IT-tekniker bryter ny mark

När digitaliseringen i sjukvården går på högvarv ­behövs personalens spetskompetens. I Blekinge har IT-teknikerna axlat nya roller.

Servicedesken är navet. Rummet med fyra arbetsplatser ligger strax innanför ingången till IT-servicens lokaler på Karlskronas sjukhusområde. Personalen har varit på plats sedan 7.30, men nu letar sig förmiddagssolen in genom neddragna persienner. Mikael Bergström är så kallad frontline, tar inkommande samtal. 85 stycken hittills.

– Det är alltid högt tryck på måndagar. Anställda som glömt lösenord, frågor om program, patienter som inte kommer åt wifi. Det kan vara vad som helst, säger han i en paus mellan två samtal.

Ärenden som inte går att lösa på ett par-tre minuter skickas vidare till det som kallas backline, för dagen bemannat av Helene Svensson. Rutinerad. Har jobbat här som IT-tekniker sedan 1995.

– Inget som vållar huvudbry, konstaterar hon med en blick på dagens ärendelista över kontobeställningar och annat som ska hanteras.

Det här är basjobbet för IT-teknikerna, liksom att vara ute på golvet, byta datorer, flytta utrustning, lösa problem hos användarna på sjukhusen i Karlskrona och Karlshamn, vårdcentraler, privata vårdgivare, tandvård, psykiatrin och administrationen.

Så har det varit länge. Fast ändå inte. För 20 år sedan, var det mer hands-on, mer skruvande i datorerna och mindre automatiserat, konstaterar Helene Svensson med viss saknad.

Hon är inte ensam om att ha lång erfarenhet. Kollegerna Ann Samuelsson och Anja Persson har också snart 20 års anställning, och har kunnat följa hur IT-enheten vuxit, delats i två (IT-service och IT-infrastruktur) samtidigt som nya tjänster och specialområden etablerats. Det har blivit mer komplext.

– Ju mer som digitaliseras desto mer behövs vi. Och det har eskalerat, nu har alla IT-tekniker något sidouppdrag, säger Ann Samuelsson.

Sidouppdrag, som vadå? Ann Samuelsson gör en demonstration till fots, vandrar igenom IT-enhetens korridorer, passerar ingenjörerna på testlabbet, driftteknikerna som jobbar med servrar, sticker in huvudet till Ola Persson, it-tekniker som numera är assetmanager – det vill säga håller koll på beställningar av hårdvara, att utrustningen som behövs finns och fungerar. Vidare till Mattias Selander, också IT-tekniker som tar akutuppdrag, tillika sjukhusfotograf och redigerare av utbildningsfilm. Till slut landar hon framför ett bord med laptops och datorer. Testmoduler för Windows 10, operativsystemet som ska införas under året. Ann Samuelsson är sedan i våras delprojektledare.

– Mitt jobb är att se till att applikationerna är testade och klara att köra. Det är hur stort som helst. Förutom journalsystemet finns det flera hundra olika applikationer. Dessutom kringutrustning som fotpedaler, diktafoner och annat som ska fungera.

Det betyder tätt samarbete med tekniska systemförvaltare, konsulter och leverantörer. Just nu planeringsmöten om hur man stegvis ska införa det nya systemet, eller ”utrullningen”, som Ann Samuelsson säger.

Mycket jobb, för Ann Samuelsson har det inneburit att hon fram nästa sommar bara tjänstgör som IT-tekniker en dag i veckan.

– Innan jag började gick jag en utbildning i projektkunskap. Det var nog tur med tanke på hur mycket det är att hålla ihop, säger hon.

Har lönerna påverkats av att ni tar på er nya arbetsuppgifter?

– Det är ganska nytt att vi tar på oss uppdrag och i och med det måste vi jobba fram nya lönekriterier. Men nej, i dagsläget får jag inte en spänn extra. Samtidigt är jag glad att få möjligheten att utvecklas och att vår chef vill att vi ska göra det, säger Ann Samuelsson, som varit fackligt aktiv i många år och sitter i Visions avdelningsstyrelse.

– Lönen är absolut den viktigaste fackliga frågan för IT-teknikerna. Den diskuteras hela tiden. Därtill är arbetsbelastningen ganska hög, och det förekommer stress. Vår chef är mycket medveten om det och tar strid för att få så mycket resurser som möjligt.
Men i ett ansträngt ekonomiskt läge är sjukvården prio ett, konstaterar hon.

Tillbaka till servicedesken. Övervakningsskärmar på väggen registrerar samtalen och visar i realtid hur nätverket arbetar. Idel gröna staplar.

– Om det lyser rött är det min uppgift att ringa in folk, säger Anja Persson.

Inom kort ska hon flytta ut från IT-enheten, vara tjänstledig ett år för att jobba med landstingets förvaltningssystem, men än så länge har hon rollen som incident manager.

– Senast vi hade en större incident var när vi uppdaterade vårdsystemet. Föreställ dig hur telefonerna börjar ringa när personalen inte kommer in i systemet. Jag kallar in systemförvaltare, konsulter och leverantörer, ser till att alla jobbar på problemet. Då tog det ett par timmar innan vi var igång igen, säger Anja Persson.

Den ökade datoriseringen har också lett till större fokus på sjukhuspersonalens digitala arbetsmiljö. Landstinget Blekinge var tidigt ute med IT-skyddsronder, och även där är IT-teknikerna med. Ytterligare ett sidouppdrag, som nu sköts av Helen Svensson.

Ann Samuelsson konstaterar att deras kunskap uppskattas.

– ”Hur kan du så mycket om det här? Vilken tur att ni finns”, kan en läkare säga till mig. Då svarar jag, ”Vilken tur att du finns”. Alla är bra på sin sak. Vi hjälps åt.