i Permah-modellen:
P som i positiva känslor. Det vill säga nu i stunden mår jag bra.
E som i engagemang i aktiviteter i vardagen som jag uppslukas av.
R som i relationer. Det är betydelsefullt att de präglas av ömsesidighet, man ger ungefär lika mycket som man tar.
M som i mening. Att hitta något som känns meningsfullt i tillvaron.
A som i achievement (prestation) jag lär mig något som är viktigt för mig. Vi mår bra av att känna oss kompetenta.
H som health (fysisk hälsa).
Källa: Katarina Blom och Martin Seligman, professor i psykologi och mannen bakom Permah.