Kickstart för elsparkcykeln i Västerås
14 april 2020
Elsparkcyklar väcker känslor – inte alltid positiva. Men trafikplanerare Johan Kindmalm i Västerås ser hellre möjligheterna med den nätta tvåhjulingen än hindren.
Det regnar i Västerås. Johan Kindmalm, trafikplanerare på teknik- och fastighetsförvaltningen rättar till mössan, lämpligt mönstrad med små cyklar eftersom han ansvarar för stadens gång- och cykeltrafik.
Sedan drygt ett år finns elsparkcyklar i Västerås och även de har landat på hans bord. I dag är tanken att han ska visa hur det nya transportmedlet används men det är få som är beredda att släppa paraplyet för att kliva upp på en tvåhjuling.
Annars har elsparkcykeln varit en framgång i Västerås. Efter ett kort första försök av en mindre aktör tog Sveriges största elsparkcykelföretag, Voi, ett ordentligt grepp i augusti 2019 och har redan passerat en miljon resor.
Paus på grund av corona
I slutet av mars meddelade Voi att de pausar sin verksamhet i fem svenska städer, varav Västerås är en av dem, på grund av coronaviruset. Det skriver Dagens industri.
Hur det påverkar antal resor är än så länge oklart. Men enligt en prognos från det amerikanska konsultföretaget. McKinsey kommer marknaden för mikromobilitet, där elsparkcyklar ännu så länge dominerar, att omsätta upp mot 500 miljarder US dollar inom tio år.
Johan Kindmalm i Västerås är positiv till utvecklingen.
– Elsparkcykeln är ett fantastiskt komplement inom det vi kallar intermodala resor, alltså resor med flera olika transportslag. Framför allt första och sista biten. Du tar den till bussen, tar bussen till tåget och när du kommer fram åker du vidare med elsparkcykeln, säger han.
300 meter på ett kick
Den absolut vanligaste resan i Västerås är ett bevis på att Johan Kindmalm har rätt. Sträckan är bara drygt 300 meter och går mellan centralstationen och "Skrapan", höghuset med hotell, restaurang, kontor och lägenheter. Att gå tar ett par minuter men med en elsparkcykel är man framme på ett kick.
– Jag gissar att det är många besökare som gör den resan. Kanske hittar de inte så bra, då knappar de bara in adressen i appens gps och hoppar upp. På så sätt kan elsparkcykeln ersätta kortare taxiresor, säger Johan Kindmalm.
Visst finns det baksidor men de har inte att göra med funktionen, menar Johan Kindmalm, utan med hur elsparkcyklarna används, var de parkeras och folks allmänna inställning till dem.
Styrning med digitala staket
En hel del problem kan lösas genom så kallad geofencing eller geostaket, en geografisk, digital zon där det går att styra uppkopplade fordon på olika sätt, till exempel hastighet och parkering.
– Här i Vasaparken vill vi inte att folk parkerar och därför är den blockerad så att det inte går att avsluta sin resa här. Gör man det så tickar betalperioden vidare, berättar Johan Kindmalm och visar vägen genom Västerås största park.
Vi har ett bra cykelnät med många cykelbanor, det är tydligt var man ska använda elsparkcykeln.
Johan Kindmalm, trafikplanerare
Nu under vintern har man också bett elsparkcykelföretaget att lägga in blockeringar vid busshållplatserna så att de inte står i vägen för snöröjningen.
Med hjälp av geofencing går det även att sänka hastigheten inom vissa områden. I Västerås finns det en begränsning på sex kilometer i timmen vid känsliga korsningar och på gågator.
– Vi har en öppen och bra kommunikation med Voi, de är väldigt lyhörda för våra önskemål, säger Johan Kindmalm.
Oklara regler
På de flesta ställen där elsparkcykelföretagen har etablerat sig fungerar kommunikationen med kommunen bra. Men regelverket kring den här typen av fordon är oklart och därför har Transportstyrelsen ett regeringsuppdrag att utreda det som kallas eldrivna enpersonsfordon. Och att undersöka möjligheterna. Eventuellt nya regler ska inte hindra innovation, menar Pernilla Bremer, utredare på Transportstyrelsen:
– Det här är så nytt, kanske kommer den här typen av fordon att ersätta bilen på många sträckor, det vet vi inte. Men de skapar utan tvekan intressanta möjligheter för ett mer hållbart samhälle.
Johan Kindmalm väljer också att se potentialen och tror att Västerås med sin starka cykelkultur ligger bra till.
– Vi har ett bra cykelnät med många cykelbanor, det är tydligt var man ska använda elsparkcykeln. Saknas det så
är risken större att man kör på trottoarer och att det blir stökigt, säger han.
Fler och fler etableringar
Ännu domineras stadsbilden av vanliga cyklar. Men förra säsongen fanns 500 elsparkcyklar att låna i Västerås och, som sagt, inget talar för att de kommer att bli färre. I Sverige finns minst ett tiotal hyrföretag, framför allt i landets större kommuner och nya etableringar sker löpande.
Hittills har det inte funnits någon möjlighet för kommunerna att hindra eller begränsa omfattningen. Men nyligen kom SKR, Sveriges kommuner och regioner, med nya riktlinjer. I "På rätt plats – Handbok för upplåtelser av offentliga platser" står det tydligt att möjligheten att reglera tillfällig försäljning i lokala föreskrifter även omfattar uthyrning av elsparkcyklar.
Johan Kindmalm är positiv.
– Nu har vi något att luta oss mot i en diskussion med de här verksamheterna och det blir lättare att ta fram riktlinjer och rekommendationer. Får vi fler aktörer kan vi se till att det blir lika för alla, säger han.
Folk skaffar egen elsparkscykel
Men uthyrning är en sak. Johan Kindmalm gissar att fler och fler skaffar sig en egen.
– Det är klart att vi måste vara beredda på att förändra infrastrukturen. Den dag 500 besökare kliver av tåget med en elsparkcykel över axeln måste gatumiljön vara anpassad efter det.
Olycksstatistik
- Sedan mätningarna började 2014 har det skett totalt 604 olyckor med en elsparkcykel.
- 22 personer har blivit allvarligt skadade varav en har omkommit.
- Antalet olyckor ökade markant 2019 då totalt 490 elsparkcyklister skadades.
- 62 procent av de skadade är män.
- Många olyckor sker natten mellan fredag och lördag samt lördag och söndag.
Källa: VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut
Relaterade artiklar
Drifttekniker: Jämför din lön med andra i din ålder
It-tekniker når som mest en genomsnittlig månadslön på 39 500 kronor under karriären, enligt Medlingsinstitutets lönestatistik. Drifttekniker som jobbar vid värme- och vattenverk tjänar som mest 35 700 kronor i månaden. Se hur din lön står sig i förhållande till kolleger i samma ålder.
Miljö- och hälsoskyddsinspektör: Jämför din lön med andra i din ålder
Miljö- och hälsoskyddsinspektörer når som mest en genomsnittlig månadslön på 41 200 kronor under karriären, enligt Medlingsinstitutets lönestatistik. Se hur din lön står sig i förhållande till kolleger i samma ålder.