Ta makten över arbetstiden

18 januari 2017

Första gången jag läste om det var någon gång i slutet på 90-talet. Då användes begreppet utbrändhet. Det skrevs spaltmetrar om människor som gick in i den berömda väggen.

Jag glömmer aldrig ett reportage om Iris, i dåvarande SKTF-tidningen. Hon berättade om de första signalerna som var vaga och svåra att tolka. Hon orkade inte längre läsa tidningar eller böcker och den enklaste sysslan blev plötsligt oöverstiglig och ångestladdad. En dag visste hon inte hur hon skulle lägga in backen på bilen.

Mellan 1997 och 2000 ökade sjukskrivningarna med utbrändhetsdiagnoser i kommuner och landsting med 50 procent. Det här var tjugo år sedan. Några år in på 2000-talet blev det plötsligt tyst. Berodde tystnaden på att arbetsvillkoren blev bättre, arbetslivet mänskligare? Tror tyvärr inte det. Det var nog snarare fokus som skiftade från arbetsmiljöfrågor till ekonomi och börskurser. 

Nu är vi tillbaka på ruta ett. Symptomen är desamma som då, minnesluckor och depressioner. Den här gången är det unga, nyanställda inom social omsorg som drabbas, visar forskningen. Samtidigt är arbetsmiljöfrågorna tillbaka på den politiska dagordningen.

Nu gäller att se till att de stannar där den här gången. Avtalsrörelsen för över 100 000 medarbetare i kommuner och landsting har börjat. Förutom krav på reallöneökningar och ökad lönespridning för bland annat medicinska sekreterare och tandsköterskor, driver Vision för första gången på länge frågan om kortare arbetstid och mer tid för återhämtning.

Är det makten över arbetstiden som är lösningen? Det är i alla fall en av nycklarna. Maktlöshet på jobbet mår ingen bra av.