• Här på Hedensbyns planerade industriområde vill näringslivs­chefen Bengt Ivansson att Northvolt ska bygga sin ­batterifabrik.

  • ”Något stort som batteri­fabriken behöver Skellefteå och har behövt i många år”, säger Mie Johansson i frisörstolen hos Katja Sundin.

  • Northvolts vd Peter Karlsson. I bakgrunden kommunalrådet Maria Marklund (S).

  • Den här skylten mötte Northvolts vd Peter Carlsson när han kom till staden.

Utveckling

Ett laddat val

30 maj 2017

Det är en gigantisk satsning på 40 miljarder kronor. En fabrik där 3 000 anställda ska tillverka batterier till framtidens elbilar. Frågan är bara var den ska ligga? Nu tävlar Skellefteå med nio andra kommuner om den största industrisatsningen på decennier.

Bengt Ivansson sparkar runt i det halvmeterhöga riset på Hedensbyns planerade industrimark. Här, på den 200 hektar stora tomten, vill näringslivschefen att den ska ligga, företaget Northvolts fabrik som ska gjuta nytt liv i bygden och göra Skellefteå till Europas batterihuvudstad.

Ovanför hans huvud går kraftledningarna från Skellefteå Kraft och 300 meter bort utefter grusvägen finns ett järnvägsspår. Det här är den perfekta platsen, förklarar han ivrigt. Nära till staden, nära till djuphamn. Om allt går som Bengt Ivansson vill kan grävskoporna rulla ut på hygget redan nästa höst.

I morgon är den stora dagen. Han har bokat en helikopter för att Northvoltfolket ska få se platsen från ovan och bestämma sig för att det är just här fabriken ska ligga.

– Det skulle bli ett paradigmskifte för kommunen, man skulle tala om tiden före och efter fabriksbygget, säger han.

Världen står inför en enorm energiomställning. Koldioxidutsläppen från fossila bränslen som olja och kol måste minska och ersättas med förnybar energi. Det är de flesta överens om. Eftersom tillgången på vind och sol varierar måste energin kunna lagras. Därför spås efterfrågan på batterier, inte minst inom bilindustrin, öka kraftigt de kommande åren.

Det är här den tidigare Tesla-chefen Peter Carlsson och hans nystartade företag Northvolt kommer in i bilden. Enligt planerna ska 40 miljarder kronor investeras i en megafabrik för litiumjonbatterier som ska utmana de ledande asiatiska fabrikerna.

Och det är bråttom. Northvolt vill vara först i Europa. När efterfrågan på batterier tar fart om ett par år, ska produktionen vara i full gång. Då möts utbud och efterfrågan i en ”sweet spot”, som Peter Carlsson uttrycker det.

Inga småputtriga visioner, som ni hör. Om han och hans gäng har siat rätt innebär det att Sverige blir en batterination som Kina, Japan och USA.

Prospektet ser onekligen lovande ut, men det är många ”om” och ”men” som måste falla på plats.

– Det här är ett gigantiskt riskprojekt. Att starta en så här stor produktion från noll är mycket svårt och att försöka få in 40 miljarder kronor från investerare är extremt optimistiskt. Men visst vore det fantastiskt om Peter Carlsson lyckades, säger Lars Avellán, en av Sveriges ledande experter på batterier till elbilar.

Det är i dag omöjligt att säga om man ska vara optimistisk eller pessimistisk kring elbilens framtid säger Lars Avellán. Pessimisten säger att elbilen är en hajpad och skattesubventionerad produkt, en parentes i fordonshistorien. Optimisten ser början på en ny industrigren som kommer att explodera till en enorm succé.

Lars Avellán pekar på flera problem som kan dyka upp för Northvolt. Litiumjonbatterierna är inte färdigutvecklade och den som ger sig in i racet riskerar att snabbt stå med omoderna batterier och fabriker.

Northvolts batterier kommer även att innehålla kobolt, ett grundämne som framför allt utvinns i Kongo, en så kallad konfliktmineral. Regionen är hårt utsatt för krig och oroligheter och gruvorna har kritiserats av Amnesty för att använda barn som arbetskraft under livsfarliga förhållanden.

– Andra försöker undvika kobolt. Och om produktionen tar fart på allvar riskerar kobolt att bli en bristvara, då är branschen enig om att priserna kommer att skjuta i höjden.

Lars Avellán och andra är också tveksamma till den optimistiska tidsplanen. Fabriken ska börja byggas hösten 2018 och produktionen vara igång 2020. Enligt länsstyrelsen i Västerbotten, som ger miljötillstånd, är det tveksamt om man ens hinner handlägga ärendet på så kort tid.

