Rätt förutsättningar för medicinska sekreterare

Medicinska sekreterare står inför en period av snabb förändring, där digitalisering, AI och nya arbetsmetoder omformar yrkesrollen. Det råder fortsatt efterfrågan på kompetenta medicinska sekreterare, men finns också en oro kring utvecklingsmöjligheter och arbetsvillkor

Medicinska sekreterare har en nyckelresurs för sjukvårdens utveckling. Vision ser att ökat medarbetarinflytande och stärkta kompetensutvecklingsmöjligheter är vägen framåt, och det är arbetsgivarens ansvar att se till att yrkesgruppen får det kompetens de behöver för att vara med i utvecklingen.

Medicinska sekreterares löner motsvarar inte deras kompetens och bidrag till verksamheterna. En hårt sammanpressad lönestruktur försvårar löneutveckling. Vision vill öka lönespridningen så att erfarenhet och specialistkompetens lönar sig, samt skapa tydliga karriärstegar.

Arbetet som medicinsk sekreterare präglas ofta av höga krav på koncentration, tidspress och ständiga avbrott. Vision driver på för ett mer hållbart arbetsliv. Till exempel borde viss del kunna utföras på distans, då yrkesgruppen har stora behov av att arbeta ostört.

Både nationell och regional politik och beslut har en betydande inverkan på förutsättningarna för administration inom vården. Regionernas budgetbeslut påverkar direkt hur mycket resurser som tilldelas vårdadministrativa funktioner. Tillräcklig finansiering är avgörande för att kunna anställa tillräckligt med administrativ personal och investera i nödvändig teknologi

Införandet av nya journalsystem i sjukvården, som Cosmic eller Millenium, har på flera håll kantats av problem, med teknikstrul, bristande patientsäkerhet och ökad arbetsbelastning. Under våren 2026 genomförde Vision en enkätundersökning bland medicinska sekreterare i de nio regioner som gemensamt upphandlat journalsystemet Cosmic.

Enkäten visar att:

• 78 procent upplever att effektiviteten i arbetet minskat.
• 77 procent upplever att patientsäkerheten försämrats.
• 83 procent upplever att stressen ökat.

Sammanfattade slutsatser:

• Lyssna på de administrativa proffsen.
• Medicinska sekreterare har en nyckelroll i den digitala omställningen och vid införanden av nya journalsystem – använd deras kompetens och uppvärdera den.
• Vision anser att arbetsmiljökrisen i samband med Cosmic-införandet kräver en egen haveriutredning.

Läs rapporten i sin helhet nedan.

Andelen medicinska sekreterare som upplever att de har alldeles för mycket att göra är hög. Närmare 6 av 10 av de medicinska sekreterarna har alldeles för mycket att göra, det är en högre andel än genomsnittet för Visions medlemmar och högre än för Visions medlemmar inom regionen. Även jämfört med snittet på arbetsmarknaden är det en högre andel.

Försäkringskassans statistik visar också att medicinska sekreterare har i genomsnitt 16 sjukskrivningsdagar per år, jämfört med 9,4 dagar på arbetsmarknaden som helhet. Skillnaden visar tydligt att arbetsmiljöproblemen i yrkesgruppen får mätbara konsekvenser i form av längre och fler sjukskrivningar.

Vision vill se hjärnvänliga arbetsplatser som bygger på delaktighet kring exempelvis möjligheten att arbeta på distans. Ökat fokus på friskfaktorsarbete är en väg till en bättre arbetsmiljö för medicinska sekreterare.

Teknikutveckling och införandet av komplexa system tar tid och det krävs att personalen får den kompetensutveckling de behöver för att kunna utvecklas och följa med i de snabba förändringar som sker. Medicinska sekreterare har en avgörande roll och det behövs resurser i form av tid och pengar.

Nåde nationella och lokala politiker måste säkerställa att budgeten räcker till vad verksamheterna förväntas åstadkomma. Precis som inom alla välfärdens verksamheter behövs balans mellan krav och resurser och tydliga prioriteringar när pengarna inte räcker till allt. När resurserna inte står i proportion till uppdraget leder det till hög arbetsbelastning, stress och försämrad kvalitet.