Arbetstidslagen

Arbetstidslagen styr vilka tider vi får jobba, hur länge, hur lång dygnsvila och veckovila vi ska ha och vad som gäller för rast och paus. En del regler om arbetstid går att frångå med kollektivavtal, men inte alla.

Arbetstidslagen är en skyddslag som finns för att skydda dig från att vara i tjänst alltför länge utan rast, dygnsvila och veckovila. Men lagen har också en säkerhetsaspekt. Verksamheten kan bli lidande om de anställda har alltför långa arbetspass.

Arbetstidslagen tar hänsyn till de minimikrav som finns i EU:s arbetstidsdirektiv. På de flesta arbetsplatser där Visions medlemmar finns styrs arbetstiden även av kollektivavtal.

Arbetstid per vecka

Den högsta arbetstiden är 40 timmar per vecka, enligt arbetstidslagen. I många branscher finns kollektivavtal om kortare arbetstider än så.

Enligt EU:s minimikrav får den totala arbetstiden under en fyramånadersperiod inte överstiga 48 timmar per vecka. Till den totala arbetstiden räknas även jourtid, övertid, semesterledighet och sjukledighet EU:s minimikrav går inte att frångå med kollektivavtal.

Vad säger arbetstidslagen om dygnsvila?

Enligt arbetstidslagen ska du ha minst 11 timmars dygnsvila, det vill säga sammanhållen ledighet under en 24-timmarsperiod. 24-timmarsperioden ska börja räknas på samma klockslag under hela schemaperioden.

Från 1 oktober 2023 gäller ändrade regler för dygnsvila inom avtalsområdet för kommun, region och andra verksamheter som omfattas av HÖK-avtalet.

36 timmars veckovila

Arbetstidslagen ger dig rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet per vecka, det vill säga period på sju dagar. Det kallas för veckovila.

Rast och paus

Enligt arbetstidslagen har du rätt till rast senast efter fem timmars arbete. På rasten har du rätt att lämna arbetsplatsen och behöver inte vara tillgänglig för arbetsgivaren. Rasten räknas inte som arbetstid.

Hur lång rasten ska vara är inte reglerat i lagen. Vision anser att rasten bör vara 60 minuter, och enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer ska rasten vara minst 30 minuter.

Förutom raster har du rätt till pauser, som är kortare avbrott från arbetet. Pauser räknas som arbetstid och då är det inte självklart att du får lämna arbetsplatsen.

Pausernas längd och hur många pauser du ska ha är inte reglerat i lagen. Det är vanligt att arbetsplatser har en fika på förmiddagen och en på eftermiddagen. Det finns goda skäl till det; förutom återhämtning är det ett sätt att umgås med kollegor och kan även vara ett tillfälle att få information om aktuella frågor i arbetet.

Ibland kan regler om rast och paus också finnas i kollektivavtal.

Beredskap och jour

Möjligheter och regler för beredskap och jour regleras också av arbetstidslagen.

Beredskap innebär att du står till arbetsgivarens förfogande utanför arbetsplatsen, för att snabbt kunna rycka in och börja arbeta med kort varsel. För beredskap finns ingen gräns för hur många timmar som får läggas ut enligt arbetstidslagen. Den enda begränsningen är att beredskapen inte får förläggas under veckovilan.

Jour innebär att du står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att utföra arbete vid behov. Jourtid får som huvudregel inte överstiga 50 timmar under en kalendermånad enligt arbetstidslagen, och får inte förläggas under dygns- eller veckovilan.

Övertid

En arbetsgivare kan vilja att du ska jobba övertid. Arbetstidslagen säger att du inte ska jobba mer än 50 timmar övertid under en månad och sammanlagt högst 200 timmar under ett år.

Kom ihåg att arbetstidslagen alltid gäller, även om ni har avtal om flexibel arbetstid eller har lagt in övertids¬ersättning i grundlönen. Det innebär att det inte är tillåtet med mer beordrad övertid än

• 200 timmar per kalenderår
• 50 timmar per kalendermånad
• 48 timmar på fyra veckor.

Enligt arbetstidslagen kan kollektivavtal göra avsteg från lagen och dessa avsteg kan innebära att det är tillåtet med fler timmar övertid, extra övertid och eller extra mertid eller andra villkor än vad lagen säger. Du behöver därför först ta reda på vad som står i ditt kollektivavtal. Om din arbetsgivare inte har kollektivavtal gäller reglerna i arbetstidslagen.

Om du är osäker på vad som gäller enligt det kollektivavtal du omfattas av kan du kontakta ditt lokala fackliga ombud.

Mertid

Om du är deltidsanställd räknas den tid du arbetar utöver din ordinarie arbetstid som mertid, om arbetet äger rum under vanliga arbetstider för heltidsanställda. Jobbar du under annan tid på dygnet är det i stället övertid. Du kan jobba mertid i högst 200 timmar under ett år enligt arbetstidslagen.

Obekväm arbetstid

Om arbetet kräver kan du få arbeta på tider som avtalet anger som obekväm arbetstid – kvällar, nätter och helger. För att du ska få ersättning för obekväm arbetstid krävs att facket har slutit kollektivavtal om det.

Nattarbete

Enligt arbetstidslagen är det förbjudet att arbeta klockan 00–05. Men givetvis finns det verksamheter som måste ha personal dygnet runt, till exempel inom vård och omsorg och räddningstjänsten. Därför måste all verksamhet som har bemanning på natten klockan 00–05 ha kollektivavtal om nattarbete, annars bryter de mot lagen.