En hållbar socialtjänst kräver politiskt ansvar
2019-04-01
Arbetsmiljöverkets inspektioner av landets socialtjänster visar på stora brister i arbetsmiljön, rapporterar Dagens Nyheter. En orimlig arbetsbelastning, bristande introduktion av nyanställda och en ökning av hot och våld gör att många medarbetare lämnar yrket. För att vända trenden ställer Vision sex krav på politiker på olika nivåer.
De brister som DN skriver om har Vision larmat om i många år, bland annat genom rapporten ”Hur får vi en balans mellan krav och resurser?” Konsekvenserna ser vi också varje år genom vår Socialchefsrapport där vi undersöker förutsättningarna för att rekrytera ny personal till socialtjänstens verksamheter. Den senaste rapporten från i höstas visade på ett fortsatt tufft rekryteringsläge, främst när det gäller biståndshandläggare och socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården, även om vi också får signaler om att ett systematiskt arbete lett till att den negativa utvecklingen är bruten på flera håll i landet.
Politiker i landets socialnämnder har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön i socialtjänsten. Men även regeringen har ett ansvar för övergripande frågor som till exempel stöd till kunskapsutveckling och styrning för bättre samordning inom vård och omsorg. Våra medlemmar är experter på hur deras arbetsplatser bör utvecklas för att bli bättre och Vision behöver hela tiden vara en konstruktiv part tillsammans med arbetsgivarna för att utveckla och förbättra socialtjänsten.
Vision föreslår sex punkter för en bättre arbetsmiljö i socialtjänsten:
- Ärendemängden måste minska. För Vision frågar medlemmarna är detta den enskilt viktigaste frågan för att skapa en rimlig arbetsbelastning och minska stress. I detta ligger inte bara antalet ärenden i antal, det handlar också om mängd i antalet komplexa ärenden som en person klarar att vara ansvarig för.
- Nolltolerans mot hot och våld. Det ska finnas rutiner på arbetsplatsen som är väl kommunicerade och anpassade efter arbetsplatsens behov och arbetets karaktär. Det förebyggande arbetet liksom rutiner för vad man gör när tillbud sker måste ses över regelbundet. Ansvaret ligger på chefen men hela arbetsplatsen ska involveras i arbetet. Det ska finnas handlingsplaner, riskbedömningar och alla tillbud ska följas upp.
- Chefer ska ha tid att leda Chefer ska ha förutsättningar att både arbeta med utvecklingsfrågor och att vara ett tillgängligt stöd för sin personal. Alla chefer behöver ett rimligt antal underställda – det gäller i synnerhet chefer inom socialtjänsten. Chefer behöver också tillgång till stöd i form av HR-resurser.
- Garanterad introduktion Nyanställda, framförallt nyexaminerade, ska ha en bra start. Det handlar dels om yrkesintroduktion men också arbetsplatsintroduktion. Mentorer eller förste socialsekreterare kan vara en bra funktion som kan bidra till att alla nyanställda garanteras en tillräcklig introduktion och bra start i yrkeslivet.
- Permanenta satsningarna på den sociala barn- och ungdomsvården
Regeringen har under flera år satsat pengar på ökad bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården vilket har lett till att mer än 1000 socialsekreterare, chefer och administratörer har anställts. Den positiva utvecklingen behöver fortsätta.
- Öka kraven på den organisatoriska och professionella samordningen
Professioner inom socialtjänst och hälso- och sjukvård är ofta beroende av varandras kompetens för att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt med den enskildes bästa i fokus. Ökad samordning leder till högre kvalitet i insatserna. Socialstyrelsen har nyligen lämnat förslag till regeringen om integrerade vårdformer där hälso- och sjukvården och socialtjänsten samordnas i särskilda HVB. De förslagen är bra och relevanta att testa även på öppenvården.
Läs mer om Visions ställningstagande här:
Veronica Magnusson, förbundsordförande