Nu är jakten på den perfekta platsen i full gång. Där ska finnas billig och grön elkraft i massor, färdigplanerad industrimark och erfarenhet av stora industrier. För att locka 3 000 tekniker och ingenjörer måste vinnarkommunen också ha bostäder, skolor, service och ett levande stadsliv.

Under vintern bjöd Northvolt in 20 orter och ytterligare 20 anmälde sig själva, däribland Skellefteå. När det i april stod klart att kommunen var en av de tio som fortfarande var med i racet, blev näringslivschef Bengt Ivansson glad men inte direkt överraskad.

– Jag hade snarare blivit förvånad om vi inte var med. Vi har Skellefteå Kraft som elleverantör, Boliden som producerar och återvinner metaller som kan användas i batteriproduktionen och vi har en vana vid stora industriprojekt. Vi har ett kanonerbjudande helt enkelt.

När nyheten kom ut började läsarkommentarerna strömma in på lokaltidningen Norrans webbsida. Några få olyckskorpar kraxar om att kommunledningen inte kan ro i land en så här stor etablering, men de allra flesta ser oanade möjligheter: ”Fixar ni detta så säkrar det befolkningsmålet, sjukhusets fortlevnad, Norrbotniabanan, E4-flytten och hel del annat. Ge absolut allt!”

I Skellefteå har statens närvaro alltid varit blygsam. Ska något hända får man göra det själv. Entreprenörsandan är stark sedan generationer, industrierna många med Boliden som draglok.

Det handlar inte bara om Boliden och Skellefteå Kraft. Här grundades Alimak vars hissar används på storbyggen över hela världen samt design- och spelföretaget North Kingdom som har samarbetat med Toyota, Lego och Netflix.

– Varje stad har sin egen DNA, vårt ursprung är knutet till industrin och en stark entreprenörs­anda. Därför tror jag att Skellefteå skulle vara rätt plats för Northvolt. De vill satsa stort och vi i kommunen vill växa tillsammans med företaget, säger Bengt Ivansson.

Ja, Skellefteå vill få fler invånare, precis som alla andra kommuner. Målet är att gå från 72 000 till 80 000 till år 2030. Enligt lokaltidningens beräkningar skulle det ta tusen år med dagens befolkningsutveckling. Om batterifabriken blir verklighet skulle målet uppfyllas i ett nafs, men i dagsläget håller kommunen huvudet kallt.

– Vi sätter inte igång med några särskilda investeringar innan Northvolt bestämmer sig. Det tror jag inte att någon klok kommun gör, säger Bengt Ivansson.

Den politiska enigheten bakom fabriken är total i kommunfullmäktige. Även de Skelleftebor vi möter är entusiastiska.

Anita Gunnarsson, socionom som jobbar i skolan, tar en klunk ur vattenflaskan när hon kommer ut från ett Happy Featpass på Friskis och Svettis.

– Hoppas att vi får den, det vore bra för Skellefteå. Vi har en åldrad befolkning och behöver yngre som jobbar och betalar skatt.

Mie Johansson driver restaurang i stan. Hon ska just gå och färga håret hos frisören Katja Sundin på Dunder & Book på Nygatan.

– Vi är en ganska liten stad mellan Luleå och Umeå. Om vi inte ska avfolkas helt måste vi få något stort och nytt. Annars vet jag inte hur vi ska nå målet på 80 000 invånare.

Men hon är inte säker på att det kommer att lyckas. Hon minns när Skellefteå för några år sedan försökte få hit Facebooks serverhall. Den gången drog Luleå längsta strået.

– Det finns en gnagande känsla att det kan bli så igen, men jag hoppas det är vår tur nu.

En annan fråga som skaver lite för Mie Johansson är miljön. Hur farligt är det egentligen med stor batterifabrik och all kemi som ska hanteras?

– Det är lite läskigt, jag vet inte riktigt vad det innebär. Men jag får lita på kommunen, jag har förtroende för att de kan sin sak, säger hon.

Ett par telefonsamtal till Miljöpartiets lokala företrädare och Naturskyddsföreningen ger samma svar: det är bra att satsa på batteridrivna bilar, området där fabriken ska ligga är planerad industrimark och vi litar på att kommunen och andra myndigheter har koll på tillsynen.

Varken Mie Johansson eller Anita Gunnarsson oroar sig för att en misslyckad satsning skulle drabba kommunen ekonomiskt. Men det finns exempel på liknande etableringar på andra ställen som har slutat i totalhaveri. Sjunkande priser på järnmalm satte nystartade gruvbolaget Northland i konkurs 2014 med nästan 13 miljarder i skulder. 300 personer i Pajala förlorade jobben och även kommunen, som bland annat byggt bostäder där gruvarbetarna skulle bo, drabbades hårt. Politikerna chockhöjde skatten och fick låna pengar för att kunna betala ut lön till personalen.

