Tolk är både hinder & stöd

En global värld och ökat antal nyanlända gör att socialarbetare oftare behöver arbeta med tolk. Men få får professionell vägledning i hur det bäst går till. Några med lång erfarenhet av företeelsen är Monica Wallberg och Pia Oberst på spädbarnsteamet Alhva i Malmö.

Att använda tolk i behandlingsarbete fungerar men ställer stora krav på socialsekreterare i sin yrkesutövning, konstaterar Monica Wallberg och Pia Oberst som är socialsekreterare och familjebehandlare på spädbarnsteamet Alhva i Malmö.

– Tolken blir alltid ett filter som i någon form försvårar mötet. I mötet med de familjer som kommer till oss krävs dessutom en finkänslighet hos tolken som går utanför de språkliga kunskaperna, säger Pia Oberst.

I sitt arbete möter hon och kollegan Monica Wallberg familjer med barn under ett år där en eller båda föräldrarna har psykisk ohälsa samt ekonomisk och social utsatthet. De har båda lång erfarenhet av att arbeta med tolk i rollen som socialsekreterare.

Det har även psykologen Minna Forsell som är aktuell med boken Att arbeta med tolk där hon samlat erfarenheter bland annat från sitt arbete på asylmottagning.

– Första gångerna jag arbetade med tolk upplevde jag att det var något som jag bara förväntades klara av, utan någon som helst förberedelse. Men det förändrar förutsättningarna och ställer krav på en uppdaterad yrkesutövning, tycker hon.

Minna Forsell lyfter bland annat vikten av att medvetet bli mer direkt i sin kommunikation. Hon påminner om att tolkade samtal ofta tar dubbelt så lång tid och att det därför är viktigt att koncentrera sig på kärnan och inte låta saker och ting dra iväg åt andra håll.

– Jag har varit med om tillfällen då man inte ens kommer till huvudpunkten i vad man vill förmedla med ett möte, eftersom man fastnar i annat. Det tycker jag är allvarligt när det faktiskt handlar om möten som man kanske kallat en mängd professioner till, som alla jobbar för skattefinansierad välfärd.

Minna Forsell påminner också om att uttryck som inte är tillräckligt tydliga kan missuppfattats och kräva långa förklaringar. Hon undviker därför metaforer, ironi och skämt när tolk finns med. Hon försöker vara kort och koncis, utan att för den skull uppfattas som barnslig.

– I stället för att säga ”det låter som en positiv upplevelse” kan det faktiskt räcka med att kort och gott säga ”vad bra”.

En utmaning för Pia Oberst och Monica Wallberg är att deras möjlighet att aktivt själva välja tolk är liten eftersom Malmö, precis som andra kommuner, upphandlar sin tolktjänst. Tolkarna som arbetar på den stora förmedling som ska serva Alhvas verksamhet alternerar mellan vitt skilda uppdrag. Få har förkunskap om socialtjänsten, ännu färre om den nischade verksamhet som handlar om anknytning, föräldraskap, psykisk ohälsa och det lilla barnets behov som Pia Oberst och Monica Wallberg arbetar med.

De är beroende av att tolkarna de använder kan klara flera olika typer av uppdrag eftersom deras arbete med klienterna består av alltifrån formella möten, att finnas med på sjukvårdsbesök till familjegruppssituationer och de många hembesök de gör. För att det hela ska bli så bra som möjligt vill de att tolken ska komma en stund i förväg första gången de möts, så att de kan förklara bakgrund och syfte med Alhvas verksamhet.

– Den situation som uppstår när en tolk är med i rummet kan bli precis hur som helst även om vi vid bokning är mycket noga med att försöka förklara uppdraget för den som tar emot beställningen, säger Monica Wallberg.

De har varit med om att det har kommit manliga tolkar när det bara fungerar med kvinnliga och att tolkar haft en dialekt som familjen de behandlar inte förstår. De har också hamnat i situationer där tolkar tyckt att vissa ämnen inte går att beröra och därför vägrat översätta.

De erfarenheter de har skaffat sig genom åren har dock lärt dem några viktiga verktyg som de använder sig av. För det första är det viktigt att ta rollen som samtalsledare, konstaterar de.

– Allt som händer i rummet under tolkning är vårt ansvar. Man bör instruera hur samtalet ska utformas och vilka förväntningar man har på tolken för att det ska fungera så bra som möjligt för samtliga deltagare.

Praktiska saker, som tolkens placering i rummet kan också vara viktigt. Om det är möjligt så brukar det vara bäst om tolken sitter strax bakom den eller de personer han eller hon ska tolka, är deras erfarenhet. Då kan de som behandlare ha ögonkontakt med samtliga under hela samtalet.

– Vi strävar efter att behålla en så naturlig dialog som möjligt. Tolken ska även tolka eller härma barnets ljud, säger Monica Wallberg.

Och trots utmaningarna, finns det situationer där tolkar varit en stor tillgång för dem för att förstå klientens situation bättre.

– Ibland kan det vara kulturella skillnader som är orsak till att vi inte når fram i dialogen. Då kan en bra tolks översättning av det klienten svarar visa oss att det till exempel kan finnas en oupptäckt kognitiv funktionsnedsättning hos klienten, säger Pia Oberst.

Många begrepp kring just psykisk ohälsa som används i västvärlden går nämligen inte att applicera i alla kulturer, konstaterar de. Det kan leda till att det kan vara svårt att förstå varandra.

– En bra tolk kan då vara behjälplig genom sitt sätt att tolka eller i vissa fall informera oss behandlare om att begrepp som exempelvis låg begåvning inte går att översätta eller ens förstå för att klienten har ett helt annat synsätt.