Arbetsmiljö

Socionomerna som löser knutar mellan grannar

3 juni 2019

Från tvättstugebråk till missbruksproblem­atik. För de fyra socionomerna på HSB ­Göteborg rymmer arbetsuppgifterna tvära kast. Här värderas deras bakgrund inom ­socialtjänsten högt och målet med insatserna är alltid kvarboende.

På alla ställen där människor bor och lever tillsammans uppstår förr eller senare någon form av friktion eller problem. För bostadsrättsföreningar, där de boende själva väljer en styrelse som representerar ägarna, kan de boendesociala frågorna vara extra svåra att hantera. På HSB Göteborg finns därför Nabo – fyra heltidsanställda socionomer som kan stötta i allt från oro för barn som far illa till missbruksproblem och konflikter.

– Vi kommer som en opartisk person utifrån och har därför enklare att få kontakt och skapa förtroende. För styrelsen innebär det att lösa problem hos sina egna grannar, en situation som kan bli både känsligt och obekväm för alla inblandade, konstaterar Sandra Mellgård Davis.

I likhet med sina kolleger har hon en bakgrund inom socialtjänsten. Hon och Jonas Halvarsson har arbetat som biståndshandläggare inom äldreomsorgen, Minna Pelli som boendekonsulent och Patrik Nordlund med beroendeproblematik.

– Vårt stora nätverk och vår kunskap om hur socialtjänsten resonerar och prioriterar är guld värd, konstaterar Minna Pelli. Det gör att vi lättare kan slussa vidare och knyta kontakter med rätt personer om det behövs.

De vanligaste problemen som hamnar på Nabos bord är störningar. Någon som har fest för ofta och för högljutt, spring i trappuppgångarna, en hund som skäller, någon som röker på sin balkong eller barn som hoppar och dunsar i golvet. Bostadsrättsföreningen kan då köpa in Nabos tjänster antingen per timme, för att pröva på, eller via ett abonnemang som fungerar ungefär som en försäkring.

– Första steget är att skapa en bild av vad som händer genom att lyssna på den som blir störd. Nästa steg är att kontakta den som har orsakat störningen. Det gör vi oftast per brev, då får de lite tid att tänka efter, säger Sandra Mellgård Davis.

Kontakterna följs sedan upp med flera samtal eller möten med båda parter. Ibland räcker det att påtala problemet för att störningarna ska upphöra, andra gånger behövs det någon form av medling.

– Även om personerna inte blir vänner hittar vi ofta en lösning, Ibland får man komma överens om att man är osams och exempelvis bestämma att man tvättar i olika tvättstugor, berättar Patrik Nordlund.

Socionom på HSB – vad är det? Det är upp till oss att själva hitta bra arbetssätt som fungerar.

Patrik Nordlund.

Nabo arbetar utifrån bostadsrättslagen och ibland kan en jurist vara inkopplad. Men ofta rör det sig om problem som inte är lagbrott, som att barn har rätt att leka och vara högljudda eller att man har rätt att röka på sin balkong.

– I sådana fall kan vi vädja till parterna. Förklara hur beteendet upplevs av en närboende och försöka hitta något som underlättar eller minska problemet, säger Jonas Halvarsson.

Andra tillfällen när Nabo blir inkopplade är sanitära olägenheter, det vill säga att det luktar illa från en lägenhet eller att hantverkare inte får tillträde. Då kan det röra sig om personer med psykisk ohälsa eller missbruksproblematik.

– I de fallen kan vi behöva jobba länge med att skapa förtroende innan bostadsrättsinnehavaren vill släppa in oss, men det finns också exempel på personer som blir glada över att någon äntligen ser deras problem, säger Patrik Nordlund och drar sig till minnes en man med hoarderproblematik (samlarmani)där deras kontakt ledde till att han efter många års isolering rensade upp och tog sig ur skam och social ensamhet.

– Det finns många solskenshistorier, instämmer Minna Pelli och förklarar att deras arbete alltid syftar till att stötta bostadsrättsinnehavaren att komma tillrätta med sina problem och att undvika vräkning.

– När jag började på HSB fanns en farhåga att jag skulle arbeta med att försöka få bort besvärliga personer, men så är det inte alls. I stället arbetar vi med stort fokus på medmänsklighet och har som mål att personer ska kunna bo kvar i sitt hem, instämmer Patrik Nordlund.

Mycket är sig likt jämfört med deras arbete i socialtjänsten, men det finns också stora skillnader. Exempelvis arbetar de inte längre i en politisk styrd organisation och behöver inte förhålla sig till olika typer av sparbeting, inte heller är de myndighetsutövare med krav på att utreda och dokumentera.

– Det är en stor lättnad, på HSB får vi mer tid för socialt arbete, konstaterar Jonas Halvarsson.

– Samtidigt är det på gott och ont. Vem är jag utan myndighetskostymen? Socionom på HSB – vad är det? Det är upp till oss att själva att hitta bra arbetssätt som fungerar, säger Patrik Nordlund.

Numera innebär också deras arbete att presentera och sälja sina tjänster. Kunden är bostadsrättsföreningens styrelse och uppdraget innebär att jobba för en lösning som blir så bra som möjligt för så många som möjligt i föreningen.

– I början var det nervöst och man kände att man måste göra sig förtjänt av varje krona. Men efter ett tag slappnar man av. Vi vet att vi är efterfrågade och att vi gör ett bra jobb, konstaterar Sandra Mellgård Davis.

Alla fyra har sökt sig aktivt till HSB och tycker att de har världens roligaste jobb eftersom det ger dem möjlighet att jobba brett med socialt arbete.

– Nackdelen skulle i så fall vara att vi ibland kan stå ganska ensamma, säger Minna Pelli. Därför är det en trygghet att vi har kompetenser som kompletterar varandra och kan hjälpas åt att möta kunder och hitta lösningar.

Projektet i HSB

  • HSB är en kooperativ bostadsrörelse som har cirka 3 900 bostadsrättsföreningar som medlemmar.
  • Nabo arbetar för de fyra marknadsområdena i Göteborg. Nabo startades som projekt 2003 av en vicevärd som insåg att mycket av arbetet handlade om boendesociala frågor. Efter två år blev det en permanent tjänst och en socionom anställdes.
  • I dag abonnerar 61 av de totalt 360 föreningarna i Göteborg på deras tjänster. Ingen annan HSB förening i Sverige har socionomer anställda ännu.

 


Relaterade artiklar