Många lider av ljudintolerans

Nära var tionde svensk lider av ljudintolerans. De mår ofta väldigt dåligt i kontorslandskap. "Arbetsgivarnas kunskap är för låg", säger forskaren Johan Paulin.

Får du ont i öronen av datorfläkten eller gnager irritationen när kollegan prasslar med papper? Då kan du lida av ljudintolerans, eller hyperakusi.

– De som har ljudintolerans störs av ljud som de flesta andra inte märker av. För de flesta försvinner pappersprassel och fläktljud i bakgrunden, men för en person med ljudintolerans tonar ljuden inte bort, de kan till och med öka i volym. De blir stressade, känner oro och har svårt att koncentrera sig, säger Johan Paulin, doktor i psykologi som skrivit en ny avhandling i ämnet.

Nio procent med ljudintolerans

Nio procent av befolkningen, eller drygt fem procent av alla yrkesverksamma anser sig vara drabbade av ljudintolerans, visar Johan Paulins forskning.

Ofta har personer med ljudintolerans även andra diagnoser, som tinnitus, autism eller utmattningssyndrom. Men det finns också personer som bara lider av ljudintolerans. Johan Paulin anser att det finns fog för att betrakta det som en separat sjukdom.

– Det blir lättare om det finns ett namn, en läkardiagnos. Det är något mer än om man bara "har svårt med surrande ljud". En diagnos sätter press på arbetsgivaren att ta hänsyn och det blir lättare att motivera att personen till exempel behöver ett eget rum.

Brusreducerande hörlurar

Johan Paulin menar att kunskapen bland arbetsgivare är för låg. Allt fler anställda sitter i kontorslandskap och ofta får den som lider av ljudintolerans lösa problemen med störande ljud på egen hand.

– Den vanligaste strategin är att använda brusreducerande lurar. Andra jobbar mycket hemma eller härdar ut, men känner sig som en utmattad trasa. Det behövs mer medvetna arbetsgivare. Anställda har olika behov och om man inte tar hänsyn till dem riskerar man att man förlora kompetens.