Fler gör upp om utköp på egen hand

Varje år blir hundratals SKTF-medlemmar utköpta från sina arbetsplatser. Allt fler väljer att sköta förhandlingarna på egen hand och har bara facket som bollplank.

Det skär sig mellan den anställde och chefen och båda parter anser att situationen är ohållbar. Det är ofta i sådana lägen som någon blir utköpt från jobbet. Men hur vanligt är det?

SKTF-tidningen har frågat de sju SKTF-centren i landet hur många överenskommelser om utköp de varit inblandade i under 2010. Med utköp avses här en uppgörelse där den anställde och arbetsgivaren, vid sidan av turordningsregler, kommer överens om att avsluta anställningen mot någon form av ekonomisk ersättning. 

Sammanställningen visar att SKTF-centren varit inblandade i cirka 150 utköp under 2010. Den ungefärliga siffran beror på att ett center inte kunde ge ett exakt svar. Ersättningarna varierade mellan 1 och 36 månadslöner, de flesta fick kring tolv månadslöner.

2005 ställde SKTF-tidningen samma fråga till de sju centren, då blev svaret att 215 utköp hade gjorts under året. En förklaring till minskningen är ett förändrat arbetssätt.

I dag arbetar SKTFs ombudsmän mer med coachning av medlemmar och förtroendevalda. Tidigare gick ombudsmännen oftare själva in i förhandlingar.

–Fler utköp görs utan vår inblandning, man tar bara kontakt med facket för råd och stöd. Det har blivit vanligare att förhandlingar på arbetsplatsen sker direkt med medlemmen, säger Peter Öhrström, mångårig ombudsman på SKTF-centret i Stockholm.

Något exakt svar på hur många SKTF-medlemmar som köps ut från jobbet går därför inte att ge. Dessutom sköts många förhandlingar i många landsting och stora kommuner av förtroendevalda – och registreras därför inte av SKTF-centren.

Inget tyder dock på att det sammanlagda antalet utköp minskar.

SKTF-tidningen har varit i kontakt med fyra stora SKTF-avdelningar, tre landsting och Stockholms stad, där förtroendevalda själva har rätt att förhandla om ekonomiska uppgörelser för medlemmar. Ingen av avdelningarna upplever någon tydlig förändring i antalet utköp.

Peter Öhrström tycker dock att arbetsgivarna generellt har blivit snabbare på att föreslå utköp om det av någon anledning uppstått problem kring en anställd.

–Tidigare kunde det ta många år innan det hände något. En anledning till att frågan ställs tidigare i dag är sannolikt att det blir billigare för arbetsgivaren. En kortare anställningstid innebär att man kan ge ett lägre erbjudande.

Astrid Norderfeldt, chef på Stockholms stads omställningskansli, känner inte igen det Peter Öhrström beskriver. Men hon ser poängen med att inte dra saker i långbänk.

–Som arbetsgivare vill man inte åstadkomma surdegar. Är det ett ärende man inte kommer vidare med kan ett utköp vara en win-win-situation, säger hon.

Företrädare för SKTF driver aldrig på för att åstadkomma ett utköp. Men ibland finns det inget annat att ta till och då blir fackets uppgift att se till att uppgörelsen blir så bra som möjligt.

–Vi driver alltid arbetslinjen. Vi anser att varje utköp är ett misslyckande, framför allt från arbetsgivarens sida, säger Marjo Nieminen, ordförande i Stockholms stads SKTF-avdelning.