• Helena Borin, enhetschef för barn- och ungdomsverksamheten i Norrköpings kommun , tillsammans med socialsekretaren Lisa Magnusson som handlagt fallet.

Arbetsmiljö

Efter Esmeraldas död: Nu kräver handläggarna lagändring

24 mars 2020

”Sätt barnets bästa i fokus”. Det kräver socialsekreterarna som handlade fallet med Esmeralda. Den treåriga flicka som dog efter att hon mot socialtjänstens vilja tagits från sitt familjehem.

Esmeralda hann aldrig fylla fyra. När hon föds omhändertas hon direkt på bb. Båda de biologiska föräldrarna lider av psykisk ohälsa och missbrukar.

Flickan får komma till ett familjehem, men när hon är runt två och ett halvt år upphäver en kammarrättsdom placeringen. Flickan ska istället bo hos sin biologiska mamma. En tid efter att hon flyttats hittas hon död.

Den biologiska mamman åtalas för grovt vållande till annans död och brott mot griftefriden. Hon nekar till brott. Pappan åtalas inte eftersom han hunnit avlida.

Stort engagemang

Fallet med Esmeralda har engagerat många: anställda inom socialtjänsten, politiker, privatpersoner och ledarskribenter. Efter hennes död kommer nu krav på lagändringar från politiker i alla läger, allmänhet och socialtjänst.

Helena Borin är enhetschef för barn- och ungdomsverksamheten i Norrköpings kommun och är chef över de handläggare som jobbat med fallet. För dem har oron för flickan funnits med ända sedan kammarrättens dom föll, berättar hon.

– Det är en lojal och kompetent yrkeskår som jobbar med de här frågorna och som gör det för att de vill barnens bästa. När sådant här händer känns det väldigt tungt och frustrerande. En del funderar över om de verkligen kommer att orka fortsätta. Stämningen på hela arbetsplatsen påverkas självklart.

En del funderar över om de verkligen kommer att orka fortsätta.

Helena Borin.

Kammarrättens dom vill hon inte kommentera i detalj, men hon säger:

– Vi har en lagstiftning med ett starkt föräldraperspektiv. Det är hela tiden deras mående som står i fokus.

Att barn som placerats enligt LVU rycks upp från sina familjehem är inget ovanligt. Det som gör Esmeraldas fall speciellt är att det hela fick ett så olyckligt slut.

– Vi har jättemånga barn som ständigt snurrar runt i rättsprocesser. Dessa barn lever i limbo och vet inte var de ska bo. Det skapar otrygghet både för dem och för familjehemmen, säger hon.

Vill ha lagändring

För Esmeralda är det för sent, men det finns flera saker som borde förändras för dessa barns skull, tycker Helena Borin:

– Det skulle kännas bra för alla som jobbar med det här om lagen ändrades så att barnets behov sattes mer i centrum. Barnets anknytning till familjehemmen borde få mer tyngd. Om vården enligt LVU upphävs av rätten för att föräldrarna säger att de slutat missbruka borde socialtjänsten kunna villkora drogtester och hembesök efter att barnet flyttat hem under en viss tid. Om föräldrarna vägrar detta borde vården enligt LVU kunna kvarstå. Som det ser ut idag kan vi inte göra något alls om föräldern bryter överenskommelsen, säger hon.

Färdigt förslag väntar

Enligt Sara Roxell, Vision socialpolitiska talesperson, finns sedan fem år tillbaka ett färdigt förslag till en ändring i LVU, som innebär att man i högre grad ser till hur mycket barnet har knutit an till familjehemmet och barnets egen vilja när man fattar beslut om placeringen ska avslutas.

Sara Roxell, satt själv med som expert i utredningen.

– Hade de här lagändringarna trätt i kraft istället för att ligga på vänt hade det som hände flickan inte behövt ske, säger hon.

Sara Roxell menar att skrivningarna kring barnets bästa i dagens LVU inte är tillräckligt skarpa.

– Barnets bästa och socialtjänsten bedömning måste väga tyngre i domstolen och hos socialnämndspolitikerna. Det finns en förlegad syn på att det alltid är till barnets bästa att återförenas med sina föräldrar. Så kan det vara i vissa fall, men inte i alla, säger hon.

Tidningen Vision har sökt ansvariga på Kammarrätten i Jönköping. De svarar att de inte vill kommentera domen.

*Enligt Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet som Tidningen Vision talat med, ger inte barnkonventionen någon tydlig vägledning i den här typen av fall. Konventionen ger, precis som svenskt rätt, uttryck för att barns rätt att inte skiljas från sina föräldrar måste balansers mot barns behov av stabilitet och trygghet, men exakt hur dessa intressen ska vägas mot varandra säger inte barnkonventionen.


Relaterade artiklar