• ”Den här utbildningen öppnar många dörrar. Man får en bred grund”, säger läraren och doktoranden Josefin Sabo, som själv har gått vårdadministrativa programmet.

  • Hanna Falkhamn och Cecilia Engberg funderar på att även gå utbildningens tredje år.

  • Att läsa på distans över internet passar bra för Hanna Falkhamn. Då kan hon jobba parallellt med studierna.

Student

De pluggar på unikt program

21 februari 2018

Söktrycket är stort på landets enda universitets­utbildning till vårdadministratör. Där fokuserar man mer på teori och mindre på fingersättning än på en vanlig YH-utbildning. Och den som vill satsa på en akademisk karriär har möjlighet att göra det.

Frågorna duggar tätt inne i lektionssalen på Umeå universitet. Om läkaren säger värsta grodan – måste man skriva det i journalen? Och om skådespelaren Persbrandt kommer in med bruten arm – får man då klicka sig in i hans journal?

– Man måste vara logisk som medicinsk sekreterare, säger läkaren någon tokigt så får du skriva om till något bättre. Och tänk på att det syns om man har varit inne i journalen. Har man inte anledning att vara det så kan man bli av med jobbet, svarar Josefin Sabo, lärare för det vårdadministrativa programmet.

Denna dag föreläser hon om kvalitetsäkring av vården. Josefin Sabo är själv före detta elev på utbildningen, men valde den akademiska banan och är precis klar med sin doktorsavhandling.

Det är en livlig och engagerad klass som hon har framför sig. De har snart har läst klart sin första termin och det är andra gången som de 40 kurskamraterna ses i verkligheten. Resten av tiden är de spridda runtom i landet och tar del av undervisningen via internet.

– Vi träffas sällan, men vi har en aktiv och social Facebookgrupp. Det är skönt att höra att andra också kämpar och att vi önskar varandra lycka till, säger Hanna Falkhamn, som bor i Umeå.

– Ja, forumet har ibland gått varmt dygnet runt, säger Landskronabon Cecilia Engberg.

Programmet är unikt i sitt slag. Det är Sveriges enda universitetsutbildning i vårdadministration och söktrycket är hårt. Bara läkarutbildningen och psykologutbildningen har fler sökande per plats, berättar programsamordnaren Fredrik Olsson-Spjut.

Den som vill kan gå tre år, men de flesta nöjer sig med att gå två år eftersom arbetsgivarna rycker i dem.

Fredrik Olsson-Spjut menar att fördelen med en universitetsutbildning är att den öppnar upp för fler karriärvägar. Det är en bred, tvärvetenskaplig utbildning och lärarna som undervisar har kompetens från olika områden på universitetet, så som juridik, folkhälsa, ekonomi, engelska och anatomi.

– Om man efter två år kommer på att det inte var vårdadministratör man ville bli kan man läsa en kandidatut­bildning till något annat. Poängen man har tagit är värda något. Man kan till och med disputera, det finns inget glastak.

Enligt Fredrik Olsson-Spjut är de som gått utbildningen också lämpade för andra administrativa tjänster i kommuner och landsting, till exempel på stabsfunktioner.

25-åriga Cecilia Engberg har tidigare påbörjat en medicinsk sekreterar-utbildning på Yrkeshögskolan i Skåne, men slutade av privata skäl. Hon tycker att skillnaden mellan YH och universitetet är stor.

– På Yrkeshögskolan var det tunnelseende in i ett landsting, här är perspektivet bredare och de är duktiga på att belysa många delar av Sverige. Jag vill flytta från Skåne, därför är det bra för mig med en utbildning som har fokus på det nationella.

Att utbildningen är akademisk märks när det gäller studielitteraturen.

– När vi läste sjukvårdens politik på YH var kursen lika lång som här på universitetet, men antalet böcker var betydligt färre, säger Cecilia Engberg.

Det som kan vara en nackdel på universitetet är att det praktiska hamnar i skymundan. Fingersättning är inget man övar särskilt mycket på.

– Vi har ett större gap till den faktiska verksamheten, där har YH ett försprång. Vi behöver kanske mer inskolning än någon som gått YH, säger hon.

Cecilia Engberg har bestämt sig för att gå det tredje året.  Då kan man välja två inriktningar – antingen pluggar man statskunskap eller ekonomisk historia.

– Rent generellt har jag behov av att hela tiden lära nytt. Jag har bland annat läst arkeologi, matematik och miljövetenskap. Jag är inte helt främmande att även läsa masterutbildningen. Vi får se hur det går, säger Cecilia Engberg.

29-åriga Hanna Falkhamn har en lärarexamen i bagaget, men bestämde sig för att byta karriär.

– Jag tyckte inte om den typ av stress som det innebar att vara lärare, man var även väktare och förälder. Jag vill kunna släppa mitt jobb när jag går hem.

I Umeå, där hon bor, finns även en YH-utbildning till medicinsk sekreterare. Men för Hanna Falkhamn passade universitetsutbildningen bättre eftersom den är på distans och därmed flexiblare – då kan hon jobba parallellt på ett äldreboende och slippa dra på sig ännu mer studieskulder.

– Jag funderade länge på vad jag skulle söka till. Det är mer praktiskt fokus på en yrkeshögskoleutbildning och det är positivt. Men jag är mer van vid högskolestudier, säger hon.

Hanna Falkhamn satsar på att bli medicinsk sekreterare.

– Jag är vårdintresserad och duktigast på det administrativa. Det blir en bra kombination. Sedan är det en fördel att det är en relativt kort utbildning och att jag har chans att få jobb ganska snabbt.

Att hon lämnat skolans värld är inget hon ångrar, trots att lönerna där är bättre.

– Det är viktigare att må bra och trivas på jobbet. Med det sagt, vill jag förstås ha upp lönen för medicinska sekreterare. Vi får hoppas att löneläget höjs.

startades på uppdrag

  • 2006 frågade landstingen i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland om Umeå universitet kunde starta en vårdadministrativ utbildning. Institutionen för Statskunskap/ ekonomisk historia blev värd för programmet.
  • År ett har studenterna två veckors observerande miljöpraktik. År två är det tio veckors verksamhetsförlagd utbildning.
  • I höstas var det 400 sökande till de 40 platserna. Programmet utvärderas och merparten av eleverna har hittills varit nöjda, enligt programansvarige.

Relaterade artiklar