Får minsta biten av lönekakan

Löneökningarna i landstingen går trögare än i kommunerna. ”Det är dags att vi ställer upp för dem som tjänar sämst”, tycker ett av Visions ombud, som vill sätta hårdare press på arbetsgivaren.

Tidningen Visions kartläggning av lönerna i 14 yrken som många Visionmedlemmar jobbar i visar att medellönerna tenderar att öka långsammare i landstingen än i kommunerna. Jämfört med 2016 har snittlönen i de flesta av yrkena ökat med strax över eller under två procent.

Maria Åhlvik, medicinsk sekreterare på Alingsås lasarett sedan tio år, vittnar om hur svårt det är att få en bra löneutveckling.

– När jag började här tog jag på mig så mycket jobb som möjligt. Jag var chefens högra hand, gjorde avdelningens statistik, kontaktade personal som skulle rekryteras med mera. Basuppgiften, att skriva journalerna, började jag med när det egentligen var dags att gå hem.

Hur påverkade det din lön?

– Inte alls. Dessutom kom jag in på väldigt låg lön, 16 500 kronor i månaden. Då är det väldigt svårt att komma i kapp, och jag tror fortfarande att jag hör till de lägst betalda, säger Maria Åhlvik som anser att löneprocessen fungerar i så måtto att hon har både utvecklings- och lönesamtal.

– Jag tycker att chefen gör det hon kan, men den pott hon får att fördela är så låg att det inte spelar någon roll vad hon vill.

Maria Åhlvik har tidigare funderat på att byta till ett annat jobb. Men trivseln på arbetsplatsen och arbetsuppgifterna har gjort att hon stannat, även om hon nu tackar nej till extrauppgifter.

– Det finns ingen anledning om jag inte får något för det. När man varit så länge på samma ställe som jag, och på så många olika avdelningar, då blir man ett riktigt proffs. Det är konstigt att man inte värdesätter det mer, säger hon.

Så vad kan facket göra? Catarina Smith, ledamot i sektionsstyrelsen och förhandlare för Vision på Alingsås lasarett, vittnar om en kamp i motvind för att få upp lönerna för medicinska sekreterare och administratörer.

– Jag har fört fram vartenda tänkbara argument. Men vi är utelämnade till arbetsgivarens goda vilja, säger hon, och lägger handen på en tjock bunt dokument.

Här finns allt material hon tar med sig inför överläggningarna med arbetsgivaren: Lönestatistik, Visions yrkanden, relevanta paragrafer i avtalet om sambandet mellan lön, motivation och resultat, och redogörelser för medlemmarnas prestationer. I fjol gjorde hon dessutom en så kallad storytelling, en berättelse om två medicinska sekreterare där hon blandat fiktion och fakta. Åhörarna var politikerna i styrelsen och direktörer på Alingsås lasarett.

– Jag ville synliggöra en yrkesgrupp som är så totalt nonchalerad, att de skulle se hur låga löner drabbar dessa människor och deras barn. Vad det innebär att inte ha råd att göra sådant som andra tycker är självklart, hur det påverkar pensionen, vad man måste försaka.

Resultatet 2017 blev i snitt 2,2 procent för de medicinska sekreterarna på lasarettet. Catarina Smith ser flera orsaker till att det inte blev mer.

– Det finns en tradition i sjukvården att rekrytera chefer från de egna leden, läkare och sjuksköterskor, vilket leder till att man inte prioriterar till exempel medicinska sekreterare vars löner borde jämföras med motsvarade yrkesgrupper utanför vården. Här används också ett boxsystem med olika lönenivåer där titeln avgör vilken box du tillhör. Det är arbetsgivarens spelplan som gäller, man dödar all dialog genom att hänvisa till boxen, säger Catarina Smith.

Jeanette Bokelund, HR-chef på Alingsås lasarett, konstaterar att det är svårrekryterade yrkesgrupper som prioriterats i löneöversynen.

– Det har länge varit stor brist på specialistsjuksköterskor. Så under flera år är det till den gruppen politikerna styrt satsningar. Men i år gör vi faktiskt en mindre satsning på medicinska sekreterare, säger hon.

Totalt har budgeten räknats upp med två procent. Det är utrymmet som ska täcka löneförhöjningar och andra kostnader.

Hur ska en lönesättande chef kunna premiera prestationer med ett utrymme på två procent?

– Lönesättningen sker på samma sätt oavsett om det är en stor eller liten pott. Skillnaderna blir självklart mindre när utrymmet är litet, men det är ändå viktigt att det finns en koppling mellan prestation och lön, säger Jeanette Bokelund.

Catarina Smith hade hoppats på bättre utfall.

– Det är ingen satsning på medicinska sekreterare. Arbetsgivaren har skapat ett mindre extra utrymme för att kunna prioritera ett litet antal medarbetare, säger hon.

Vad behöver göras?

– Visions sifferlösa avtal är bra. Om bägge parter följer det. Men arbetsgivaren tar inte ansvar för det förtroende man fått för hur lönesättningen ska gå till, säger Catarina Smith som tycker att Vision, när avtalsperioden närmar sig sitt slut, ska titta på möjligheten att förändra avtalet.

– Det behövs en tvingande punkt, en procentsats, för tandsköterskor, medicinska sekreterare med flera vars inkomster halkar efter. Det är stora medlemsgrupper som troget betalar sina medlemsavgifter. Det är dags att vi ställer upp för dem som tjänar sämst.