Kunskapsluckor att fylla om NPF kopplat till familjeomsorg

Olika funktionsnedsättningar bland föräldrar är vanligare än vad många tror. Mellan 70 och 90 procent av alla föräldrar som de intervjuade socialarbetarna i Ida och Josefins studie kommer i kontakt med inom familjeomsorgen har någon form av diagnos – ändå saknas strukturerad utbildning i ämnet.

– Det finns samtidigt mycket kunskap hos socialsekreterarna, men den kunskapen har de flesta förvärvat genom arbetslivserfarenhet snarare än genom utbildning från arbetsgivaren. Det gör att mycket av den kunskap som finns är personbunden vilket blir sårbart, berättar Josefin Johannesson.

Genom sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i olika positioner i en mellanstor svensk kommun fick Josefin och Ida reda på mer information.

– Socialsekreterarna vi intervjuade berättade att de upplever kunskap om NPF som viktig för att kunna anpassa sig och bemöta föräldrar med NPF med hänsyn till funktionsnedsättningen. Diagnosen kan till exempel påverka hur föräldrarna förstår information eller uppträder i ett möte och det är sådant som är viktigt för socialsekreterarna att kunna hantera, säger Ida Morales.

– Bemötandet av föräldrarna handlar i slutändan om barnen. Intervjupersonerna upplever att ett gott samarbete innebär att socialsekreteraren tillsammans med föräldern har samsyn kring vad som blir bäst för barnet, säger Josefin Johannesson.

Resultatet visar att endast en av de intervjuade har utbildning i ämnet från en tidigare arbetsgivare.

– Det är tydligt att det krävs att resurserna antingen omfördelas eller stärks för att täppa igen dessa kunskapsluckor. Till det behövs tid, för det är inte rimligt att förvänta sig att redan stressade socialsekreterare ska hitta tid till att sätta sig och läsa på om NPF på eget initiativ, säger Ida Morales.

Lärt sig mycket om NPF

Idén till ämnet föddes när Josefin hade gjort sin praktik inom barn och unga. Josefin förvånades då över hur många föräldrar som har en diagnos och blev nyfiken att grotta ner i ämnet. Ida tyckte idén lät intressant och frågade om hon också fick hänga med. Sagt och gjort – de båda bildade ett team trots att de inte kände varandra sedan innan. Att uppsatsen nu dessutom belönas med Visions socionomstipendium om 20 000 kronor är en välkommen uppskattning av det hårda arbete de lagt ner.

– Det allra roligaste är att någon annan ser det här som ett lika viktigt ämne som vi gör.

Redan när vi skickade in uppsatsen så kände vi att vi var väldigt nöjda med vår insats, säger Ida Morales. Josefin Johannesson fortsätter:

– Dessutom har vi lärt oss mycket om NPF och förmågan att bemöta föräldrar med en diagnos, det känns väldigt positivt för våra fortsatta karriärer. Vi hade så roligt längs vägen och dessutom blev vi kompisar på köpet. Det känns väldigt fint.

Så lyder juryns motivering

"Författarna skriver en välarbetad uppsats där de på ett tydligt sätt lyfter behovet av fördjupad kunskap kring NPF hos socialsekreterare. Det är också spännande eftersom Vision just nu håller på att ta fram en utbildning kring NPF på jobbet och det är positivt att författarna bidrar till att belysa frågan om behovet av ökad kunskap kring NPF. Författarna har en genomgående tanke från syfte och frågeställningar till resultat och analys. De gör också hela tiden kopplingar till litteraturen vilket bidrar till en välskriven uppsats.

"Man vill, men man kan inte" av Josefin Johannesson och Ida Morales är en värdig vinnare av Visions socionomstipendium!"