Tillitsdelegationen har de senaste två åren haft som uppdrag att reda ut hur välfärden kan gå från detaljstyrning med fokus på många och ibland konkurrerande mål, till att i högre grad bygga på tillit. Delegationen föreslår bland annat att statsbidragen till kommuner och landsting som regel ska vara generella och därmed i större utsträckning kunna användas så som politiker och tjänstemän på lokal nivå finner bäst. De föreslår också att tillsynen ska förändras till att innehålla mer av lärande och dialog och att analysen av hur olika styrsignaler påverkar varandra måste förbättras.

Det är alla goda idéer. Men frågan är om de råder bot på det grundläggande problemet; nämligen att kraven på vad välfärdens medarbetare ska levererar ständigt ökar utan att resurser tillförs i samma takt?

Forskare som studerat socialtjänsten talar om en ”kollektiv tillitskollaps” bland socialsekreterarna gentemot kommunen som arbetsgivare när personalens förutsättningar gång på gång får stryka på foten. Ska vi verkligen bygga tillitsfulla organisationer räcker det inte att tala om att öka tillit till medarbetarnas kompetens om de i sin tur inte kan lita på att förutsättningarna att använda kompetensen finns där.

Förhoppningsvis får vi se fler arbetsgivare som likt Nyköpings och Söderhamns kommun ser att tillitsbaserad styrning bara är möjligt om medarbetarnas och chefernas villkor att göra ett gott arbete står i fokus. Annars är risken stor att de goda resultaten uteblir.

Veronica Magnussson, förbundsordförande