Sommararbetstid – så funkar det
Kortare arbetsdagar på sommaren, men längre resten av året. På många arbetsplatser tillämpas sommararbetstidsförkortning. Vissa ser det som en förmån, medan andra påpekar att förkortningen faktiskt bara är en kompensation – som kan gynna arbetsgivaren.
Med sommararbetstid får man mer tid till annat än jobb under sommarperioden.
Anställda på arbetsplatser med sommararbetstidsförkortning brukar generellt jobba in den tiden som förkortas under sommarperioden. Så funkar det i till exempel Gävle kommun, där medarbetare som har rätt till förkortningen i praktiken jobbar lite mer än heltid varje dag mellan 1 september och 31 maj, för att sedan mellan 1 juni och sista augusti få kortare arbetsdagar.
Nämndsekreteraren Lena Arnberg, som har varit anställd i kommunen i 25 år, ser varje år ser fram emot somrarna då hon får plocka hem tiden hon har jobbat in.
– Vi har haft arbetstidsförkortningen ända sedan jag började och jag tycker det funkar bra. Det är jätteskönt att på somrarna veta att man kan sluta klockan 16.00.
Hästen får lite av tiden
Hon upplever att hon får mycket gjort på sommarens långa och ljusa kvällar. Bland annat får stoet Sammy lite av tiden hon har jobbat ihop under vinterhalvåret.
– Att ta hand om Sammy tar ju tid, men annars tycker jag att det bara är skönt att få komma hem, säger Lena Arnberg.
Sommararbetstid kan förekomma på de flesta av Visions rikstäckande kollektivavtalsområden, berättar Andreas Dits, ombudsman på Vision.
– Det är i de centrala avtalen som man öppnar upp för möjligheten till sommararbetstid. Därefter regleras det oftast i de lokala avtalen hur arbetstiden ska förläggas och hur de anställda ska kompensera för arbetstidsförkortningen.
Gävle kommuns sommararbetstid gör att Lena Arnberg får mer tid för stoet Sammy.
Kan inte avstå
Han betonar dock att ett avtal inte innebär en generell rättighet för alla anställda.
– Bara för att det finns ett avtal betyder det inte att alla omfattas. Vissa verksamheter har behov av en jämn bemanning året runt, och då går det inte alltid att tillämpa sommararbetstid.
På samma sätt innebär ett ingånget avtal inte att man som medarbetare kan avstå från sommararbetstiden.
– Så långt sträcker sig i regel inte individanpassning av scheman, om det inte är i rehabiliteringssyfte eller liknande. Förläggningen av arbetstid ligger mestadels inom arbetsgivarens arbetsledningsrätt, säger Andreas Dits.
Vem gynnas mest?
Ever Alvarado, ordförande för Vision i Gävle, ser positivt på att medarbetare i kommunen kan jobba in tid som de senare kan plocka ut i ledighet. Men han väcker frågan om vem som egentligen gynnas av nuvarande avtal då kompensationen bara får tas ut under semesterperioden.
– Jag tycker att systemet som vi har borde vara mer flexibelt, till exempel att timmarna kan växlas löpande i stället för att bara tas ut under en begränsad period. Som det fungerar nu gynnas arbetsgivaren, eftersom anställda i praktiken ger bort sin intjänade tid genom att ta sommarsemester.
Gävle: Avtal från 1972
Fredrik Bohlin, förhandlingschef i Gävle, säger dock att den största majoriteten av anställda som har sommararbetstidsförkortning tjänar på nuvarande avtal.
– Vi har haft förkortningen sedan 1972 och har behövt uppdatera och verklighetsanpassa det. När vi räknade på det för några år sedan kunde vi konstatera att den som tar fem veckor ledigt på sommaren ändå tjänar på upplägget. Den som istället har bunkrat semesterdagar och tar sju veckor missgynnas av avtalet. Men jag skulle säga att 99 procent ändå är nöjda med det och tjänar på det.
Att öppna för möjligheten att ta ut den intjänade tiden under en längre period än dagens ser han inte som ett möjligt alternativ.
– Det skulle då i realiteten innebära en generell arbetstidsförkortning, och jag ser det inte som superrealistiskt att det kommer ske.
