Så gör du en karriärplanering
3 juni 2019
Karriärplanering är inte längre samma sak som att stiga i graderna och bli chef. Nej, det handlar numera om att hitta balans mellan arbete och fritid, att utvecklas och ha roligt på jobbet. Personalvetaren och författaren Anett Bohman lär dig hur du gör.
Har du tappat gnistan på jobbet, eller känner du dig sliten och stressad? Kommer du snart att bli uppsagd, eller har du just kommit ut i yrkeslivet? Oavsett anledningen kan det vara givande att göra en karriärplan, det vill säga en inventering av vad du är bra på, vad du skulle vilja utveckla och hur du skulle vilja att ditt liv såg ut om exempelvis fem år.
– Att göra karriär är som att resa. Målet med karriären är att utvecklas och att ha roligt på vägen. Att se karriären som en stege man klättrar uppåt på är förlegat. En klätterställning där man kan klättra uppåt, åt sidan och nedåt är en bättre bild, säger Anett Bohman, som tillsammans med Katarina Carlsson skrivit boken Karriärplanering.
Ett första steg mot att skapa en karriärplanering är att ägna en stund åt att titta i backspegeln och att fundera över hur du hamnat där du är. Reflektera kring saker du fått höra under uppväxt och skolgång, till exempel vad du är bra på, i vilka situationer du trivts och gjort bra ifrån dig. Fundera över om det finns någon röd tråd i ditt yrkesliv och om det finns några gamla drömmar som du skulle vilja damma av och sätta i verket. Eller passar de kanske bäst i skräpkorgen?
Nästa steg är att analysera din nuvarande situation. Vad trivs jag med? Vad vill jag göra mer av? Vad är jag missnöjd med? Är det anställningsformen, arbetsuppgifterna, chefen, kollegerna, eller handlar det om att jag inte mår bra på grund av dålig arbetsmiljö eller relationer i privatlivet?
– Det är viktigt att man inte ändrar på fel sak. Om man mår dåligt och tror att det beror på jobbet och sedan byter tjänst, trots att problemet egentligen handlar om att man har bekymmer i privatlivet kan svårigheterna bli värre i stället, säger Anett Bohman.
Därefter är det dags att drömma loss riktigt och måla upp en inre bild av hur du skulle vilja ha det om allt blev precis som du önskar. När du väl satt upp ett mål är det bra att lista för- och nackdelar med det.
– Kom ihåg att inte se allt genom rosafärgade glasögon. Allt har en baksida, ta reda på hur den ser ut.
Att sedan göra verklighet av drömmen och inte tappa sugen på vägen mot ett mål som är svårt att nå är en konst. Tricket är att sätta upp delmål och att belöna sig själv.
– Blir målet för abstrakt och avlägset är det lätt att tappa kraften. Sätt i stället upp mindre mål som ligger nära i tiden. Att ta ett litet steg i rätt riktning är mycket roligare än att bara stå still, säger Anett Bohman.
Det kan också vara så att målet förändras under resans gång. Kanske upptäcker du att målet är för högt satt och att du behöver fundera på ett alternativt mål? Att göra karriär är att vara inne i en process som aldrig blir klar och att det är egentligen vägen som är själva målet.
– När du väl nått målet kommer du förmodligen känna att det är ett delmål. Tänk då på att ingens liv någonsin blir perfekt. Men om du är nöjd med totalen, det vill säga att du har det ganska bra både på jobbet och privat, så är det toppen.
så Planerar du din karriär
Det är viktigt att lära känna sig själv när man ska planera sin karriär. Be andra om hjälp att kartlägga dina egenskaper. Ställ följande frågor till personer som känt dig i mer än två år (det går bra att fråga både personer som du lärt känna på jobbet och privat).
- Vilka är mina starka sidor?
- Hur skulle du beskriva mig inför andra?
Ställ sedan samma frågor till en person som du känt kortare tid, omkring två månader. Skriv sedan ner hur de olika personerna uppfattat dig.
Kartlägg dina kompetenser
Gör en mindmap. Skriv en yrkestitel som du har eller har haft i mitten av kartan. Rita in ”bubblor” runt yrkestiteln där du fyller i vilka kompetenser som krävs för att klara av den yrkesrollen.
Kartlägg vad som motiverar dig
Skapa ett dokument med fyra rutor. I rutan högst upp till vänster skriver du in vad du vill göra i dag och också gör. Till ett exempel jobbar med människor.
I rutan högst upp till höger skriver du in vad du inte vill göra men ändå gör. Till exempel ägnar en stor del av arbetstiden åt dataprogram som strular.
I rutan längst ner till vänster skriver du in vad du vill göra, men inte gör i dag. Till exempel jobba vanliga kontorstider.
I rutan längst ner till höger skriver du in något som du inte gör i dag och inte heller vill göra. Till exempel jobba mycket övertid.
Källa: Karriärplanering av Anett Bohman & Katarina Carlsson