Utveckling

Ingen kan tankeläsa ditt nej

23 september 2019

Tycker du att chefen struntar i att du har för mycket att göra? Då kan det vara läge att rannsaka dig själv. Andra människor är inga tanke­läsare – lär dig säga ifrån på ett tydligt sätt.

Bo går in till sin chef med ett problem. Han har en bra chef som lyssnar och försöker coacha honom. Mot slutet sammanfattar hon och säger:

”Jag förstår att det är tufft nu, men kan du hålla ut tills Amy kommer tillbaka från sin sjukskrivning?”

”Nja, det är tveksamt”, svarar Bo.

”Jag förstår men du kan väl försöka. Det är bara två veckor det handlar om.”

”Hm, vi får se”, säger Bo och går tillbaka till sin arbetsplats.

Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö kom 2016. Den förtydligar arbetsgivarens ansvar att se till att de anställdas arbetsbelastning inte blir för hög. Den som har för mycket på sitt bord ska få hjälp att sålla bland uppgifterna.

Svårt med otydlighet

Men vad hjälper det om chefen inte förstår att den anställde håller på att duka under? Bo i exemplet ovan tycker att han har berättat att det inte kommer att fungera. Chefen tänker i sin tur att Bo har fått prata av sig och att de enats om att han ska hålla ställningarna tills kollegan kommer tillbaka.

– Det blir svårt för chefen att ta sitt arbetsmiljöansvar om den anställde inte är tydligare, säger Leif E Andersson, psykolog, ledarutbildare och författare till boken ”De sociala superkrafterna. Verktyg för bra relationer”.

Det finns en del att göra för att förbättra kommunikationen mellan människor, enligt honom. I boken tar han upp den vanligt förekommande tron att vi kan se vad som försiggår inne i varandras huvuden. Vi beter oss i alla fall som om vi trodde att tankeläsning existerar.

Chefen ska fatta att jag håller på att gå in i väggen, kollegan att jag är urless på att lyssna till hens fördomsfulla kommentarer på kafferasten, partnern att jag blir galen när inte toalettlocket är nedfällt – även om jag är vag och otydlig eller inte säger någonting alls.

– Det kan låta hårt men vi får de chefer, kolleger och familjemedlemmar vi förtjänar eftersom folk använder sig av de beteenden som fungerar när du är närvarande. Säger du inte ifrån har du i princip sagt ok, säger Leif E Andersson.

Träna och förbered dig

Otydligheten har flera orsaker och konflikträdsla är en. Att säga nej på ett tydligt sätt kan kännas illojalt, tänk om folk slutar tycka om en?

Fast det vanligaste är nog att man aldrig har provat. Och har man provat kan det ha blivit klumpigt och fel. Då gör man ogärna om det.

Leif E Andersson slår ett slag för träning och förberedelser.

– Spontaniteten hos skådespelare och andra mediepersoner på TV är helt igenom repeterad. De har övat och övat och testat på olika människor. Det kan vi alla göra, säger han.

Även om föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö ger anställda råg i ryggen är det ett faktum att arbetslivet är tufft med många osäkra anställningar. Det kan bidra till att det inte känns riskfritt att säga nej. Då har facket en viktig roll, menar Leif E Andersson.

– Jag tycker ändå att det trollas för mycket med knäna för kunders och brukares skull och att alldeles för få medarbetare väljer att sluta när det inte blir bättre. Varje människa har ansvar för att förändra sitt liv. Det är en insikt som kan vara svår att bära, säger han.

Bo, som i det inledande exemplet förväntar sig att chefen ska tankeläsa sig till att han inte klarar att täcka upp för en frånvarade kollega, kunde ha sagt ”Jag kan inte se hur jag ska orka. Du får hjälpa mig med hur jag ska lösa det om jag måste”.

Våga säg nej – så gör du

  • Har du en tendens att bli för entusiastisk och ta på dig extra uppgifter kan du förbereda dig inför möten genom att bestämma dig för att vara tyst, eller berätta för chefen/mötesledaren om läget och be hen om hjälp med att ligga lågt.
  • Gör som militären och använd mental förberedelseträning. Det innebär att öva hemma eller med en arbetskamrat. Gå igenom allt som kan hända, till exempel vad du kan säga om chefen bli arg för att du säger nej eller hur du ska göra om kollegan börjar gråta.
  • Var konkret. Säg inte bara ”det känns för mycket” utan specificera vilka uppgifter du inte hinner/orkar med och vilka konsekvenserna är av ha kvar dem, till exempel att du sover dåligt.
  • Använd jagbudskap. Det innebär att vara tydlig med att det inte är chefen/kollegan som ”är” på ett visst sätt utan du som reagerar på ett beteende eller en situation. Du tar ansvar för din reaktion genom att berätta.
  • Säg nej på ett positivt sätt om chefen vill att du ska göra något du inte har utrymme för. Till exempel ”Det där låter som en jättebra idé, men jag ser inte hur jag ska hinna. Kan du i så fall hjälpa mig att prioritera vad jag ska ta bort av de uppgifter jag redan har på mitt bord?”
  • Sammanfatta vad som har sagts under samtalet och försäkra dig om att chefen/kollegan har förstått dig rätt, och vice versa. Det betyder inte att ni måste hålla med varandra i sakfrågan.
  • Avsluta med en överenskommelse om vad du ska göra och inte göra efter mötet. Om du inte får gehör hos chefen, var tydlig med att du känner att ni inte kommer vidare och att du ska vända dig till facket. Skicka ett mejl efteråt för att kolla att ni har förstått varandra rätt och för att ha överenskommelsen i skrift.

Tips ur Leif E Anderssons bok ”De sociala superkrafterna. Verktyg för bra relationer”