Lite lättare hitta personal

Lokala åtgärder har gjort det enklare att rekrytera ­socialsekreterare och biståndshandläggare. Det visar en rapport från Vision. Men mer krävs innan läget är okej.

Jenny-Lee Karlsson jobbar heltid som socialsekreterare, men får 110 procent av en heltidslön varje månad. Så har det fungerat i Håbo sedan 2017.

Andra varianter på temat är att jobba 80 procent och få 90 procents lön, eller att jobba 90 procent och få 100 procents lön.

– En bra möjlighet att minska ­­stressen för småbarnsföräldrar, säger hon.

Själv var hon anställd redan innan modellen infördes. Så det var inte av den orsaken hon sökte sig till Håbo.

– Men den har bidragit till att jag stannat kvar.

Exemplet är bara en av många åtgärder kommunerna vidtagit för att underlätta rekryteringen av socionomer. Det ser ut att vara lyckat.

– Vi har visserligen inte tiotals sökande till våra tjänster, men har ändå ett hyggligt rekryteringsläge eftersom vi får behålla vår personal, säger socialchefen Thomas Brandell.

Läget i Håbo speglar resultatet i årets upplaga av Visions socialchefsrapport. Den visar att tendensen från i fjol håller i sig. Det är fortfarande svårt att hitta personal till socialtjänsten, men läget är bättre jämfört med åren närmast före 2017.

Liksom tidigare är det arbetet med barn- och ungdomsärenden som sticker ut. 80 procent av socialcheferna bedömer att det är svårt att rekrytera till de uppgifterna. Dock svarar 20 procent att det är lätt eller i balans. En tydlig förbättring jämfört med 2016 då den andelen var endast fyra procent. Samma sak gäller socialsekreterare till ekonomiskt bistånd och biståndshandläggare: över hälften av socialcheferna bedömer rekryteringsläget som svårt, men de som svarar ”lätt” eller ”balans” har blivit fler.

Kommunernas insatser verkar alltså ge resultat.

Susanne Bergström, socialchef i Örebro, talar om ett gott samarbete med socionomutbildningen, där tidigare praktikanter erbjuds timanställning under sista högskoleterminen, som en lyckad insats. Kommunen har också anställt administrativ personal som avlastar handläggarna samt inrättat tre så kallade transportörstjänster som kan skjutsa både medarbetare och klienter när det behövs.

– Socialsekreteraren slipper köra och kan koncentrera sig på att förbereda sitt ärende, säger hon.

Lysekils socialchef Eva Andersson tror att satsningen på ett faddersystem bidragit till att hon nu räknar med att fasa ut de sista två socionomkonsulterna under hösten.

Men hon pekar också på en omständighet lite vid sidan av kommunens kontroll som en orsak till att det blivit lättare att fylla tjänsterna. Skärpt flyktigpolitik har gjort att socionomer som jobbat med ensamkommande barn kunnat flytta till andra uppgifter.

Men trots förbättringarna visar Visions socialchefsrapport alltså ett fortsatt kärvt personalläge. Både Eva Andersson och Susanne Bergström tycker mer behöver göras för att läget ska förbättras, men tror att kommunerna nu gjort vad de kan. Nu behövs åtgärder på andra nivåer.

– Jag är jättesugen på nya innovationer som olika former av digitalisering, säger Susanne Bergström.

Hon talar om röststyrning för att slippa omständlig dokumentation och bättre uppföljningssystem som kan visa vilka insatser som lyckas.

– Det kan bidra till att yrket blir mer attraktivt. Alla vill utföra ett arbete med god kvalitet.