Det dolda missbruket

Ett missbruk pågår ofta i många år innan arbetsplatsen reagerar. Chefernas kunskapsluckor när det gäller att upptäcka alkoholproblem i ett tidigt skede är en förklaring. Tidningen Visions undersökning visar att varannan chef inte fått någon utbildning av arbetsgivaren.

Ungefär 330 000 personer i arbetslivet är beroende av alkohol. Statistiken talar för att deras missbruk kommer att pågå i 5–10 år innan det avslöjas – och med största sannolikhet kommer det att upptäckas på arbetsplatsen.

– De kan ha misskött allt annat – familjen, ekonomin och det sociala livet – men klarar fortfarande av jobbet och just därför tycker de inte att de har några problem. De flesta har supit under många år och lärt sig att dricka mellan arbetspassen, säger Robin Öberg, konsult på Alna, en partsgemensam organisation som hjälper arbetsgivare att hantera beroendefrågor.

Om vi räknar alla som har ett riskbruk, det vill säga en regelbundet hög konsumtion av alkohol, ligger ungefär en miljon arbetstagare i farozonen. Enligt en enkät som Sifo gjort på uppdrag av IQ, ett dotterbolag till Systembolaget, uppger 6 av 10 att de har eller har haft en kollega som dricker för mycket. Det gör arbetsplatsen till en viktig arena för att förebygga och upptäcka alkoholproblem.

Alkohol- och missbrukspolicys i kommuner och landsting betonar vikten av förebyggande insatser för att fånga upp riskbruk i ett tidigt skede. Men i praktiken går det sällan till så, konstaterar Robin Öberg.

– Den som dricker för mycket anstränger sig till det yttersta för att hålla fasaden uppe. Så länge chefen inte förstår vad som händer kan det fortsätta i många år tills personen kör rattfull eller kommer onykter till ett jobbmöte.

Det är cheferna som har arbetsmiljöansvar och en skyldighet att agera i ett så tidigt skede som möjligt. Men cheferna har stora kunskaps­luckor när det gäller att upptäcka missbruk, visar en enkätundersökning från Tidningen Vision som över 1 100 chefer har svarat på.

Nästan hälften har inte fått någon utbildning av arbetsgivaren om hur de ska hantera medarbetare med misstänkta alkoholproblem. 67 procent tycker att de behöver mer kunskap om hur de ska hantera anställda med misstänkt alkoholmissbruk.

Det är en bild som Robin Öberg på Alna känner igen. Alkoholrelaterade problem uppstår relativt sällan på en arbetsplats och får därför stå tillbaka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Han konstaterar att bristen på kunskap gör att många chefer agerar för sent.

– De anar att något är fel, men först när en allvarlig incident inträffar tar chefen tag i saken, säger Robin Öberg.

Av undersökningen framgår att en majoritet av cheferna, 63 procent, vid något tillfälle har misstänkt att en medarbetare har problem med alkohol. I flera fall har företagshälsovården blivit inkopplad och medarbetaren genomgått en framgångsrik behandling. Men i andra fall har saken runnit ut i sanden för att det saknats säkra tecken på alkoholmissbruk eller för att medarbetaren förnekar att hen dricker för mycket.

– Chefer tror ofta att de måste samla in vattentäta bevis för att kunna konfrontera med­arbetaren. Det gör att det första samtalet kommer alldeles för sent. Mitt råd är att inte försöka vara läkare eller psykolog. Utgå i stället från din egen oro och hur personen fungerar på arbetsplatsen, säger Robin Öberg.

I de flesta fall är det arbetskamraterna som först anar att något inte står rätt till. En kollega luktar sprit, eller kanske snarare bakfylla, och händerna skakar. Men hen utför sina arbetsuppgifter på ett oklanderligt sätt. Är det då verkligen rätt att dundra in i någon annans liv med lösa misstankar?

– Absolut, det är alltid meningsfullt att säga till någon att man är orolig över att hen dricker för mycket, man vet aldrig vilket frö det kan så. Men man måste utgå ifrån sig själv och den relation man har till personen i fråga. Som kollega har du inget formellt ansvar, säger Tobias Sahlin, psykoterapeut och behandlingschef på Nämndemansgården Sverige.

Men hur många kurser chefen än får gå är det svårt att upptäcka de första vaga tecknen på missbruk. En förebyggande strategi för att öka kunskapen bland anställda, som med framgång har prövats i till exempel Oxelösunds kommun, är att ha breda utbildningar om alkohol för både chefer och medarbetare.

Men i praktiken är arbetsgivarnas intresse för den typen av satsningar svalt. Dels för att utbildningar kring en enskild fråga är en relativt dyr lösning, dels för att alkohol är ett känsligt ämne. Det är några av slutsatserna i forskaren Mimmi Eriksson Tinghögs avhandling om alkoholprevention i arbetslivet.

– Arbetsgivare kan ibland ta med alkohol som en mindre del i en bredare satsning på friskvård. Men de tar ogärna enbart upp alkoholfrågan. Jag tror att man är rädd att det ska signalera att ”här har vi anställda med problem”, säger hon.