Proffs på bemötande får lägst lön

Receptionister och telefonister är den grupp som har lägst lön av alla i Tidningen Visions kartläggning. Dessutom har löneutvecklingen varit låg, trots att yrket blivit mer avancerat.

Medellönen för receptionister och telefonister i regionerna varierar från drygt 20 000 till knappt 26 000 kronor i månaden. Snittlönen i landet är 23 868 kronor, vilket är flera tusenlappar lägre än i andra yrken.

Den låga lönenivån kommer inte som någon överraskning för Marita Irani, telefonist i Region Jönköping.

– Det är vi mycket medvetna om. Samtidigt läggs det hela tiden på fler arbetsuppgifter på oss utan att det händer något med lönen. Det var många år sedan som jobbet mestadels innebar att koppla samtal, säger hon.

I dag handlar det bland annat också om att spärra journaler och guida medborgarna. Därför borde en mer passande titel vara informatör eller handläggare, anser Marita Irani.

– Men arbetsgivaren menar att vi fortfarande ska kallas telefonister, vilket jag antar är ett sätt att hålla nere lönerna.

Region Jönköping, där Marita Irani arbetar, är ändå den region där snittlönen är högst. Visions avdelningsordförande Carina Einarsson Jonsson, konstaterar att det har anställts fler receptionister de senaste åren och att den förhållandevis högre lönenivån kan tyda på att ingångslönen är rätt bra.

– Det är positivt. Det är en yrkesgrupp vars status borde uppvärderas, säger Carina Einarsson Jonsson och betonar receptionisternas betydelse för ekonomin.

– Receptionen är arbetsplatsens ansikte utåt, och i dag kan man som patient lista om sig hos någon annan vårdgivare om man inte är nöjd.

Därtill är arbetsmiljön stundtals mycket påfrestande.

– Det handlar om att kunna bemöta människor i olika sinnesstämningar, allt från oroliga till aggressiva. Receptionist är ett krävande jobb.

Och att jobbet som receptionist innebär ett stort ansvar vittnar även Fahra om. Hon är receptionist på en vårdcentral i region Stockholm, i ett område som hon beskriver som särskilt tufft.

– 80 till 90 procent av invånarna har utomeuropeisk bakgrund. Vi receptionister är flerspråkiga, men det räcker inte alltid till. Vi jobbar och sliter för att förklara för många av patienterna vad som förväntas av dem och vilka regelverk vi har att rätta oss efter, men vi når inte alltid fram med vårt budskap, säger Fahra som tycker att lönen är under all kritik.

Löneökningarna i Sverige, för samtliga anställda, var enligt Medlingsinstitutets statistik 2,3 procent 2017 och cirka 2,5 procent 2018. För receptionister och telefonister i regionerna visar Tidningen Visions kartläggning att medellönen ökat med 1,4 procent 2017 och 1,4 procent i fjol, till en snittslön på 23 868 kronor i månaden.

– Vad är det för lön? Jag själv ligger inte mycket högre, trots att jag har jobbat i 20 år. Allt har blivit dyrare, men våra löner hänger inte med. Jag skäms ibland att tala om för andra vad jag tjänar, säger Fahra som tycker att det vittnar om att arbetsgivaren inte värdesätter deras arbete.

– Om arbetsgivaren vill behålla kompetenta medarbetare måste de visa att de tycker att vi är viktiga. För att kunna ge god service till patienterna och därmed få dem att vilja komma tillbaka just hit, så är det viktigt att vi mår bra. Med en högre lön skulle vi känna oss sedda, hörda, uppskattade och betydelsefulla.

Farha säger att hon skulle ha svårt att leva på sin lön om hon inte hade maken att luta sig mot ekonomiskt, och hon oroar sig för pensionen och funderar ibland på att byta jobb eller utbilda sig.

– Ja, faktiskt, det här är verkligen ett krävande arbete och jag vet inte om det är värt allt slit för den lön jag får.

Vad kan facket göra för att få upp lönerna? En väg är just att tydliggöra receptionisternas och telefonisternas betydelse, anser Jonas Ericsson, avdelningsordförande i Västra Götaland.

– Det är det vårdnära arbetet som värderas högst, men jag anser att man måste inse att supporten runt omkring är lika viktig. Receptionisten är ofta första kontakten patienterna får. Och det kräver stor kunskap i bemötande och om systemen, om du som patient hamnar fel är det illa, säger Jonas Ericsson som också påtalar att de administrativa arbetsuppgifterna värderas olika beroende på vem som utför dem.

– Om en sjuksköterska tar på sig administrativa uppgifter är det ett kriterium för högre lön. När våra yrkesgrupper gör samma uppgifter är det värt hälften så mycket. Det visar på vikten av att höja statusen i yrket, säger han.