Så styrs du mot bättre val

En miljard fimpar slängs på våra gator varje år. Nu har flera kommuner tagit upp kampen mot fimpkastarna. Metoden kallas nudging – ett slags snäll manipulation – och vapnet är humor.

Du utsätts för nudging hela tiden, utan att du är medveten om det. Det menar Stefan Risedahl, planeringsledare med ansvar för renhållningen i Göteborgs stad.

– Har du tänkt på att de ställer fram små glas på hotellfrukostar, för att du inte ska ta för mycket? Det är spännande att se hur man kan påverka folk.

Ordet nudge betyder knuffa på engelska. Syftet är att putta någon i rätt riktning, så att hen gör ett val som är bra för hälsan eller miljön.

Sedan ett par år arbetar Stefan Risedahl medvetet med nudging. Tidigare i år vann hans projekt, som handlade om att minska mängden fimpar på gatan, guld i Nudge Awards.

– Vi kan inte städa för hur mycket pengar som helst. Vi måste få invånarna att städa själva. Vi satt med vår reklambyrå och då kläckte jag idén om att duvorna borde sluta röka.

Duvor som slutar röka? Det kan låta som en flummig idé, men den visade sig fungera. Humoristiska skyltar med texten ”Vänligen fimpa i askkoppen. Duvorna försöker sluta röka” skruvades upp vid orange askkoppar (som har visat sig mer verkningsfulla än svartmålade).

Stefan Risedahl berättar att det har varit ett vetenskapligt arbete, där personal har sänts ut för att räkna fimpar före, under och efter projektet. Antalet fimpar minskade med 70 procent.

Fimpprojektet rullar vidare och nya typer av budskap testas: en skylt har ett basketmål ovanför askkoppen, en annan består av två stora ögon som betraktar rökarna och en tredje har en faktatext om att 70 procent av all nedskräpning är fimpar.

– Nu ska vi se vad göteborgarna går igång på. Jag hoppas att det fungerar bäst med hårda fakta.

Idén har spridit sig i Kommunsverige och Lund, Ystad och Trelleborg har gjort egna kampanjer där de bytt duvor mot kaniner: ”Snälla fimpa i askkoppen. Nikotinkaninen försöker sluta röka.”

Men vad är skillnaden mellan nudging och manipulation?

Enligt Fredrik Carlsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet som forskar om nudging, är det syftet som är skillnaden.

– Det traditionella syftet med nudge är att människor ska fatta beslut som är bättre för dem själva. Den som utför en nudge ska vara som en bussig storebror som säger sig veta bättre än dig, men som inte vill tvinga dig, förklarar han.

Själv forskar han på gröna nudges, vars syfte är minskad miljöpåverkan.

– Vi har testat otroligt enkla grejer – som att ändra ordningen på menyn på en restaurang så att det vegetariska rätten hamnade i topp. Andelen som valde vegetariskt ökade från 15 till 24 procent.

Han menar att man inte får bli alltför förtjust i nudging som metod.

– Nudging kostar pengar och man kan använda det när andra styrmedel inte fungerar. När det gäller exemplet med duvorna så skulle det knappast vara framgångsrikt att anställa fimppoliser eller införa fimpskatt.