Arbetsmiljö

Rör kollegan – men på rätt sätt

23 september 2019

Vill du skapa bättre arbetsklimat? Berör dina kolleger. Men många har metoo i färskt minne och är rädda att göra fel. Hjärnforskaren Helena Backlund Wasling tipsar om hur vi kan ta i varandra på ett schysst sätt.

Vi rör vid varandra allt mindre, något som påverkar oss mer än vad vi kanske tror. Det menar Helena Backlund Wasling, vid Sahlgrenska akademin, som forskat på hur hjärnan reagerar på fysisk beröring.

– Mindre beröring är en del av en samhällstrend där vi de senaste hundra åren gått från kollektivt ideal till mer individualistiskt, ensam är stark.

Exempelvis har Sverige stor andel ensamhushåll, något som minskar chansen till beröring.

– Tidigare var vi trångbodda, och tvungna att förhålla oss till varandras kroppar, vi var mer nära rent fysiskt.

Digitalisering påverkar

Digitaliseringen gör sitt, gradvis plockar vi bort de fysiska mötesplatserna. Vi klickar hem maten, rådfrågar läkaren via chatt, umgås via Facebook.

– Även när vi är sociala så är vi det på ett icke-fysiskt sätt, unga spelar tillsammans men är inte fysiskt tillsammans.

Debatten om metoo, har den påverkat vår attityd till beröring, att man är rädd att ta i kolleger?

– Metoo kan ha påverkat en viss kategori, lite högre uppsatta män att de ­tänker sig för innan de tar i sina anställda.

Såklart är det viktigt att sätta gränser och säga stopp, men, fortsätter hon, de flesta människor vet hur man berör på schysst sätt. Och det är inte bra om vi blir rädda för att vara fysiska.

– Vi behöver avdramatisera det här med beröring, det är naturligt att ta i varandras kroppar.

Och vi har behov av beröring, hos barn kan det synas tydligt.

– De kan ju vara väldigt fysiska. Om de då möts av vuxna som är avvisande kan barnen få känslan att beröring är något icke önskvärt.

Starkt sinne

Beröring är ett av våra allra starkaste sinnen. Rent fysiskt går beröringen, via emotionella nervcellerna, rakt in i vår sociala hjärna.

– En person som du har haft fysisk kontakt med känner du ökad tillit till. Vi blir mer välvilligt inställda och har lättare att jobba mot samma mål.

Om vi inte får så mycket beröring riskerar vi att bli mindre generösa mot varandra, och mer skeptiska.

– På jobbet kan det leda till sämre arbetsklimat och lägre produktivitet.
Studier visar även att kriminaliteten går upp i samhällen som har lite beröring och att aggressiviteten är högre.

Öka beröringen

Så vill man få bättre klimat på jobbet kan man prova att öka beröringen. Det är inte mycket som behövs, en fjäderlätt beröring gör skillnad.

– Vi tänker lätt att nu måste vi långkramas och vara jättefysiska men det kan vara så enkelt som att ta emot växelpengar från en hand, eller lägga en hand på axeln.

Genom detta får vi fysiska signaler som säger att nu har vi börjat bygga relation. Så varför inte prova på jobbet?

– Närma dig de där som alltid försurar stämningen. Börja med att fråga om något personen tycker om att prata om, lyssna, och prova sedan en lätt beröring. Det kan förändra en hel del.

Schysst beröring – så gör man

Riskfri beröring gör man på rätt hudytor. Riskfria hudytor är framförallt runt armbågen, skuldran och överdelen av armen. Underarmen är exempelvis mer intim än överarmen. Beröringen ska vara kortvarig, att röra handen upp och ner är mer emotionellt laddat.

Helena Backlund Wasling är hjärnforskare och har skrivit boken Närmare – om det livsviktiga i att röra vid varandra (förlaget Mondial)