Tommy Eriksson, arbetsmiljöingenjör på Skellefteå Kraft, har följt båda satsningarna på nära håll. Han blev erbjuden jobbet som arbetsmiljöchef i Pajalagruvan men tyckte projektet verkade svajigt och tackade nej. Han gillar inte jämförelsen mellan Northland och Northvolt.

– Nej, det är inte alls samma sak. Gruvbranschen har enorma etableringskostnader och innebär stora ingrepp i miljön.
Om batterisatsningen misslyckas blir det bara några tomma industrilokaler kvar, säger han.

En gråmulen lördagmorgon i början på maj sveper en svart helikopter in över Hedensbyns industriområde. Det är nu det gäller för Skellefteå.

Peter Carlsson och en kollega från Northvolt är på turné till de tio utvalda kommunerna. Nu är de i staden och får en rundtur över platsen där fabriken kan komma att byggas. Helikoptern gör också en sväng över hamnen innan det är dags för kommunledningen att sälja in sina bästa argument.

– Vi har mött en preppad och commitad kommun. Jag tycker att det är ett superintressant förslag, tomten ligger nära staden och nära hamnen, säger Peter Carlsson, när det är dags för presskonferens med kommunledningen i foajén på Skellefteå Krafts huvudkontor.

Till vem ska ni sälja batterierna? 40 miljarder – har ni fått ihop pengarna? Hur mycket har ni i kassan nu då? 100 miljoner – det var inte mycket till ett sånt här projekt?

Reportern från SVT ställer sig längst fram och bombarderar med frågor. Peter Carlsson, ledigt klädd i jeans och munkjacka med Northvolttryck, förklarar lugnt att allt går precis enligt planerna:

– Vi ska inte börja med 40 miljarder. Vi har inte ens frågat efter de pengarna ännu, vi genomför detta i flera steg. I höst drar vi igång finansieringen för det första blocket, då behöver vi cirka 10–13 miljarder. Det finns ett stort intresse bland investerare och vi har fått en enorm support från Bryssel, där man ser det strategiska behovet att etablera den här typen av produktion i Europa, svarar han.

Klarar Skellefteå en sådan här satsning, undrar en annan reporter:

– Det kommer att krävas enormt mycket kompetens, vi behöver tusentals ingenjörer. Fabriken kommer också att driva ett ekosystem med både underleverantörer och teknikbolag som kan bli jättestort. Det här kommer att sätta ett enormt tryck på en kommun som Skellefteå. Där måste vi ta en dialog om hur realistiskt det är, säger Peter Carlsson.

Efter en halvtimme är det dags att bryta upp. En snabb gruppbild och handskakningar, sedan skyndar Peter Carlsson vidare mot Luleå. Där väntar en helikoptertur över Stålverk 80-tomten, en utmärkt plats för en batterifabrik, kommer kommunalrådet Niklas Nordström (S) och hans delegation att försäkra.

I Skellefteå packar kommunledningen ihop efter presskonferensen. När kommunalrådet Lorents Burman (S) ensam går ut genom bakdörren faller några glesa snöflingor över parkeringen. Han och hans kolleger har gjort vad de har kunnat, nu återstår bara väntan. I sommar ska Northvolt tala om vilka två kommuner som får göra upp om den åtråvärda fabriken.

– Det blir en nervös midsommar. Om vi är en av dem kommer temperaturen att höjas ytterligare. 

KOMMUNERNA SOM TÄVLAR

Göteborg
Gävle
Luleå
Malmö
Skellefteå
Skövde/Mariestad
Kotka/Hamina (Finland)
Vasa (Finland)

Uppgång från låg nivå för elbilen

  • 2016 blev ett rekordår för nybilsförsäljningen, 372 318 bilar såldes, men endast 2 924 av dem var rena elbilar (bilar som enbart drivs med el). Det är en minskning jämfört med 2015.
  • Statistiken från första kvartalet 2017 tyder dock på en ökad elbilsförsäljning. Under perioden såldes 1 043 rena elbilar, vilket är en ökning med 57 procent jämfört med samma period året innan.
  • Totalt finns det 31 505 laddbara bilar (både laddhybrider och rena elbilar) i Sverige. Under första kvartalet 2017 såldes 3 393 laddbara bilar, vilket är en ökning med 53 procent jämfört med samma period förra året.