Enligt Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär är medarbetare i åldern 30 till 49 år den grupp som har mest besvär med ångest, minne, koncentration och sömnstörningar. Bland dem som upplever besvär säger nästan sju av tio att det beror på för hög arbetsbelastning, om påfrestande arbetsställningar samt om otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren.

Bland anställda inom vård och omsorg och socialt arbete uppger så många som en tredjedel att de har besvär på grund av jobbrelaterad stress. Vision har under flera års tid uppmärksammat den tuffa arbetsmiljön i socialtjänsten. Vi har drivit på för att minska stressen och vi har ställt krav för att skapa en balans mellan krav och resurser genom ett systematiskt förebyggande arbete.

Att vända den negativa trenden i socialtjänsten tar tid – men nu börjar vi se en förändring. Den nationella satsningen på ökad bemanning i den sociala Barn- och ungdomsvården har enligt Socialstyrelsens uppföljning lett till att det anställt fler socialsekreterare, chefer och administratörer. Satsningen pågår under 2019, för att fasas ut under 2020. Vår uppmaning till regeringen är att permanenta satsningen för att de goda effekterna inte ska försvinna.

Forskaren Pia Tham har sedan 2003 och fram till idag studerat arbetssituationen för Visions medlemmar inom den sociala barn – och ungdomsvården. Nyligen presenterades de preliminära resultaten för Stockholms län, och de är positiva.

Till exempel:

• Arbetskraven har förbättrats, även om de fortfarande är höga. 64 procent svarade att de år 2003 ofta hade för mycket att göra jämfört med 2014 då siffran var 67 procent. I år har siffran sjunkit till 42 procent.
• Allt fler är nöjda med lönen. 2004 var 24 procent mycket missnöjda med lönen, 2014 låg siffran på tio procent och i år är det bara sex procent som är mycket missnöjda.

Forskningsteamet har undersökt vad som skiljer arbetsgrupper åt när det gäller hur medarbetare beskriver sitt välmående. Preliminära resultat visar att de som mår bra på sitt jobb har ett mindre akutstyrt arbete, de behöver inte lika ofta ändra planeringen av sin arbetsdag på grund av personalbrist eller akuta situationer i klientarbetet.

Glädjande är också att allt fler kommuner förändrar strukturer på arbetsplatserna och provar nya arbetssätt. Norrtälje kommun genomför försök med kortad arbetstid. Sundsvalls kommun har en annan modell där arbetstiden fortfarande är åtta timmar om dagen, men där två av de timmarna är flexibla och kan användas till återhämtning, reflektion och kompetensutveckling. Socialtjänsten i Nyköpings kommun har förändrat styrningen av socialtjänsten till att bli mer tillitsbaserad. Det har resulterat i en mer rimlig arbetsbelastning och minskade sjukskrivningar.  

Oavsett vilken modell man väljer är själva nyckeln till förändring att medarbetare och arbetsgivare samarbetar kring hur villkoren kan bli mer hållbara. Så att erfarna medarbetare vill stanna kvar i yrket. Och de som är nya får en vettig introduktion, en rimlig arbetsbelastning och slipper bli sjuka av stress.

Veronica Magnusson, förbundsordförande