• Trivsel är en friskhetsfaktor, tycker medicinska sekreteraren Inger Jonsson på ­specialistmödravården, Östersunds sjukhus.

  • Tempot är högt för de medicinska sekreterarna på akutkliniken, Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Här går de just nu nio sekreterare kort.

  • På kvinnosjukvården på Östersunds sjukhus hjälps kollegorna åt, något som kan förklara det låga sjuktalet. Inger Jonsson, Erika Persson och Monika Övrebö trivs tillsammans.

Hälsa

Många sjuka i pressat yrke

13 augusti 2018

Medicinska sekreterare är en hårt pressad yrkesgrupp som är sjukare än andra region- och ­landstingsanställda. Men det finns stora regionala skillnader, visar vår granskning.

Södermanlands läns landsting är en av de arbetsgivare som har ett högt sjuktal för medicinska sekreterare, 8,3 procent. Det vissar siffror som Tidningen Vision tagit fram. Akutkliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna är ett exempel på att arbetsmiljön för yrkesgruppen kan vara tuff. Just nu går de nio personer kort, vilket gör att trycket på de som är kvar är hårt, berättar Madeleine Branting Spetz, medicinsk sekreterare och huvudskyddsombud på kliniken.

– Jag kan aldrig gå hem en dag och känna att jag gjort ett bra jobb. Vi ligger hela tiden efter med diktaten, just nu finns runt 7 000–8 000 oskrivna diktat. På kvällen lämnar man ett kaos och på morgonen kommer man tillbaka till samma kaos, säger hon.

MEDSEK GRAFIK

För att lösa situationen sitter tre assistenter, som inte är utbildade medicinska sekreterare, i receptionen och så köper de in två tjänster från den interna bemanningspoolen. Men trots det är arbetssituationen extremt pressad, anser Madeleine Branting Spetz.

– Vi är en fantastisk grupp, men jag märker att vi inte skrattar lika mycket som tidigare. Vi vågar inte riktigt känna efter hur vi mår längre. Jag ser att det är flera av oss som närmar sig den berömda väggen, säger hon.

Problemet är enligt Madeleine Branting Spetz att det är svårt att rekrytera till akutmottagningen eftersom många inte vill jobba på obekväma tider. Arbetstiden för de medicinska sekreterarna på akutkliniken är förlagd klockan 7–22. Tillägget på 21,90 och 54,10 kronor per timme för att jobba en vardagskväll respektive helg lockar inte tillräckligt.

– Vi skulle vilja ha ett tillägg på omkring 2 000 till 3 000 kronor i månaden för de medicinska sekreterarna. Det tror jag skulle få fler att vilja jobba här.

Men Maria Söderkvist, divisionschef för medicinsk service, tror inte på den lösningen.

– Nej, jag tycker att det är bättre att jobba långsiktigt med att satsa på att höja grundlönerna för medicinska sekreterare på akutmottagningen. Det är min förhoppning att kunna fortsätta att göra det.

Om situationen och arbetsmiljön generellt säger hon att mycket har gjorts, men att mer behöver göras för att akutmottagningen ska bli en attraktiv arbetsplats och arbetsmiljön ska bli god.

– Vi behöver fundera över våra arbetssätt och hur vi organiserar arbetet. Till exempel kanske klinikerna kan skriva mer själva och göra mer av det arbete som vi gör i dag, säger hon.

Men det är inte bara i Södermanland som sjuktalet är högt. Region Västmanland har ett sjuktal på 8,7 procent för yrkesgruppen och ligger därmed högst i landet. Så här säger den tillförordnade personaldirektören Lena Freijd om det:

– Det är besvärande att vi har en sådan hög siffra och det gäller tyvärr inte bara de medicinska sekreterarna. Sjukfrånvaron ligger högt rent generellt i regionen.

Men en hel del görs för att komma tillrätta med problemet. Bland annat är frågan högt prioriterad bland cheferna och det finns ett gott samarbete med regionhälsan, anser Lena Freijd.

– Det pågår aktiviteter på alla enheter som har hög sjukfrånvaro utifrån de olika förutsättningar som finns. Det är viktigt att både arbeta förebyggande så att inte fler blir sjuka och att åtgärda de sjukskrivningar som redan finns, säger hon.

Varför sjuktalet är så högt kan varken den tillförordnade personaldirektören eller huvudskyddsombudet Lotta Almroth svara på.

– Det har varit tuffa månader sedan slutet av förra året, många är slutkörda. Men arbetsgivaren är medveten om problemet. På de kliniker där sjuktalen är höga går man in och försöker lösa det på olika sätt, till exempel genom att hjälpas åt att beta av högar med oskrivna diktat. Regionen arbetar också med projektet Hälsofrämjande arbetsplats tillsammans med chefer, hälsoinspiratör samt skyddsombud, säger hon.

Trots rätt så dyster statistik finns det avdelningar och kliniker som går mot strömmen. På kvinnosjukvården på Östersunds sjukhus i Region Jämtland/Härjedalen jobbar åtta medicinska sekreterare (och en till sökes). Här låg sjuktalet 2017 på låga 2,1 procent.

Egna ansvarsområden och många olika arbetsuppgifter bidrar till arbetsglädje. Avsaknaden av hierarkier mellan sekreterarna är också en stark förklaring till en god arbetsmiljö, menar Iréne Hoglert, områdeschef.

– Vi har arbetat aktivt för att motverka hierarkier genom att se till att inte bara en person ska kunna vissa arbetsuppgifter. Dessutom är det här ett bra gäng som är måna om att hjälpa både varandra och sekreterare i andra delar av sjukhuset.

Iréne Hoglert tycker också att det är viktigt att sekreterarna är delaktiga i vad som pågår på och kan påverka arbetsplatsen. Förutom regelbundna möten med både egna gruppen och övriga yrkesgrupper inom kvinnosjukvården, så är alltid en sekreterare med vid anställningsintervjuer och beslutar tillsammans med enhetschefen om nyrekryteringar.

– Och ingen sekreterare missar nio-fikat, vilket förstärker gemenskapen mellan dem.

Inger Jonsson, medicinsk sekreterare på specialistmödravården, bekräftar att arbetsmiljön är god.

– Vi är en väldigt bra grupp som trivs med både varandra och vårt jobb.

Sjuktal i landsting och regioner

Sjuktalet för alla yrkesgrupper inom regioner/landsting var 6,0 procent 2017, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Sjuktalet för enbart medicinska sekreterare var högre i 18 av 21 regioner/landsting under samma period.


Relaterade artiklar